Vetenskapsradion Forum

By Sveriges Radio

Listen to a podcast, please open Podcast Republic app. Available on Google Play Store.


Category: Science & Medicine

Open in iTunes


Open RSS feed


Open Website


Rate for this podcast

Subscribers: 34
Reviews: 0

Description

Sidan uppdateras inte. Om humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Du som lyssnare får höra om forskning om människan som kultur- och samhällsvarelse. Ansvarig utgivare: Nina Glans

Episode Date
Så uttrycks känslor i tal och musik
00:24:20
Det handlar inte så mycket om vad vi säger utan hur vi säger det. När det kommer till att visa känslor så är både tal och musik universella språk, om än med vissa dialekter.

Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur vi uttrycker känslor genom tal och musik. Petri Laukka är docent i psykologi vid Stockholms universitet och forskar om icke-verbal kommunikation, alltså hur vi förmedlar känslor genom sådant som röstens tonfall eller musikens olika skiftningar. Han studerar bland annat i vilken utsträckning den här kommunikationen är universell eller om det finns kulturella skillnader mellan hur vi kommunicerar känslor i tal och musik.Programledare är Urban Björstadius.
Jan 03, 2017
”Städning en ständig källa till konflikter”
00:24:24
Damma, putsa, skrubba och feja, städningen är ett evigt sisyfosarbete som fortfarande är laddat med många starka känslor.

Fanny Ambjörnsson är antropolog och genusforskare vid Stockholms universitet och hon forskar bland annat om vår relation till städning. Hon har genom intervjuer och enkäter frågat människor om när och hur de städar och vad de tänker kring detta eviga sisyfosarbete, och hon har bland annat sett att det fortfarande finns stora skillnader mellan män och kvinnor när det kommer till just städningen. Att skillnaderna ändå minskar beror inte så mycket på att männen idag städar mer utan på att kvinnorna städar mindre än förr, och städningen leder ofta till konflikter i de svenska hemmen.Programledare är Urban Björstadius.
Dec 20, 2016
Hårda klappar under granen
00:24:23
Det lackar mot jul och i veckans Vetenskapsradion Forum får vi tips om böcker att ge bort eller önska sig i julklapp.

I årets traditionsenliga julklappsprogram tipsar Tobias Svanelid och Urban Björstadius om böcker att lägga under granen. Böckerna i den ordning de nämns i programmet är:Öar och öighet av Owe RonströmHavsboken, eller konsten att fånga en jättehaj från en gummibåt på ett stort hav genom fyra årstider av Morten A StrøksnesKarthistorier, eller atlas över expeditioner till världens vita fläckar av Francisca MattéoliVägen, fem kinesiska filosofer om konsten att leva av Michael Puett och Christine Gross-LohDe dödas bok, den fornegyptiska dödsboken i översättning och kommentar av Nils BillingJulius Kronberg, måleriets triumfator av Tomas BjörkByta namn, 800 efternamnsförslag med kommentarer av Bengt af KlintbergOdjuret i labyrinten av Annika ThorNordiska gudar av Johan EgerkransDen poetiska Eddan i översättning av Lars LönnrothMat, dryck och magi av Ebbe SchönProgramledare är Urban Björstadius.
Dec 13, 2016
Så smarta är politikerna
00:24:28
Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur smarta och representativa våra politiker egentligen är, och om varför det alltid blir diskussioner om hur ett riktigt luciatåg bör se ut.

Allt oftare talas det ju om ett utbrett politikerförakt, där politikerna ses som en elitgrupp som lever sitt eget liv och värvar nya politiker bland sina egna bekanta, och som inte har en aning om hur så kallat vanligt folk har det. Men hur väl stämmer den här bilden av politiker med verkligheten? Torsten Persson, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, har tillsammans med ett antal svenska och amerikanska forskare studerat den svenska politikerkåren. Forskarna har samlat in data från svenska register och svenska valmyndigheten om alla svenska politiker som någon gång har stått på en vallista sedan 1982. De har sedan jämfört de här politikerna med dels befolkningen i övrigt, dels vissa avancerade yrken som läkare, direktörer och forskare. Resultaten visar att politikerna är både smartare och bättre ledare jämfört med befolkningen i övrigt, och politikerkårens sociala bakgrund är också representativ för befolkningen i stort.Dessutom handlar det om luciafirandet som nästan varje år väcker debatt kan Lucia vara mörkhyad, kan en pojke vara Lucia och kan Lucia åtföljas av andra sagofigurer än tärnor och stjärngossar? I den nya boken Lucia i nytt ljus beskriver Lena Kättström Höök, etnolog och intendent vid Nordiska museet, hur luciafirandet genom historien har pendlat mellan skämt och allvar och mellan fint och folkligt. Det går helt enkelt inte att prata om en historiskt korrekt Lucia, säger hon.Programledare är Urban Björstadius.
Dec 06, 2016
Han granskar Uppdrag granskning
00:24:19
De som granskar makten utövar själva en avsevärd makt, och tv-programmet Uppdrag granskning har kommit att fungera som en slags rättsinstitution.

Magnus Danielson disputerade i dagarna vid Institutionen för mediestudier vid Stockholms universitet på en avhandling om tv-programmet Uppdrag granskning. Han har studerat alla de över tusen inslag som sänts mellan 2001 och 2014 och han har då sett hur programmen ofta kommit att fungera som en slags rättsinstitution. De är dessutom ofta uppbyggda som en rättsprocess där reportrarna följer upp ett tips om något missförhållande, intervjuar offer och vittnen och ställer makthavare till svars. Nils Hanson är projektledare och ansvarig utgivare på Uppdrag granskning, och han säger att de visserligen har stor makt men att allt de gör sker i offentligheten eventuella felaktigheter sprids idag snabbt i sociala medier.Programledare är Urban Björstadius.
Nov 29, 2016
Storasyskon blir oftare chefer
00:24:17
Vår placering i syskonskaran påverkar vår personlighet och våra yrkesval, porträttmålningar kan ses som äldre tiders motsvarighet till selfies, och en dos negativt tänkande kan vara positivt.

Storasyskon uppvisar en bättre social förmåga och har större chans att bli chefer än småsyskon. Det säger Björn Öckert som är forskare på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, och professor vid Uppsala universitet. Tillsammans med kollegorna Erik Grönqvist och Sandra E Black vid University of Texas har han nyligen publicerat en rapport om hur vår placering i syskonskaran påverkar vår personlighet och våra yrkesval.Idag möter vi ju ständigt bilder av kända människor och inte minst selfiebilderna har gett porträtten en slags digital renässans - vi verkar helt enkelt ha en tidlös fascination för att betrakta andra människors ansikten. Det säger konstvetaren Charlotta Krispinsson som nyligen disputerade vid Stockholms universitet på en avhandling om historiska porträtt från början av 1500-talet till mitten av 1800-talet. I början av 1900-talet återupptäckte man det här i princip bortglömda kulturarvet och för att kartlägga och dokumentera den stora mängden porträtt som fanns spridda över Sverige skapade man Svenska porträttarkivet, som till slut kom att omfatta runt 100 000 porträtt och som hade tydliga rasbiologiska syften.Dessutom handlar det om vikten av en dos pessimism i tillvaron. Vi hör Ida Hallgren, psykolog och doktorand i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet, som håller kurser i negativt tänkande.Programledare är Urban Björstadius.
Nov 22, 2016
Mat och magi
00:24:01
Förr strök man grisbajs på smörgåsen och idag följer vi olika trenddieter - det magiska tänkandet kring mat och dryck har följt oss genom historien.

Även om vi idag inte längre tror på trolldom, häxkonst och magi så spelade den här typen av föreställningar förr en enormt stor roll i människors liv. Det säger folkloristen Ebbe Schön som är aktuell med den nya boken Mat, dryck och magi. Den handlar om hur det magiska tänkandet har påverkat vår syn på mat och dryck genom historien, men också om hur vi än idag knyter stora förhoppningar till olika dieter och livsmedel.Programledare är Urban Björstadius.
Nov 15, 2016
Ny bild av kritiserad konst
00:24:29
Kanske är det dags att på nytt omvärdera den en gång så uppskattade men senare föraktade konstnären Julius Kronberg, och så handlar det om hur det nordiska ljuset har påverkat oss genom historien.

Konstnären Julius Kronberg väckte på sin tid både uppmärksamhet och beundran, men efter sin död omvärderades han snart och dömdes ut av kritikerna. Konstprofessorn Tomas Björk är aktuell med boken Julius Kronberg måleriets triumfator där han argumenterar för att det kanske är dags att på nytt omvärdera och uppvärdera Kronbergs verk.Dessutom handlar det om Nordiska museets nya utställning Nordiskt ljus. Vi går ju åter mot allt mörkare tider och här uppe i Norden blir vi ständigt påminda om årstidernas växlingar med korta mörka vinterdagar och långa ljusa sommarnätter. Maria Maxén är intendent och sakkunnig för utställning och hon berättar om hur de här ständiga årsvisa växlingarna genom historien har påverkat allt från barnafödandet till hur vi möblerat våra hem, och vi hör också Amanda Creutzer som är projektledare för utställningen.Programledare är Urban Björstadius.
Nov 08, 2016
Brottslighet i gallerior
00:24:16
Landets köpcenter och gallerior är inte bara platser för shopping och restaurangbesök, i takt med att de blir allt fler har också brottsligheten ökat.

Veckans Vetenskapsradion Forum sänds från en av Stockholms största gallerior. Här kan man inte bara shoppa och gå på restaurang utan också träna, gå på bio, besöka biblioteket och ta in på hotell. På tio år har antalet gallerior i Sverige fördubblats, från 150 till 300 stycken, och samtidigt har brottsligheten ökat med rån, misshandel och butiksstölder. Vania Ceccato är forskare på KTH och hon har tillsammans med sina kollegor samlat in brottsdata från väktarna i en av landets största gallerior och sedan visualiserat detta i en 3D-modell av gallerian. På så sätt kan de se inte bara var utan också när olika slags brott sker, och de har bland annat sett att olika platser i gallerian står för olika typer av brott. Vi hör också Sanda Tcacencu som är masterstudent på KTH, och hon har genom intervjuer med besökare och personal på gallerian undersökt var och när de känner sig otrygga.Programledare är Urban Björstadius.
Nov 01, 2016
Kulning var äldre tiders långdistanssamtal
00:24:29
Långt innan telegrafer och telefoner uppfanns kunde människor kommunicera på flera kilometers avstånd genom att kula.

Förr tog kvinnorna kor och getter till fäbodarna under sommaren, och där stannade de sedan fram till hösten för att sköta djuren, mjölka och göra smör och ost. För att kalla på djuren och för att kunna hålla kontakt med varandra så kulade kvinnorna, en slags kommunikationsform och sångstil som hördes många kilometer. Det berättar Kajsa Dahlström som är folksångerska och deltar i ett nytt forskningsprojekt om kulning. Forskarna Anita McAllister på Karolinska institutet och Robert Eklund på Linköpings universitet berättar om vad det är som gör att kulningen låter så starkt och hörs så långt. Programledare är Urban Björstadius.
Oct 25, 2016
Spökjakt på teatern
00:24:28
Det knakar i golvplankorna och gnisslar i dörrarna när Vetenskapsradion Forum går på spökjakt efter den mystiska grå mannen på Drottningholms slottsteater.

Vi går mot mörkare tider med vinande höststormar och regnet smattrande mot rutorna och snart firar många Halloween. Även om man skulle kunna tro att fascinationen för spöken skulle försvinna i vår upplysta tid så lever gastar och gengångare kvar på filmer och i böcker. I den fjärde delen i Vetenskapsradion Forums serie om folktro förr och nu får vi följa med på spökjakt på Drottningholms slottsteater där många lär ha sett en mystisk grå man svepa genom rummen. Åsa Tillman som är producent på teatern guidar runt i de 250 år gamla lokalerna och folkloristen Tora Wall berättar om varför så många fortfarande tror på spöken.Programledare är Urban Björstadius.
Oct 18, 2016
Riterna som leder oss genom livet
00:24:29
Från födelse och dop till död och begravning, vår stund på jorden får både riktning och innehåll av olika traditioner och passageriter.

Veckans program är tredje delen i Vetenskapsradion Forums serie om folkloristik och folklivsforskning med folkloristen Tora Wall,och ämnet för dagen är alla de traditioner och övergångsriter som följer oss genom livet, allt från dop och bröllop till födelsedagar och begravningar. Skicka gärna in dina egna frågor om nya trender och gamla traditioner till forum@sverigesradio.se eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.
Oct 11, 2016
Surdeg och slagsmål på marknaden
00:24:13
Ett växande intresse för traditionella maträtter har gett nytt liv till de gamla höstmarknaderna.

Hösten betyder skördetid och i många svenska städer anordnas nu olika höstmarknader. I det gamla bondesamhället var detta en av de viktigaste tiderna på året. Mickelsmäss markerade skiftet mellan sommar och vinter och förutom marknader så sades kontrakt upp och nya skrevs på, tjänstefolk flyttade och man passade också på att göra upp om gammalt groll och gamla oförrätter.Idag har Mickelsmäss återfått sin betydelse som marknadsdag i takt med ett växande intresse för ekologiskt och hållbart odlande. I Vetenskapsradion Forums serie om folklivsforskning berättar folkloristen Tora Wall den här veckan om gamla och nya mattraditioner och om hur maträtter frånolika delar av landet idag används för att skapa lokala identiteter och som varumärken för att locka turister.Skicka gärna in dina egna frågor om nya trender och gamla traditioner till forum@sverigesradio.se eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.
Oct 04, 2016
Internetlore, memes och urban legends
00:24:21
Skräckfigurer och moderna myter blandas med humor och livsvisdomar när folkloren flyttar ut på Internet.

I en ny omgång program om folkloristik och folklivsforskning svarar folkloristen Tora Wall på frågor om nya trender och gamla traditioner, och veckans program handlar om vad som händer när vår tids folklore flyttar ut på Internet. I programmet nämns till exempel olika skräckfigurer som The Slenderman och Robert the Doll, men också mer humoristiska exempel på internetmemes där man exempelvis sätter ihop bild och text och påskkärringarnas Facebooksida. Skicka gärna in dina egna frågor om nya trender och gamla traditioner till forum@sverigesradio.se eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.
Sep 27, 2016
Svenska läktarvikingar och fornegyptiska dödsböcker
00:23:55
De svenska vikingarna har återvänt som läktarvikingar med lösbröst och plasthjälmar, och den fornegyptiska dödsboken förberedde människor för resan till de dödas rike.

Vid stora idrottsevenemang som OS eller landskamper i fotboll är det idag vanligt att se delar av publiken ansiktsmålade i den svenska flaggans färger och iklädda vikingahjälmar i plast eller plysch. Jeff Werner är professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet och han intresserar sig i sin forskning för vilka bilder vi har av historien. En typisk bild av svenskar eller skandinaver är just vikingarna som på senare år har fått en slags comeback i populärkulturen.Dessutom handlar det om den fornegyptiska dödsboken, en textsamling som man i det gamla Egypten skickade med de döda i graven. Den har nu för första gången översatts i sin helhet till svenska av egyptologen och religionshistorikern Nils Billing vid Uppsala universitet, med titeln De dödas bok, den fornegyptiska dödsboken i översättning och kommentar.Programledare är Urban Björstadius.
Sep 06, 2016
Att odla sin trädgård
00:24:26
Att odla sin trädgård har blivit en populär kristen dygd inte minst i USA, och nattens magiska mörker är på väg att upplösas i dagens upplysta samhälle.

Hösten är ju skördetid för många och Vetenskapsradion Forum besöker ett prunkande koloniområde i Uppsala och träffar där religionshistorikern Lena Roos. Hon har i sin forskning intresserat sig för trädgårdsodlandets religiösa sidor, och då inte minst den växande kristna rörelse i USA som kallas för Christian Gardening.Under hösten blir ju dagarna allt kortare och nätterna allt längre, och få krafter har hållit oss människor i ett hårdare grepp än just natten. Ända sedan Gud i Bibelns skapelseberättelse sa "Varde ljus" så har natten stått som symbol för alla de mänskliga gärningar som inte tål att se dagens ljus. Nattetid har vi slagit oss fria - rökt, druckit, älskat och mördat. Det säger Gunnar Broberg, professor i idé och lärdomshistoria vid Lunds Universitet och aktuell med boken Nattens historia. Nordiskt mörker och ljus under tusen år.Programledare är Urban Björstadius.
Aug 30, 2016
Hur katter och människor pratar
00:24:26
Om du och din katt har svårt att förstå varandra så kan hjälpen snart vara nära - ny forskning ska nämligen ta reda på hur katter och människor pratar med varandra.

Även om mjauandet kanske är det mest kända kattljudet så är det långt ifrån det enda ljudet som katter kommunicerar med, och dessutom skiljer sig sannolikt kattljuden åt mellan olika delar av landet katter pratar helt enkelt dialekt. Det säger Robert Eklund som är lingvist verksam vid Linköpings universitet och en av deltagarna i ett nytt forskningsprojekt som ska ta reda på hur katter och människor kommunicerar med varandra. Tillsammans med Susanne Schötz och Joost van de Weijer från Lunds universitet ska han bland annat undersöka hur katterna pratar med varandra och med oss människor, men också hur vi människor pratar med katterna och hur de uppfattar oss. Mer information om projektet finns här. Programledare är Urban Björstadius.
Aug 23, 2016
Våldtagna män
00:24:29
Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur sjukvården på många håll saknar rutiner för att ta hand om våldtagna män. Repris från 2 februari.

Fortfarande lever föreställningen kvar att män inte kan våldtas, men ungefär 15% av alla män har i vuxen ålder utsatts för sexuellt våld och 5% av männen har utsatts för sexuella övergrepp där fysiskt våld eller hot om fysiskt våld har använts. Gärningsmännen är både män och kvinnor och våldtäkterna kan gå till på många olika sätt. Etnologen Jens Lindberg vid Umeå universitet disputerade nyligen på en avhandling om synen på våldtagna män och hur våldtagna män tas emot i vården, och han säger att många sjukhus saknar rutiner för att ta emot de här patienterna. Ett undantag är Södersjukhuset i Stockholm som sedan i höstas även tar emot män på sin akutmottagning för våldtagna. Läkaren Anna Tiihonen Möller och socionomen och auktoriserade sexologen Karl Norwald berättar om vad som händer fysiskt och psykiskt med de män som blir utsatta.Programledare är Urban Björstadius.
Jul 26, 2016
Små kommuner med stora problem
00:24:05
När befolkningen minskar i redan små kommuner får man i stora delar av Sverige allt svårare att upprätthålla kvaliteten inom till exempel vård och skola. Repris från 12 oktober.

Sedan många år tillbaka minskar befolkningen i landets små kommuner, samtidigt som de stora kommunerna växer sig allt större. Den här utvecklingen får olika konsekvenser för småkommunerna som till exempel kan behöva lägga ner vårdhem och skolor när skatteunderlaget försvinner. Småkommunernas problem har blivit en alltmer aktuell fråga i debatten och många vill idag slå samman de små kommunerna till färre men större kommuner. Ett problem är dock att många av de befolkningsmässigt minsta kommunerna är några av våra största kommuner till ytan, och att slå ihop de glesbefolkade kommunerna i till exempel Västerbotten och Norrbotten skulle inte lösa deras problem.I veckans program medverkar Gissur Erlingsson, statsvetare verksam vid Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet, och Peter Lindroth, kommunstyrelsens ordförande i Karlsborgs kommun och ordförande för Småkom, ett nationellt nätverk för landets småkommuner.Programledare är Urban Björstadius.
Jul 19, 2016
När drevet går
00:23:58
Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur olika uppmärksammade medieskandaler har påverkat de inblandades liv och tillvaro. Repris från 5 oktober.

Obetalda tv-licenser, några förflugna ord under en intervju eller kanske en restaurangkväll med fel person. Orsakerna kan skifta men när mediedrevet väl drar igång så följer det ofta ett likartat mönster. För de inblandade ställs hela tillvaron på ända - deras hem belägras av reportrar, deras barn trakasseras i skolan och själva kan de till slut tvingas fly, utklädda och hopkrupna på golvet i en flyktbil. Det berättar etnologen och medieforskaren Mia-Marie Hammarlin som i den nya boken I stormens öga har intervjuat både de som blivit jagade av medierna och reportrarna som har jagat dem.Programledare är Urban Björstadius.
Jul 12, 2016
Elitmotionerande chefer
00:23:56
När allt fler höga chefer motionerar på elitnivå får deras syn på fysisk disciplin också effekter på ledarskapet. Repris från 14 september.

I veckans Vetenskapsradion Forum möter vi Peter Rejler som är vd och koncernchef för ett företag med flera tusen anställda. Han tränar minst två timmar varje dag och försöker också få de anställda att leva ett aktivt och hälsosamt liv. Janet Johansson på Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet har på nära håll följt ett antal elitmotionerande chefer och hon säger att den hårda träningen påverkar deras syn på ledarskap, vilket kan få konsekvenser för de medarbetare som är sjuka, överviktiga eller helt enkelt inte vill träna.Programledare är Urban Björstadius.
Jul 06, 2016
Drunkning sker i det tysta
00:24:19
Med värme och sol ökar nu risken för drunkningsolyckor, ett av de största folkhälsoproblemen i världen. Repris från 7 juni.

I Sverige går vi ju nu mot sommar och sol då många söker sig till stränder och båtar, vilket tyvärr kommer att leda till olika drunkningsolyckor. Men även om varje drunkningsolycka i Sverige naturligtvis är en för mycket och en stor tragedi för alla inblandade, så är drunkningsolyckorna ett än större folkhälsoproblem i många andra delar av världen. WHO:s statistik visar att 400 000 människor omkommer varje år till följd av drunkning, men det finns ett stort mörkertal eftersom det saknas statistik från stora delar av världen.När någon drunknar kämpar den drabbade för att försöka hålla sig över ytan, men när det inte längre går så andas den drunknande in vätska i lungorna under en till två minuter. Personen blir medvetslös och hjärtat slår långsammare och långsammare för att till slut stå helt still. Det här sker inte som på film under stor dramatik, utan det sker ofta tyst och stilla utan att omgivningen märker något.Genom historien har man provat många olika sätt att få liv i drunkningsoffer. På 1600-talet lade man glödande kol i armhålorna på dem, och på 1700-talet föreslog man att man skulle blåsa upp tobaksrök i ändtarmen på drunkningsoffret. På 1950-talet gjordes djurförsök där hundar först sövdes och sedan dränktes vilket gav nya kunskaper om vad som händer vid en drunkning, och i Sverige injicerades frivilliga brandmän med curare vilket gjorde att de var fullt medvetna men att andningen upphörde. På så sätt kunde man öva mun-mot-mun-metoden på dem tills giftet hade slutat verka.I Sverige har ambulanserna idag fått allt längre framkörningstider, vi har begränsade helikopterresurser och det är få räddningstjänster som har vattendykare. Det är därför viktigt att omgivningen snabbt kan hjälpa till vid ett drunkningstillbud. Att ge fem inblåsningar genom mun-till-mun-metoden redan ute i vattnet kan förhindra att hjärtat på drunkningsoffret slutar slå. När man väl fått upp den drunknade på land är det viktigt att omedelbart starta hjärt-lungräddning.I dagens program medverkar Andreas Claesson som är ambulanssjuksköterska och medicine doktor och som forskar om drunkning och hjärtstopp.Programledare är Urban Björstadius.
Jun 28, 2016
Sommarläsning för hängmattan och stranden
00:24:29
I vårens sista Vetenskapsradion Forum tipsas det traditionsenligt om böcker att ta med till hängmattan och stranden.

Tobias Svanelid och Urban Björstadius bläddrar i vårens bokskörd och hittar bland annat böcker om biskop Brasks måltider, om Bob Dylans musikskatt, om August Strindbergs ockultism och om simkunnighetens historia. Böckerna i den ordning de nämns i programmet: Biskor Brasks måltider red Magnus GröntoftAncient foodways av Ulrika SöderlindHövdingens totempåle av Anders BjörklundVarifrån kommer musiken? av Gunnar ValkareStickspår, åtta skäl varför Bob Dylan borde tilldelas Nobelpriset i litteratur av Ola HolmgrenFåglar i svensk folklig tradition av Ingvar SvanbergMorgonrodnad, socialismens stil och mytologi 1871-1914 av Stefan ArvidssonDet oändliga sammanhanget, August Strindbergs ockulta vetenskap av Henrik JohnssonDen koloniala simskolan av Axel Andersson Programledare är Urban Björstadius.
Jun 21, 2016
Drömmen om att jobba mindre
00:24:04
Debatten om arbetstidsförkortningar har gått från konfliktfylld till att i princip ha dödförklarats, och skämtteckningar i humortidningar kan säga mycket om den som skrattar åt bilderna.

Just nu är det en hektisk period för många som behöver bli klara med olika jobbprojekt innan den efterlängtade semestern, och fritid och sommarsemester är för många själva sinnebilden av ett välfärdssamhälle. Samtidigt kräver välfärdssamhället att vi alla jobbar och bidrar för att få ihop pengar till samhället, och argumenten för och emot arbetstidsförkortningar har skiftat genom historien. Det berättar Linn Spross som nyligen disputerade i ekonomisk historia vid Uppsala universitet på en avhandling om hur arbetstidsförkortningar har diskuterats under 1900-talet. Hon säger att debatten om arbetstidsförkortningar har gått från konfliktfylld till att i princip ha dödförklarats.Kring förra sekelskiftet var humortidningar som Söndags-Nisse och Kasper mycket populära bland borgerskapets män. De kom ut i stora upplagor och lästes både i hemmen, på kaféer och i rakstugor, men trots att den borgerliga mannen ofta var huvudperson i skämtbilderna så skämtades det mest om andra militärer, bönder, barn och kvinnor. De här tidningarna har nu blivit föremål för en avhandling i konstvetenskap av Elisa Rossholm vid Stockholms universitet, och hon säger att vad och vilka man skrattar åt kan säga mycket om den som skrattar.Programledare är Urban Björstadius.
Jun 14, 2016
Drunkning sker i det tysta
00:24:19
Med värme och sol ökar nu risken för drunkningsolyckor, ett av de största folkhälsoproblemen i världen.

I Sverige går vi ju nu mot sommar och sol då många söker sig till stränder och båtar, vilket tyvärr kommer att leda till olika drunkningsolyckor. Men även om varje drunkningsolycka i Sverige naturligtvis är en för mycket och en stor tragedi för alla inblandade, så är drunkningsolyckorna ett än större folkhälsoproblem i många andra delar av världen. WHO:s statistik visar att 400 000 människor omkommer varje år till följd av drunkning, men det finns ett stort mörkertal eftersom det saknas statistik från stora delar av världen.När någon drunknar kämpar den drabbade för att försöka hålla sig över ytan, men när det inte längre går så andas den drunknande in vätska i lungorna under en till två minuter. Personen blir medvetslös och hjärtat slår långsammare och långsammare för att till slut stå helt still. Det här sker inte som på film under stor dramatik, utan det sker ofta tyst och stilla utan att omgivningen märker något.Genom historien har man provat många olika sätt att få liv i drunkningsoffer. På 1600-talet lade man glödande kol i armhålorna på dem, och på 1700-talet föreslog man att man skulle blåsa upp tobaksrök i ändtarmen på drunkningsoffret. På 1950-talet gjordes djurförsök där hundar först sövdes och sedan dränktes vilket gav nya kunskaper om vad som händer vid en drunkning, och i Sverige injicerades frivilliga brandmän med curare vilket gjorde att de var fullt medvetna men att andningen upphörde. På så sätt kunde man öva mun-mot-mun-metoden på dem tills giftet hade slutat verka.I Sverige har ambulanserna idag fått allt längre framkörningstider, vi har begränsade helikopterresurser och det är få räddningstjänster som har vattendykare. Det är därför viktigt att omgivningen snabbt kan hjälpa till vid ett drunkningstillbud. Att ge fem inblåsningar genom mun-till-mun-metoden redan ute i vattnet kan förhindra att hjärtat på drunkningsoffret slutar slå. När man väl fått upp den drunknade på land är det viktigt att omedelbart starta hjärt-lungräddning.I dagens program medverkar Andreas Claesson som är ambulanssjuksköterska och medicine doktor och som forskar om drunkning och hjärtstopp.Programledare är Urban Björstadius.
Jun 07, 2016
Kvinnliga imamer startar egen moské
00:24:29
Kvinnliga imamer startar en egen moské i Danmark, och sadomasochism har gått från psykiatrisk diagnos till att bli näst intill mainstream.

Synen på kvinnors rättigheter inom islam har diskuterats allt mer under de senaste åren. I Kanada och USA har det öppnat moskéer med kvinnliga imamer men i Norden har det länge varit män som står i moskéernas talarstolar. Nu har dock en grupp kvinnliga imamer startat en egen moské i Köpenhamn, och vår reporter Emilia Söelund har besökt den nyöppnade moskén. Vi hör den kvinnliga imamen Sherin Khankan och Jonas Otterbeck, professor i islamologi vid Lunds Universitet.Dessutom handlar det om hur synen på BDSM har förändrats. Sadomasochism var en psykiatrisk diagnos i Sverige fram till 2009, men inte minst efter filmen Fifty Shades of Grey har BDSM blivit alltmer accepterat. Det säger Charlotta Carlström som nyligen disputerade i socialt arbete vid Malmö högskola på en avhandling om BDSM.Programledare är Urban Björstadius.
May 31, 2016
På spaning efter fågelskådare
00:24:29
Med en smartphone i näven syns de irra omkring i storstadens parker Vetenskapsradion Forum går på spaning efter den nya tidens fågelskådare.

Peder Edvinsson är journalist, författare och fågelskådare, och den här morgonen har det kommit ett larm i hans mobil någon har sett en mindre flugsnappare i Tantolunden i Stockholm, och allt eftersom ansluter sig allt fler fågelskådare till parken. Den här typen av fågelskådning i stadsmiljö kallas för betongskådning och har under senare år blivit allt mer populär. Susanne Nylund Skog är etnolog och forskare på Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, och hon säger att från att förr ha hånats så har fågelskådandet idag i vissa kretsar nästan blivit trendigt. Elin Lundquist är doktorand i etnologi vid Stockholms universitet och forskar om fågelskådare, och hon säger att den nya tekniken och då inte minst internet har lockat nya grupper till fågelskådandet, bland annat eftersom människor med smala och specialiserade intressen lättare kan få kontakt med varandra.Programledare är Urban Björstadius.
May 24, 2016
Vår tids slaveri
00:24:28
Från prostitution och tvångsgifte till tiggeri och bärplockande veckans Vetenskapsradion Forum handlar om våra dagars människohandel.

När världen förändras påverkar det oss här hemma och idag finns det därför många olika former av människohandel i Sverige. Det handlar om allt från prostitution och tvångsgifte till tiggeri och bärplockande, och en grundläggande orsak är att det helt enkelt finns en efterfrågan på till exempel billig arbetskraft. Det säger Patrik Cederlöf som är nationell samordnare mot prostitution och människohandel. Men samtidigt finns det stora problem inom rättsväsendet att hantera fall av människohandel, vilket ofta beror på att vare sig offer eller förövare motsvarar bilden av det ideala offret eller den ideala förövaren. Offret kanske inte alls vill berätta om vad som hänt, och förövaren kan vara en annan prostituerad eller en annan tiggare eller bärplockare. Det säger Dominika Borg Jansson som är forskare i straffrätt vid Uppsala universitet och aktuell med boken Vår tids slaveri. Om offer, förövare och samhällets roll.Programledare är Urban Björstadius.
May 17, 2016
Konst på tv
00:24:01
Att visa konst på tv visade sig vara en ren konst, och på torsdag kan landets dagboksskrivare gå till historien.

I televisionens barndom fanns det stora förhoppningar om att det nya mediet skulle förmedla konst till det svenska folket. På samma sätt som radion som ljudmedium förmedlade musik tänkte man sig att bildmediet television skulle förmedla konst, och det sändes därför en stor mängd konstprogram på tv. Det visade sig dock vara svårare än man hade trott, berättar konstvetaren David Rynell Åhlén som i dagarna disputerar på en avhandling om de tidiga konstprogrammen på tv.Dessutom handlar det om att landets alla dagboksskrivare nu på torsdag 12 maj har möjlighet att gå till historien i forskningens tjänst. Då infaller nämligen Dagbokens dag, och Folklivsarkivet vid Lunds universitet ska samla in dagböcker från just den här dagen. De här insamlingarna startade i England redan 1930-talet, berättar Gabi Louisedotter Limbach som är arkivarie på Folklivsarkivet, och vill du bidra med egna dagboksanteckningar kan du göra det här.Programledare är Urban Björstadius.
May 10, 2016
Historien om en totempåle
00:24:19
Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur en totempåle som fraktades till Sverige i början av 1900-talet kom att sluta sina dagar på en indiansk begravningsplats i Kanada.

På 1870-talet lät en indianhövding på Kanadas nordvästkust resa en totempåle till minne av en ande som räddat hans folk. 1928 höggs totempålen ner och fraktades till Sverige där den länge förvarades i ett anonymt magasin. Först på 1980-talet restes den i en specialbyggd sal på Etnografiska museet i Stockholm, men när Haislaindianerna fick höra att totempålen stod fjättrad inomhus i ett främmande land krävde de att få den åter. Efter många och långa diskussioner kunde den 2006  påbörja sin resa åt andra hållet, tillbaka över Atlanten till Kanada, där den till en början togs emot med pompa och ståt. Det dröjde dock inte länge förrän hövdingens ättlingar beslutade att totempålen skulle återgå till Moder Jord, och den lämnades därför att förmultna i skogen vid en indiansk begravningsplats. Den här historien finns nu utförligt beskriven i den nya boken Hövdingens totempåle av Anders Björklund som är före detta chef för Etnografiska museet. Det är också historien om hur totempålarna gav Thor Heyerdal idén till Kon-Tikiexpeditionen, om vad ett kulturarv är och vem som har rätt till det.Programledare är Urban Björstadius.
May 10, 2016
Engelska vår tids latin
00:24:22
Engelskan har fått en allt starkare ställning som forskningsspråk på de svenska universiteten, och möten på jobbet kan säga mycket om dolda maktstrukturer och outtalade konflikter.

Allt mer forskning och undervisning på svenska universitet sker numera på engelska och idag skrivs till exempel nio av tio avhandlingar på engelska. Fördelarna är bland annat att forskningen får internationell spridning och att svenska forskare lättare kan samarbeta med forskare från andra delar av världen, men utvecklingen är inte oproblematisk. Till exempel gynnas forskare ekonomiskt om de blir publicerade i engelskspråkiga tidskrifter, medan forskare som publicerar sig på svenska riskerar att få mindre resurser. Det säger Linus Salö som i dagarna disputerar på en avhandling om vad det innebär att engelskan allt mer ersätter svenskan som forskningsspråk.Dessutom handlar det om något som många av oss lägger mycket tid på men som ofta uppfattas som långtråkigt och tidsödande möten. I en kommande antologi om mötesetnologi beskriver forskarna vad möten kan säga om ett företag eller en organisation, och möten kan till exempel avslöja dolda maktstrukturer och outtalade konflikter. Det berättar socialantropologen och mötesforskaren Renita Thedvall.Programledare är Urban Björstadius.
Apr 26, 2016
Så växer Sveriges befolkning
00:24:27
Veckans Vetenskapsradion Forum uppmärksammar att Sveriges befolkning växer och att vi snart har passerat tio miljoner invånare, och så frågar vi oss om Bob Dylan borde få Nobelpriset i litteratur.

Sveriges befolkning växer i en utsträckning som vi inte har upplevt sedan några enstaka år på 1800-talet. De närmaste åren förväntas folkmängden i Sverige öka med omkring 1,5 procent per år och nästa år väntas vi passera tiomiljonersstrecket. Det här beror till stor del på den ökade invandringen till Sverige. 857 000 personer antas komma under de närmaste fem åren, allt enligt SCB:s senaste siffror. Det berättar demografen Lena Lundkvist på SCB som är ansvarig för en ny demografisk rapport om in- och utvandringen till och från Sverige.Dessutom handlar det om att Bob Dylan kanske borde få Nobelpriset i litteratur. Under sin långa skivkarriär har han gjort många låtar som han medvetet har sett till att de inte kommit med på de officiella albumen. Åtta av de här låtarna har nu blivit utförligt beskrivna i den nya boken Stickspår åtta skäl varför Bob Dylan borde tilldelas Nobelpriset i litteratur av litteraturprofessorn Ola Holmgren.Programledare är Urban Björstadius.
Apr 19, 2016
Magiska träd och heliga källor
00:24:26
Från vårdträd och heliga källor till domedagen och Ragnarök veckans Vetenskapsradion Forum utforskar folktron om naturen.

I sista delen i serien om folkloristik och folklivsforskning handlar det den här veckan om vår relation till naturen. Folkloristen Tora Wall berättar om hur vissa träd i alla tider har ansetts besitta särskilda krafter och om hur människor har druckit ur heliga källor vid midsommartid, men också om hur man föreställt sig jordens undergång. Tora Wall återkommer senare i år i en ny omgång program om folktro och folklivsforskning, så skicka gärna in dina egna frågor om nya trender och gamla traditioner till forum@sverigesradio.se eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.
Apr 12, 2016
Peppar, peppar, ta i trä
00:24:29
Att odla slutspelsskägg eller att ta i trä är lika självklart för vissa, som det är omöjligt för andra att gå under en stege eller lägga nycklarna på bordet många påverkas än idag av skrock.

I vår serie om folkloristik och folklivsforskning med folkloristen Tora Wall handlar det den här veckan om skrock. Många förknippar skrock med äldre tider, men än idag händer det att ishockeyspelare odlar slutspelsskägg för att få tur i matcherna, vissa undviker siffran 13 och andra kanske muttrar ett peppar, peppar i vissa situationer. Skicka gärna in dina egna frågor om nya trender och gamla traditioner till forum@sverigesradio.se eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.
Apr 05, 2016
April, april din dumma sill
00:24:27
Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om den månghundraåriga traditionen med aprilskämt, och om fantasylitteraturens rötter i folksagorna.

I vår serie om folkloristik och folklivsforskning med folkloristen Tora Wall har turen kommit till aprilskämten, en tradition med anor från 1600-talet. Dessutom handlar det om hur Astrid Lindgrens och Tolkiens berättelser kan spåras tillbaka till de gamla folksagorna. Skicka gärna in dina egna frågor om nya trender och gamla traditioner till forum@sverigesradio.se eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.
Mar 29, 2016
Från häxprocesser till påskkärringar
00:24:20
Snart är det åter dags för landets gulliga små påskkärringar att gå runt och be om godis, en tradition som har ett våldsamt och skrämmande ursprung.

Programmet sändes första gången 2016. Program sänds från Katarina kyrka i Stockholm där häxprocesserna kulminerade under 1600-talet. Det handlar bland annat om hur häxorna förvandlades till våra dagars påskkäringar och om den eviga frågan om vad som kom först – påskäggen eller påskhönorna. Programledare är Urban Björstadius.
Apr 14, 2016
USA - landet vi älskar att älska och hata
00:24:29
Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur svenskarna genom århundraden har närt en ambivalent hatkärlek till det stora landet i väster.

Ibland hävdas det att Sverige är det mest amerikaniserade landet i världen, men paradoxalt nog påstås också antiamerikanismen vara särskilt vanlig i Sverige. Å ena sidan besöker vi gärna New York, vi ser på amerikanska filmer och klär oss i jeans. Å andra sidan pratar svenskarna ibland föraktfullt om den ytliga amerikanska kulturen och många svenskar skakar oförstående på huvudet åt både amerikanska vapenlagar och presidentkandidater. Erik Åsard är professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet och redaktör för den nya boken Det blågula stjärnbaneret, USA:s närvaro och inflytande i Sverige, som handlar om landet vi älskar att älska och hata. Den här hatkärleken kan spåras hundratals år tillbaka och en av de andra författarna i boken, Dag Blanck som är föreståndare för Svenska institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, säger att svenskarnas relation till USA kan beskrivas som en ambivalent hatkärlek.Programledare är Urban Björstadius.
Mar 15, 2016
Att döda i Guds namn
00:24:13
Veckans program handlar om vad som får människor att begå grymma religiösa våldshandlingar och om möjligheterna att nå fredliga lösningar på jihadistkonflikter. Programmet är en repris från 4 januari.

IS, Al Qaida, Al-Shabab, Boko Haram - i många av världens väpnade konflikter spelar religion en viktig roll, men kanske inte alltid på det sätt som vi föreställer oss. Det säger Tomas Lindgren, som är professor i religionspsykologi vid Umeå universitet, och i veckans program berättar han om hur religion inverkar på olika konflikter och om vad som får vanliga människor att begå grymma religiösa våldshandlingar.Trots att många av dagens väpnade konflikter involverar militanta islamistiska grupper så vet forskarna förvånansvärt lite om i vilken utsträckning det går att lösa de här konflikterna på fredlig väg, och om befintliga teorier om konfliktlösning går att tillämpa på just jihadistkonflikter. I ett nytt stort forskningsprojekt ska därför freds- och konfliktforskare och religionsvetare tillsammans undersöka möjligheterna till fredliga lösningar av jihadistkonflikter. Det berättar Isak Svensson, professor vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.Programmet är en repris från 4 januari, programledare är Urban Björstadius.
Mar 16, 2016
De nya utvandrarna
00:24:11
Den svenska emigrationen är inte bara ett historiskt fenomen idag emigrerar allt fler svenskar och antalet utvandrare motsvarar nu en medelstor svensk kommun per år.

När man pratar om den svenska emigrationen tänker nog de flesta på alla de som sökte lyckan i Amerika runt förra sekelskiftet, men allt fler svenskar flyttar idag utomlands och emigrationen når nya rekord. Antalet personer som utvandrar motsvarar en medelstor svensk kommun per år. Vetenskapsradion Forum besöker den lilla staden Nerja på spanska solkusten och träffar Dan Bergström som driver en butik med svenska matvaror för alla de svenskar som bor i Spanien, och Eleonor Ruthström som valde att emigrera när hon mötte kärleken. I den nya boken Svenska utlandsröster skriver en mängd olika forskare om vilka utlandssvenskarna är och varför de har emigrerat. Bokens redaktör är Maria Solevid, statsvetare och undersökningsledare på SOM-institutet vid Göteborgs universitet, och hon berättar om vad det innebär att Sverige idag är både ett invandrings- och utvandringsland.Programledare är Urban Björstadius.
Mar 01, 2016
Hoten från kommande katastrofer
00:24:28
Klimathot, krig och flyktingströmmar - vi lever allt mer under hoten av kommande katastrofer. Dessutom uppmärksammar vi att det nu är 70 år sedan Pippi Långstrump för första gången stod på scen.

Klimathotet, ekonomiska kriser, flyktingströmmar och orkaner idag nås vi blixtsnabbt av katastrofnyheter från världens alla hörn. Anders Ekström är professor i idéhistoria vid Uppsala universitet och forskar om hur bilder och berättelser om katastrofer har sett ut och förmedlats genom historien, och han säger att det idag finns en slags stämning i samhället att vi lever vi i en katastrofernas tidsålder.Dessutom uppmärksammar vi att det nu är 70 år sedan Pippi Långstrump för första gången stod på en scen. Teateruppsättningarna med Pippi är hittills ganska outforskade trots att de påverkade Astrid Lindgrens senare böcker om Pippi Långstrump. Det säger Martin Hellström, litteraturvetare vid Linnéuniversitetet i Växjö och aktuell med boken Pippi på scen.Programledare är Urban Björstadius.
Feb 23, 2016
Billiga bostäder och ohälsosam arkitektur
00:24:23
Behovet av billiga bostäder är akut och kanske är lösningen att bygga bostäder som är oattraktiva för höginkomsttagare, och så handlar det om hur miljonprogrammens arkitektur får oss att må dåligt.

Vi har en svår bostadsbrist i Sverige och under de senaste 20 åren har framför allt hushåll med låga inkomster fått allt svårare att hitta bostad. Till det kommer också den senaste tidens stora flyktingströmmar till Sverige med än fler människor som behöver i första hand billiga bostäder. Hans Lind är professor i fastighetsekonomi vid KTH och i den nya boken Åtkomliga bostäder föreslår han att nya bostäder byggs på ett sådant sätt att de inte blir lockande för höginkomsttagare. Det kan handla om att bygga mindre lägenheter, att bygga i mer oattraktiva områden och att bygga med lägre standard. Andra förslag handlar om att sluta med dyra och i många fall onödiga renoveringar och att slopa kraven på minimiinkomster för att hyra ut lägenheter.Dessutom handlar det om hur de gamla miljonprogramsområdena påverkar oss fysiskt och psykiskt. I den nya boken Ohälsosam arkitektur skriver läkaren och stressforskaren Gösta Alfvén om hur själva arkitekturen i miljonprogrammen får oss att må dåligt.Programledare är Urban Björstadius.
Feb 16, 2016
Flickor, tjejer, tanter och kärringar
00:24:22
Nu för tiden går kvinnliga pensionärer på tjejmiddagar medan unga kvinnor bejakar sina inre tanter. Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur kvinnorollerna har förändrats.

Den nya forskarantologin Att konstruera en kvinna. Berättelser om normer, flickor och tanter handlar om hur flickor och tanter beskrivs i allt från tidningar till tecknade barnfilmer, och om hur de kvinnliga identiteterna har förändrats under de senaste åren. Tjugoåriga kvinnor kan idag identifiera sig som tanter medan kvinnliga pensionärer springer tjejlopp och går på tjejmiddagar. Det säger Karin Lövgren som är etnolog och forskare vid Umeå universitet och redaktör för den nya boken. Hon berättar också om hur de nya smink- och modebloggarna som görs av och för unga tjejer har blivit omåttligt populära. Men också flickan har fått en delvis ny identitet under de senaste åren. Annelie Bränström Öhman, professor i litteraturvetenskap och genusvetenskap vid Umeå universitet, säger att det nya intresset för flickan bland annat handlar om en reaktion mot sjuttiotalets kvinnorörelse. I kriminalromaner har flickan traditionellt varit det perfekta offret, men en ny tendens i deckarna är att flickorna vägrar vara offer utan i stället hämnas från andra sidan graven.Programledare är Urban Björstadius.
Feb 09, 2016
Våldtagna män
00:24:29
Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur sjukvården på många håll saknar rutiner för att ta hand om våldtagna män.

Fortfarande lever föreställningen kvar att män inte kan våldtas, men 1 av 100 män uppger att de i vuxen ålder genom våld eller hot om våld tvingats till samlag eller liknande, och 15% av alla män uppger att de har utsatts för sexuellt våld. Gärningsmännen är både män och kvinnor och våldtäkterna kan gå till på många olika sätt. Etnologen Jens Lindberg vid Umeå universitet disputerade nyligen på en avhandling om synen på våldtagna män och hur våldtagna män tas emot i vården, och han säger att många sjukhus saknar rutiner för att ta emot de här patienterna. Ett undantag är Södersjukhuset i Stockholm som sedan i höstas även tar emot män på sin akutmottagning för våldtagna. Läkaren Anna Tiihonen Möller och socionomen och auktoriserade sexologen Karl Norwald berättar om vad som händer fysiskt och psykiskt med de män som blir utsatta.Programledare är Urban Björstadius.
Feb 02, 2016
Sociala medier speglar inte opinionen
00:24:03
Sociala medier och traditionella nyhetsmedier lever i en tät symbios med varandra, och dagens attityder till kvinnliga musiker och sångerskor kan spåras tillbaka till antikens Rom.

Ofta citeras olika inlägg på Twitter i traditionella massmedier och så kallade Twitterstormar har blivit något av ett begrepp i dagspressen. Men sociala medier kan inte tolkas som representativa för den allmänna opinionen. Det säger Jonas Andersson Schwarz som är forskare i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns Högskola och projektledare för ett forskningsprojekt om politisk kommunikation på sociala medier och om samspelet mellan sociala medier och massmedier, ett projekt som nyligen kom med sin slutrapport. En annan slutsats i rapporten är att pratet om gammelmedias död är betydligt överdriven, eftersom en stor del av innehållet på sociala medier kommer från just traditionella massmedier. (Rapporten finns att ladda ner här.)I somras drabbades sångerskan Zara Larsson av ett omfattande näthat efter att hon kritiserat en musikfestivals fokus på manliga artister, kvinnliga musiker är ofta sångerskor men sällan trummisar, och världsledande kvinnliga sångerskor som Madonna och Mariah Carey hånas med jämna mellanrum för sin höga ålder. De här attityderna till kvinnliga musiker kan spåras tillbaka till antiken - redan de gamla romarna ansåg att det fanns vissa instrument som inte var passande för kvinnor att spela och musicerande kvinnor hånades om de ansågs för gamla. Det visar en ny avhandling av antikhistorikern Erika Lindgren Liljenstolpe vid Uppsala universitet.Programledare är Urban Björstadius.
Jan 26, 2016
Svenskarna allt mer polariserade i synen på invandring
00:24:09
De positiva har blivit ännu positivare och de negativa allt mer negativa i synen på invandring och mångfald i Sverige.

Svenskarnas attityder till invandrare och mångfald har blivit allt mer polariserad. Det visar den så kallade Mångfaldsbarometern som i dagarna presenterade resultaten av tio års attitydundersökningar. Mellan 2005 och 2014 har ett slumpmässigt urval svenskar fått svara på enkätfrågor om sina erfarenheter av invandrare och sin inställning till sådant som muslimska kvinnors slöjor och invandrares brottslighet. Svenskarna har successivt blivit allt mer positiva till invandring och en majoritet av befolkningen uppger att de är positiva till mångfald i samhället, men samtidigt har andelen personer med extremt negativa attityder ökat. Det berättar Fereshte Ahmadi som är professor i sociologi vid Högskolan i Gävle och sedan några år ansvarig för studien.Programledare är Urban Björstadius.
Jan 19, 2016
Vägen till eliten
00:24:27
För att bli en framgångsrik elitidrottare behövs inte bara talang utan också rätt föräldrar, och så handlar det om hur du lyckas i förhandlingar både hemma vid köksbordet och i gisslansituationer.

Zlatan, Charlotte Kalla, Carolina Klüft för att bli en framgångsrik elitidrottare är det ofta bra att inte specialisera sig på en viss idrott för tidigt och ha rätt föräldrar. Det säger PG Fahlström  som är en av författarna till en ny studie om svenska elitidrottares idrottsval och specialisering.Metoderna för att lyckas i förhandlingar är ofta desamma oavsett vilken typ av förhandling det handlar om. Det berättar Lars-Johan Åge som forskar om just förhandlingar, och han tipsar om vad du bör tänka på när du förhandlar med tonåringen hemma eller om du råkar ut för en gisslansituation.Programledare är Urban Björstadius.
Jan 11, 2016
Att döda i Guds namn
00:24:13
Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om vad som får vanliga människor att begå grymma religiösa våldshandlingar och om möjligheterna att nå fredliga lösningar på jihadistkonflikter.

IS, Al Qaida, Al-Shabab, Boko Haram - i många av världens väpnade konflikter spelar religion en viktig roll, men kanske inte alltid på det sätt som vi föreställer oss. Det säger Tomas Lindgren, som är professor i religionspsykologi vid Umeå universitet, och i veckans program berättar han om hur religion inverkar på olika konflikter och om vad som får vanliga människor att begå grymma religiösa våldshandlingar.Trots att många av dagens väpnade konflikter involverar militanta islamistiska grupper så vet forskarna förvånansvärt lite om i vilken utsträckning det går att lösa de här konflikterna på fredlig väg, och om befintliga teorier om konfliktlösning går att tillämpa på just jihadistkonflikter. I ett nytt stort forskningsprojekt ska därför freds- och konfliktforskare och religionsvetare tillsammans undersöka möjligheterna till fredliga lösningar av jihadistkonflikter. Det berättar Isak Svensson, professor vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.Programledare är Urban Björstadius.
Jan 04, 2016
Elitmotionerande chefer
00:23:56
När allt fler höga chefer motionerar på elitnivå får deras syn på fysisk disciplin också effekter på ledarskapet. Programmet är en repris från 14 september.

I veckans Vetenskapsradion Forum möter vi Peter Rejler som är vd och koncernchef för ett företag med flera tusen anställda. Han tränar minst två timmar varje dag och försöker också få de anställda att leva ett aktivt och hälsosamt liv. Janet Johansson på Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet har på nära håll följt ett antal elitmotionerande chefer och hon säger att den hårda träningen påverkar deras syn på ledarskap, vilket kan få konsekvenser för de medarbetare som är sjuka, överviktiga eller helt enkelt inte vill träna.Programledare är Urban Björstadius, och programmet är en repris från 14 september.
Dec 29, 2015
Hårda klappar under granen
00:24:29
I veckans program får vi tips på skivor och böcker att önska sig eller ge bort i julklapp.

Det har blivit dags för Vetenskapsradion Forums traditionsenliga julklappsprogram och i år tipsar Tobias Svanelid och Urban Björstadius om böcker om allt från låtsasspråken i science fictionromaner och om grisens kulturhistoria, till böcker om kyrkornas mysterier och om Duke Ellingtons betydelse för svensk jazz. Dessutom får vi höra smakprov på hur julmusiken lät innan våra dagars tomtegubbar och bjällerklang.Programledare är Urban Björstadius.Skivorna och böckerna i den ordning de nämns i programmet:Gustaviansk juletid (CD) av Bernt Malmros Anna Nyhlin - Chor Ann Hallenberg Grisens historia av Martin Ragnar Kyrkornas mysterium av Peter Bexell Liftarens parlör till galaxen av Yens Wahlgren Höstens böcker, litterära värdeförhandlingar 2013 av Torbjörn Forslid, Jon Helgason, Lisbeth Larsson, Christian Lenemark, Anders Ohlsson och Ann Steiner Vid avantgardets korsvägar: om Ivan Aksionov och ryska modernismen av Lars Kleberg Duke Ellington och jazz i Sverige av Olle Edström Keramik & porslin i Sverige genom 7000 år av Bengt Nyström IKEA, en kulturhistoria av Sara Kristoffersson Boken om LKAB av Roine Viklund, Lasse Brunnström, Jennie Sjöholm, Karin Jansson Myhr 
Dec 21, 2015
Från midvinterblot till Disneyjul
00:24:08
Veckans Vetenskapsradion Forum sänds från julmarknaden i Gamla stan i Stockholm och handlar om hur julfirandet har förändrats genom historien.

Julen har genom historien haft många olika skepnader, allt från ett mytomspunnet midvinterblot via högborgerliga Fanny och Alexanderjular till modernare Disneyjular, men även om traditionerna ständigt förändras så är julen fortfarande vår allra populäraste högtid. Veckans Vetenskapsradion Forum sänds från julmarknaden i Gamla Stan i Stockholm och folkloristen Tora Wall svarar den här veckan på lyssnarfrågor om julfirande förr och nu.Programledare är Urban Björstadius.
Dec 14, 2015
Hur luciafirandet räddades till eftervärlden
00:24:14
I veckans program hör vi om hur det gick till när det utdöende luciafirandet fick nytt liv under slutet av 1800-talet.

I Vetenskapsradion Forums serie om folkloristik berättar Tora Wall den här veckan om hur det hotade luciafirandet räddades till eftervärlden, om den farliga och skrämmande lussenatten, om hur lusse förr inte bara syftade på Lucia utan också på Lucifer och om lussekatterna som en gång i tiden kallades för djävulskatter. Har du frågor om nya trender och gamla traditioner kan du skicka dem till forum@sverigesradio.se eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.
Dec 07, 2015
De hedniska julkalendrarna
00:24:22
Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om varför tv:s julkalendrar så ofta väcker starka reaktioner hos tittarna.

I en serie program om folkloristik och folklivsforskning svarar folkloristen Tora Wall på olika lyssnarfrågor och i veckans program handlar det bland annat om julkalendrar förr och nu. Dessutom berättar Tora Wall om hur det gick till när helgonet St Nikolaus förvandlades till våra dagars jultomte, och om hur gamla tiders julbockar har påverkat hur våra dagars tomtar delar ut julklappar. Har du frågor om nya trender och gamla traditioner kan du skicka dem till forum@sverigesradio.se eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.
Nov 30, 2015
Historien bakom adventsljusen
00:24:25
Veckans Vetenskapsradion Forum besöker platsen där traditionen att tända adventsljus en gång tog sin början.

I en ny omgång program om folkloristik och folklivsforskning kommer folkloristen Tora Wall att svara på frågor om allt från julkalenderns historia till den farliga lussenatten. Veckans program sänds från Ersta kyrka i Stockholm där man under 1800-talet startade en tradition med att tända ljus i en adventsgran, en föregångare till adventsljusstakarna som vi sätter fram nu på söndag. Tora Wall berättar också om hur det gick till när den sjuarmade elektriska ljusstaken slog igenom, och hur föregångarna till våra dagars adventsstjärnor såg ut. Har du frågor om nya trender och gamla traditioner kan du skicka dem till forum@sverigesradio.se eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.
Nov 23, 2015
Bilder av klimatkrisen
00:24:23
Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur fotografier från förr visar klimatets dramatiska påverkan på landskapet, och om att den svenska fikakulturen nu är på väg att bli ett globalt kulturarv.

Om några veckor samlas världens länder till det stora klimatmötet i Paris, men för att vår planet ska hamna på rätt väg igen krävs att alla tar sitt ansvar. Ett verktyg för att nå dit kan vara bilder som samtidigt är både vackra och kanske skrämmande. Detta verktyg har ännu inte någon bra benämning på svenska utan kallas environmental photography, och är ett exempel på hur inte bara naturvetare utan också konstnärer och humanister behövs i klimatarbetet. Det berättar fotografen och forskaren Tyrone Martinsson.Den svenska traditionen att fika är ett exempel på en levande svensk tradition, och som sådan kommer den nu sannolikt också att komma med på Unescos lista över immateriella kulturarv. Redan på 70-talet antog Unesco en konvention om skydd för viktiga världsarv, som Egyptens pyramider eller Drottningholms slott i Sverige. Men inte bara byggnader i sten eller andra fysiska miljöer är ju värda att bevara utan också många seder och traditioner, och därför antog Unesco i början av 2000-talet en konvention om att bevara sådana immateriella kulturarv. Vi hör Annika Nordström som är etnolog och arkivchef på Institutet för språk och folkminnen i Göteborg och ansvarig för arbetet med de svenska immateriella kulturarven.Programledare är Urban Björstadius.
Nov 16, 2015
Svensk country på frammarsch
00:24:09
Från cowboyhattar till kultursidor - den svenska countryn är på väg från fulkultur till finsalongerna.

I veckan är det premiär för en ny säsong av tv-serien Jills veranda, ett exempel på hur svensk country blivit allt mer accepterad som musikgenre. Musikvetaren Thomas Bossius vid Göteborgs universitet forskar om svensk country, en genre som av många har setts som en slags fulkultur, en amerikaniserad och bonnig arbetarklasskultur. Trots det lever och frodas den svenska countryn, och Jill Johnson säger att tv-programmen har hjälpt till att föra ut countryn till en bredare publik.Programledare är Urban Björstadius.
Nov 09, 2015
Vad du äter berättar vem du är
00:24:29
I veckans program bjuds det på pepparkakor från 1700-talet, och så handlar det om varför vi idag är så fixerade vid mat och om varför vi äter som vi gör.

Vetenskapsradion Forum besöker Richard Tellström och bakar pepparkakor enligt ett gammalt recept från 1700-talet. Richard Tellström är etnolog och docent i måltidskunskap och just nu aktuell med boken Hunger och törst, svensk måltidshistoria som handlar om varför vi idag är så fixerade vid mat och om vad, hur och varför vi äter som vi gör. Tidigare har han bland annat varit historisk redaktör för TV-serierna Landet Brunsås och Historieätarna, och han är också historisk redaktör för årets julkalender i tv, där det i varje avsnitt kommer att lagas och ätas mat från olika tider i historien. Redan för elva år sedan medverkade han i Vetenskapsradion Forum och bakade historiska pepparkakor enligt Cajsa Wargs gamla recept, men idag bjuds det i stället pepparkakor efter Susanna Egerins recept från 1737.Programledare är Urban Björstadius.Nio kryddors pepparkaka, ca 50-60 stDet här är ett moderniserat recept av Susanna Egerins kryddpepparkakor med rågmjöl från 1737, berättar Richard Tellström. Det är en mycket citrusaromatisk pepparkaka med sting, i den äldre tyska stilen före år 1800 då man ännu hade peppar i degen. Till skillnad från vår tids pepparkakor saknas här också ingefära, socker och vetemjöl.- I originalreceptet finns inget fett eller jäsmedel vilket gör kakorna mycket hårda. Här är de moderniserade för att ge dem en konsistens som liknar dagens pepparkakor. Men de blir fortfarande mer hårda än vår tids vetemjölspepparkakor, säger Richard Tellström.Den som vill baka kakorna i originalstilen utesluter bara smör och bikarbonat i nedanstående recept samt minskar något på mjölmängden.Honung, 3 dlSvagdricka, ½ dl (öl, ale eller porter kan ersätta svagdricka)Rågmjöl, finsiktat, cirka 1 liter150 g smör2 tsk bikarbonatNio sorters kryddor enligt följande:Vit- och svartpeppar, finkrossad, ½ tskMuskotnöt, mald/riven ½ tskKryddnejlikor, malda, ½ tskMuskotblomma, finkrossad, 1 tskKanel, mald, ½ tskKardemumma, mald, ½ tsCitronskal, finhackat, 1 tskPomeransskal, något grovhackat, 2 mskSuckat (skal av cedrat/suckatcitron), något grovhackat, 3 mskVärm honungen tillsammans med de nio kryddorna tills honungen blir flytande. Det höjer smakintensiteten, skriver Susanna Egerin. Ta av från värmen. Lägg smöret i honungen så att blandningen kyls samtidigt som smöret smälter. Häll sedan i svagdrickan för ytterligare kylning. Låt svalna till fingervarmt.Häll honungs- och kryddblandningen i en bunke för handbearbetning eller i en degknådningsmaskin. Tillsätt hälften av rågmjölet och kör en minut. Tillsätt sedan bikarbonaten och resten av mjölet. Kör maskinen i 6-8 minuter så att kakdegen vitnar något. Den är färdig när den är kletig men nästan klibbfri. Kyl i kylskåp en timma eller tills den ska bakas ut. Den kan ligga i kylen i någon vecka.Utbakning: Degen är hårdkavlad. Mjöla bakbordet med fint rågmjöl och kavla degen tjock som två kontokort. Ta ut kakor runda, fyrkantiga eller vad man nu gillar. Grädda sedan i 175 grader i cirka 6-7 minuter. - De är goda att doppas i te eller portvin, säger Richard Tellström. De kan även ätas med grönmögelost på och egentligen när som helst på året. De kan också användas som kryddning i mustiga köttgrytor. Det finns alltid en anledning till pepparkakor!  
Nov 02, 2015
Därför mår entreprenörer bättre
00:24:27
Trots mycket stress och osäker tillvaro mår entreprenörer bättre än genomsnittet, och en ny stor kartläggning visar att många yrken lider av för mycket byråkrati och för lite vetenskaplig utveckling.

Entreprenörer jobbar mer, är mer stressade och har lägre lön än genomsnittet, men ändå upplever de ett större välbefinnande än andra. Tidigare har man förklarat det med att de inte är beroende av arbetsgivare, men ny forskning visar att det snarare handlar om alla de möjligheter som entreprenörer upplever att de har. Det berättar Nadav Shir som är forskare vid Handelshögskolan i Stockholm och nyligen disputerade på en avhandling om sambandet mellan entreprenörskap och välbefinnande. Vi hör också Jenni Norrby som berättar om alla de svårigheter och glädjeämnen hon har mött under de tio år som hon har byggt upp sitt företag, och om vad entreprenörskapet betyder för hennes välbefinnande.Dessutom handlar det om en ny stor kartläggning av olika professioner, yrken som innebär att man har en lång akademisk utbildning bakom sig, som läkare, arkitekter, ingenjörer, socionomer och sjuksköterskor. Forskarna bakom kartläggningen har studerat sjutton olika professioner och har då bland annat sett att många professioner lider av för mycket byråkrati och för lite vetenskaplig utveckling. Det berättar Thomas Brante, professor i sociologi och socialt arbete vid Lunds universitet.Programledare är Urban Björstadius.
Oct 26, 2015
Sociala medier skapar nya krav på jobbet
00:24:22
Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om vilka problem som kan dyka upp när chefen förväntar sig att de anställda ska vara aktiva på sociala medier, och om säckpipans okända historia i Sverige.

Många arbetsgivare förväntar sig idag att de anställda ska vara aktiva på sociala medier och använda sina nätverk för att dela med sig av information som rör jobbet. Även om många ser de här nya möjligheterna som något positivt, så riskerar det också att leda till att gränserna mellan arbetsliv och fritid suddas ut och att gränsen mellan våra offentliga och våra privata roller blir otydlig. Om den anställde uppfattas som en representant för företaget riskerar exempelvis företaget att hamna i blåsväder om den anställde postar olämpliga inlägg på Twitter och Facebook. De anställda å sin sida riskerar att få löpa gatlopp i sociala medier om deras arbetsgivare gör saker som väcker kritik hos allmänheten. Det säger Steffi Siegert, doktorand vid Företagsekonomiska institutionen på Stockholms universitet.Dessutom handlar det om den uråldriga och ganska okända svenska säckpipstraditionen. Den svenska säckpipan föll under en lång period i glömska, innan några eldsjälar i början av 1980-talet rekonstruerade ett exemplar och gav ut en skiva med säckpipsmusik. Skivan som på flera sätt innebar en pånyttfödelse av den svenska säckpipstraditionen ges nu ut i en nyutgåva. Det berättar musikvetaren Dan Lundberg som är överbibliotekarie och arkivchef på Musikverket.Programledare är Urban Björstadius.
Oct 19, 2015
Små kommuner med stora problem
00:24:05
När befolkningen minskar i redan små kommuner får man i stora delar av Sverige allt svårare att upprätthålla kvaliteten inom till exempel vård och skola.

Sedan många år tillbaka minskar befolkningen i landets små kommuner, samtidigt som de stora kommunerna växer sig allt större. Den här utvecklingen får olika konsekvenser för småkommunerna som till exempel kan behöva lägga ner vårdhem och skolor när skatteunderlaget försvinner. Småkommunernas problem har blivit en alltmer aktuell fråga i debatten och många vill idag slå samman de små kommunerna till färre men större kommuner. Ett problem är dock att många av de befolkningsmässigt minsta kommunerna är några av våra största kommuner till ytan, och att slå ihop de glesbefolkade kommunerna i till exempel Västerbotten och Norrbotten skulle inte lösa deras problem.I veckans program medverkar Gissur Erlingsson, statsvetare verksam vid Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet, och Peter Lindroth, kommunstyrelsens ordförande i Karlsborgs kommun och ordförande för Småkom, ett nationellt nätverk för landets småkommuner.Programledare är Urban Björstadius.
Oct 12, 2015
När drevet går
00:23:58
Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur olika uppmärksammade medieskandaler har påverkat de inblandades liv och tillvaro.

Obetalda tv-licenser, några förflugna ord under en intervju eller kanske en restaurangkväll med fel person. Orsakerna kan skifta men när mediedrevet väl drar igång så följer det ofta ett likartat mönster. För de inblandade ställs hela tillvaron på ända - deras hem belägras av reportrar, deras barn trakasseras i skolan och själva kan de till slut tvingas fly, utklädda och hopkrupna på golvet i en flyktbil. Det berättar etnologen och medieforskaren Mia-Marie Hammarlin som i den nya boken I stormens öga har intervjuat både de som blivit jagade av medierna och reportrarna som har jagat dem.Programledare är Urban Björstadius.
Oct 05, 2015
Naturens roll i våra liv
00:24:19
Naturen spelar en viktig roll för många svenskar, oavsett om det handlar om bergsklättring eller trädgårdsarbete.

Naturen och olika naturupplevelser spelar en stor och viktig roll för många svenskar enligt en undersökning som nyligen har genomförts. Det är Institutet för språk och folkminnen, Folklivsarkivet i Lund och forskare vid flera universitet som har undersökt hur människor idag ser på naturen, något som resulterat i boken Naturen för mig. För många svenskar betyder naturen något annat än det vardagliga, många söker sig till exempel till skogen eller havet under semestern när det är soligt och varmt. För andra innebär naturen en stund av efterlängtad ensamhet, inte sällan förknippat med ett mått av andliga eller religiösa känslor. Men också naturens faror lockar - extremsportare och äventyrare söker spänning och utmaningar i allt från forspaddling till bergsklättring. I dagens program medverkar Katarina Saltzman vid Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, Lina Midholm på Institutet för språk och folkminnen i Göteborg och folkloristen Tora Wall.Programledare är Urban Björstadius.
Sep 28, 2015
Elitmotionerande chefer
00:23:56
När allt fler höga chefer motionerar på elitnivå får deras syn på fysisk disciplin också effekter på ledarskapet.

I veckans Vetenskapsradion Forum möter vi Peter Rejler som är vd och koncernchef för ett företag med flera tusen anställda. Han tränar minst två timmar varje dag och försöker också få de anställda att leva ett aktivt och hälsosamt liv. Janet Johansson på Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet har på nära håll följt ett antal elitmotionerande chefer och hon säger att den hårda träningen påverkar deras syn på ledarskap, vilket kan få konsekvenser för de medarbetare som är sjuka, överviktiga eller helt enkelt inte vill träna.Programledare är Urban Björstadius.
Sep 14, 2015
Vad vilja Sverigedemokraterna?
00:24:20
Veckans Vetenskapsradion Forum undersöker om det finns någon skillnad mellan vad Sverigedemokraterna säger utåt och hur de kommunicerar inom partiet, och så handlar det om ölets historia.

Sverigedemokraterna kommer från en nationalistisk tradition, från Bevara Sverige svenskt och Sverigepartiet, och många misstänker att de fortfarande i grund och botten är samma parti som på 90-talet, att de likt en ulv i fårakläder mörkar vad de egentligen står för och att de har en dold agenda. De här misstankarna har synts inte minst i de debatter som uppstått kring om Sverigedemokraterna ska få publicera tidningsannonser, och ett sätt att försöka ta reda på om misstankarna stämmer är att undersöka om det finns några skillnader i vilka åsikter partiet ger uttryck för utåt, jämfört med vad som sägs inom partiet. Simon Oja disputerar i dagarna på en avhandling i retorik i vilken han jämför Sverigedemokraternas valmaterial, där de alltså presenterar sin politik för allmänheten, med hur de kommunicerar med de egna medlemmarna genom skämtteckningar i tidningen SD-Kuriren. Att brygga sitt eget öl är en trend som växer snabbt och olika så kallade mikrobryggerier dyker upp lite varstans. Den nya utställningen Med smak av humle på Nordiska museet i Stockholm visar hur människor i hundratals år har gjort sitt eget öl, och det handlar också om humlen som tidigt blev känd som ett välsmakande konserveringsmedel vid ölbryggning. Vi hör utställningsproducenten Amanda Creutzer och Else-Marie K. Strese, som tillsammans med Clas Tollin är författare till den nya boken Humle, det gröna guldet. Programledare är Urban Björstadius.
Sep 07, 2015
Beröringsrädsla i skolidrotten
00:24:19
I veckans program uppmärksammas att många idrottslärare numera undviker att ta i sina elever av rädsla för att bli anklagade för sexuellt ofredande.

Efter flera uppmärksammade fall av övergrepp mot barn och ungdomar har det blivit allt vanligare att idrottslärare undviker fysisk beröring med sina elever. Marie Öhman är sociolog och biträdande professor i idrottsvetenskap med didaktisk inriktning vid Örebro universitet, och hon säger att i länder som England, USA och Australien har det utvecklats en så kallad no touch-kultur som gör det nästan omöjligt för lärare att ta i barn och ungdomar. Även i Sverige vittnar många idrottslärare om att de undviker fysisk beröring som kan leda till anklagelser om övergrepp, men Andreas Rehn som är idrottslärare på Slättgårdsskolan i Stockholm säger att kroppskontakt med eleverna ofta är helt nödvändig under idrottslektionerna.Programledare är Urban Björstadius.
Aug 31, 2015
Att avgå eller sitta kvar
00:24:18
Veckans program handlar om när det är rätt tid för en partiledare att avgå, och om Lyskvällen, en ny tradition för att ta farväl av sommaren.

Den gångna veckan var det dags igen då frågan väcktes i ett av våra riksdagspartier om vem som ska vara partiledare. Ett par distrikt inom Folkpartiet nominerade Birgitta Ohlsson som ny partiledarkandidat inför höstens landsmöte, men Ohlsson deklarerade snabbt att hon inte vill anta utmaningen nu och Björklund vill sitta kvar. Men när är rätt tid för en partiledare att avgå? Vi hör Mikael Sundström, statsvetare vid Lunds universitet, och Jenny Madestam, statsvetare vid Södertörns högskola.Dessutom handlar det om Lyskvällen som infaller nu på lördag. Det är en ganska ny tradition som främst firas utefter Norrlandskusten och som har kommit hit från Finland den sista lördagen i augusti tar man farväl av sommaren genom att när mörkret faller tända mängder av marschaller, ljus och eldar utefter kusten, och många skickar också upp thailändska ljuslyktor som sakta stiger mot natthimlen. En som intresserat sig för den här nya traditionen är Tora Wall, folklivsforskare vid Nordiska Museet i Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.
Aug 24, 2015
Föreställningar om Norden
00:24:29
Veckans program handlar om vad begreppet Norden står för idag, och om hur vissa kontorstyper leder till fler arbetsplatskonflikter.

Nu när sommarsemestrarna går mot sitt slut så är det många som kommer hem från resor runtom i Norden. De nordiska länderna ligger parkerade i toppen bland semesterdestinationer, tillsammans med mer solsäkra destinationer som länderna runt Medelhavet. Men vad står begreppet Norden för idag? Hur lika och hur olika är vi? Finns det rent av något speciellt, unikt hos oss nordbor som man skulle kunna bygga något mer av - en nordisk förbundsstat, till exempel? Frilansreportern Ylva Carlqvist Warnborg gav sig ut för att söka svaren runt om i de nordiska länderna. Dessutom handlar det om hur vissa kontorstyper leder till fler konflikter. Forskaren och arkitekten Christina Bodin Danielsson berättar att de stora traditionella kontorslandskapen förvånande nog leder till färre arbetsplatskonflikter än mindre kontorstyper och flexkontor, och att kvinnor påverkas mer än män av hur kontoren utformas. Programledare är Urban Björstadius.
Aug 17, 2015
”Polisen förskönar bilden av sin verksamhet”
00:24:25
Polisforskaren Stefan Holgersson säger att Polisen använder sig av olika metoder för att försköna bilden av sin verksamhet, något som tillbakavisas av Polisen. Programmet är en repris från 10 november 2014.

Romregistret, dödsskjutningen i Husby och helikopterrånet mot värdedepån i Västberga är exempel på uppmärksammade händelser där Polisens uttalanden har ifrågasatts i medierna. I den nya boken Polisen bakom kulisserna skriver Stefan Holgersson, polis och forskare vid Linköpings universitet, att Polisen använder sig av olika metoder för att parera kritik och bygga upp positiva bilder av verksamheten. Men Varg Gyllander som är presschef på Polismyndigheten i Stockholms län vänder sig mot Stefan Holgerssons beskrivningar. Han säger att det är oundvikligt att det ibland blir fel och missuppfattningar i en så stor organisation som Polisen, men att det handlar om enskilda fall och inte om några medvetna förvanskningar. Programledare är Urban Björstadius.
Jul 07, 2015
När kvinnorörelsen ”gick för långt”
00:24:12
Veckans program handlar om hur många i början av 1900-talet tyckte att kvinnorörelsen gått för långt, och om kvinnorättskämpen och läkaren Ada Nilsson. Programmet är en repris från 3 november 2014.

I en tv-serie som visades på Sveriges Television härom året frågade sig journalisten och programledaren Belinda Olsson om feminismen idag har gått för långt, men redan vid förra sekelskiftet tyckte dåtidens skolpojkar att kvinnorörelsen gått för långt. Dåtidens skolflickor däremot hade en betydligt modernare syn på jämställdhet, de ville bryta sig ur den traditionella kvinnorollen och ta mer plats i samhället. Det säger utbildningshistorikern Sara Backman Prytz som nyligen disputerade vid Uppsala universitet på en avhandling där hon undersöker vilka könsstereotyper som fanns i skoltidningar och studentskrivningar mellan åren 1880 och 1930. Dessutom handlar det om en av de kvinnor som tidigt kämpade för kvinnors rättigheter, bland annat genom att förespråka sexualupplysning. Läkaren Ada Nilsson var en av de första kvinnliga läkarna i Sverige och ingick i den berömda Fogelstadsgruppen. I dagarna kommer biografin ”Barrikaden valde mig, om Ada Nilssons liv och kamp” av forskaren Kristina Lundgren. Vetenskapsradion Forum besöker lägenheten i Gamla Stan i Stockholm där hon hade sin praktik och där många av dåtidens intellektuella samlades. Programledare är Urban Björstadius.
Jul 01, 2015
Kommunerna brister i krisberedskap
00:24:23
Den svenska krisberedskapen har genomgått stora förändringar under de senaste åren och nu visar forskning att många kommuner brister i sin krisberedskap. Programmet är en repris från 20 oktober 2014.

Den svenska krisberedskapen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. För inte så länge sedan hade vi ett omfattande totalförsvar som också gick att använda i fredstid, men idag har ansvaret för krisberedskapen till stor del flyttats ner till kommunal nivå. Sociologen Jörgen Sparf disputerade nyligen vid Mittuniversitetet på en avhandling om kommunernas organisation för kriser, och han säger att kommunerna ofta förlitar sig på att medarbetarna vid en krissituation ska lyckas improvisera i stunden. Vi hör också Marie Louise Arendt, säkerhetschef i Vellinge kommun, och Viktoria Asp, analytiker vid Crismart, Försvarshögskolans center för krishanteringsstudier. Programledare är Urban Björstadius.
Jun 23, 2015
Midsommarnattens magi
00:24:20
I vårens sista program berättar folklivsforskaren Tora Wall om midsommarfirande, solkult och blomstermagi.

Nu stundar det som många ser som Sveriges riktiga nationaldag, midsommarafton. I vårens sista Vetenskapsradion Forum berättar folklivsforskaren Tora Wall om vad vi egentligen vet om midsommarfirandets hedniska rötter, om vilken roll de ljusa nätternas blomstermagi spelade för människor förr och om vad som stod på matborden innan våra dagars sill och potatis blev populär midsommarmat. Vill du ställa frågor till Tora Wall kan du antingen skicka ett brev eller vykort till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm, eller ett mail till forum@sverigesradio.se. Programledare är Urban Björstadius.
Jun 15, 2015
Lekar förr och nu
00:24:19
I veckans program berättar folklivsforskaren Tora Wall om hur barns lekar har förändrats genom historien.

Många föräldrar som idag oroar sig för att barnen sitter för mycket framför olika skärmar minns kanske sin egen barndoms lekar, som att bygga koja i skogen, ha snöbollskrig eller leka kurragömma. I veckans Vetenskapsradion Forum berättar folklivsforskaren Tora Wall om hur lekarna har förändrats genom historien och hon svarar också på lyssnarfrågor om olika folkliga traditioner. Vill du ställa frågor till Tora Wall kan du antingen skicka ett brev eller vykort till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm, eller ett mail till forum@sverigesradio.se. Programledare är Urban Björstadius.
Jun 08, 2015
Bland brunnsgubbar, spöken och troll
00:24:18
I veckans program svarar folklivsforskaren Tora Wall på lyssnarfrågor om folktrons olika väsen, och det handlar om allt från gamla tiders vittror till våra dagars zombies.

Veckans Vetenskapsradion Forum sänds från Skogskyrkogården i Stockholm och handlar om alla de olika väsen som människor trott på genom tiderna. Folklivsforskaren Tora Wall svarar på lyssnarnas frågor om allt från gamla tiders troll och vittror till våra dagars zombies och vampyrer. Vill du ställa frågor till Tora Wall kan du antingen skicka ett brev eller vykort till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm, eller ett mail till forum@sverigesradio.se. Programledare är Urban Björstadius.
Jun 01, 2015
Från fattigauktioner till lyshelger
00:24:12
I dagens Vetenskapsradion Forum svarar folklivsforskaren Tora Wall på lyssnarnas frågor om gamla traditioner och nya trender.

Fram till sommaren kommer Vetenskapsradion Forum att handla om folklivsforskning och i dagens program från Skansen svarar folklivsforskaren Tora Wall från Nordiska museet på lyssnarnas frågor. Det handlar bland annat om den nya traditionen med lyshelger som sprider sig över landet, om äldre tiders fattigauktioner och om varför människor spottar allt mindre nu för tiden. Vill du ställa frågor till Tora Wall kan du antingen skicka ett brev eller vykort till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm, eller ett mail till forum@sverigesradio.se. Programledare är Urban Björstadius.
May 25, 2015
På släktforskning med mormoner i Salt Lake City
00:24:02
För mormonerna fyller släktforskning en viktig religiös funktion och de har därför under lång tid samlat in och dokumenterat olika arkiv runt om i världen. Resultatet av deras arbete är miljontals mikrofilmer och böcker som idag finns samlade i Family History Library i Salt Lake City i USA.

Släktforskning har blivit allt populärare och Vetenskapsradion Forum besöker den här veckan mormonernas stora släktforskningscenter i Salt Lake City. Att släktforskningen är viktig för mormonerna beror bland annat på att de tror att man i efterhand kan döpa och välsigna avlidna släktingar och att släktingarna på så sätt får komma till himlen efter detta livet. Därför har mormoner runt om i världen, bland annat i Sverige, dokumenterat och mikrofilmat olika arkiv och kyrkböcker. Mikrofilmerna har de samlat i det så kallade Family History Library i Salt Lake City, staden där mormonkyrkan också har sitt säte. I veckans program möter vi bland annat 17-årige Porter Ricks från den lilla byn Mud Lake i Idaho som det senaste året har lyckats spåra över 3000 släktingar genom släktforskning, och Naomi Newbold som är Skandinavienexpert på mormonkyrkans Family History Library i Salt Lake City, världens största släktforskningscenter. Programledare är Urban Björstadius.
May 18, 2015
Förpackningar ett outforskat kulturarv
00:23:51
Burkar, påsar, kartonger och flaskor - Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur förpackningarnas utseenden har blivit ett viktigt marknadsföringsverktyg, samtidigt som de på många sätt också har blivit ett miljögissel.

Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om svenska konsumentförpackningar från 1930-talet fram till idag, och om varför förpackningarna ser ut och fungerar som de gör. Förpackningarnas utseenden har blivit ett viktigt marknadsföringsverktyg, men samtidigt har de också blivit ett miljögissel, något som ställer stora krav på förpackningarnas design. Det berättar Karin Wagner, professor i konst- och bildvetenskap vid Göteborgs universitet, och Lasse Brunnström, professor vid Högskolan för design och konsthantverk vid Göteborgs universitet. De båda är redaktörer för den nya boken Den (o)hållbara förpackningen. Dessutom hör vi folkloristen Tora Wall från Nordiska museet i Stockholm berätta om nya trender och gamla traditioner. Under våren kommer Vetenskapsradion Forum att handla om folkloristik och då kommer Tora Wall att svara på lyssnarfrågor om allt från nya traditioner vid midsommarfirandet och om kärlekslåsen på våra broar till modern spöktro och skrock om olika brunnslock. Har du frågor som du vill ställa till Tora Wall så skickar du dem antingen med ett brev eller vykort till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm, eller i ett mail till forum@sverigesradio.se. Programledare är Urban Björstadius.
May 11, 2015
Därför förnekas alltid folkmord
00:24:16
Sveriges Radio uppmärksammar i en mängd olika program att det i dagarna är 70 år sedan andra världskriget slutade, och Vetenskapsradion Forum tar upp frågan varför förövarna i efterhand alltid förnekar folkmord. Dessutom handlar det om mannen som myntade begreppet folkmord, Raphael Lemkin, som levde och verkade i Sverige under andra världskriget.

För 70 år sen tog andra världskriget slut, men det skulle dröja ytterligare en tid innan vidden av de fasansfulla brott mot mänskligheten som det nazistiska Tyskland begått stod klar – framför allt morden på sex miljoner judar, det som senare började kallas Förintelsen. I vår är också ett annat men mycket mindre känt folkmord aktuellt, nämligen utrotandet av mellan en och två miljoner armenier och andra kristna i det osmanska riket som inleddes för 100 år sedan. Forskaren Maria Karlsson vid Lunds universitet forskar om det hon kallar ”förnekelsekulturer”, att förövare av folkmord alltid försöker förneka det som hänt. Hon säger att även Hitlers Tyskland hade förnekat förintelsen av miljontals judar om de vunnit kriget. Dessutom handlar det om Raphael Lemkin, juristen som myntade begreppet folkmord. Hans släkt mördades av nazisterna och själv kom han som flykting till Sverige, där har bedrev mycket av det arbete som senare utmynnade i en av FN:s resolutioner om att folkmord är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Trots Raphael Lemkins stora betydelse finns det idag inga minnesmärken på de platser i Stockholm där han bodde och arbetade, berättar författaren Ola Larsmo. Programledare är Urban Björstadius.
May 04, 2015
Maktens pris
00:23:40
Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur människor som aggressivt strävar efter makt och social status riskerar att få betala ett högt pris genom en försämrad hälsa och ett kortare liv. Dessutom handlar det om de hypnosmaskiner som var vanliga i mitten av 1900-talet.

I den populära tv-serien House of Cards får vi följa hur kongressledamoten Francis Underwood på alla sätt agerar och intrigerar för att nå makt och inflytande inom den amerikanska toppolitiken. Men den här typen av aggressiva och dominanta personer som strävar efter social status och kontroll över andra människor löper större risk att dö i förtid. Det säger Timothy Smith, professor i psykologi vid University of Utah i Salt Lake City i USA, som i flera studier har sett att de här personerna i större utsträckning drabbas av exempelvis högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdomar. Dessutom handlar det om en hypnosmaskin som Tekniska museet i Stockholm nyligen förvärvade till sina samlingar. Intendenten Anders Lindeberg-Lindvet berättar om hur maskinen, som är från slutet av 60-talet eller början av 70-talet, skulle påverka hjärnan och göra patienten lugn genom en blinkande stroboskoplampa. Programledare är Urban Björstadius.
Apr 27, 2015
Välkommen till administrationssamhället!
00:24:23
Målplaner och styrdokument, tidsrapportering och interndebitering, uppföljningar och möten - veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur allt fler ägnar allt mer av sin arbetstid åt administration.

Anders Ivarsson Westerberg vid Södertörns högskola och Anders Forssell vid Uppsala universitet forskar i ett projekt om det de kallar Administrationssamhället, och som har resulterat i en ny bok med just namnet Administrationssamhället. Bland annat har de tittat närmare på hur administrationen påverkar arbetet inom skolan, vården och polisen, och mellan tummen och pekfingret lägger de yrkesgrupper som de studerat ungefär 50% av sin arbetstid på administrativa uppgifter. Det handlar då om yrkesgrupper vars huvuduppgifter är att jobba med kärnverksamheten - förutom de här yrkena så finns det ju olika slags administratörer som är specialiserade på administration. Men de klassiska administratörerna, som till exempel sekreterare, kontorister och kanslister har minskat drastiskt – för 25 år sedan fanns det flera hundra tusen sekreterare i Sverige, idag har de minskat till ungefär 30 000. Det har bland annat resulterat i att administrationen har amatöriserats och försämrats då medarbetarna själva ska sköta en stor del av det administrativa arbetet. Forskningsprojektet pågår fortfarande och vill du bidra med egna upplevelser eller berättelser om administration kan du skicka dem till onodigadministration@sh.se. Programledare är Urban Björstadius. Programmet är en repris från 5 januari 2015.
Apr 20, 2015
Hur myndigheterna utnyttjar medierna
00:24:09
Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur medielogiken idag styr allt mer av myndigheternas verksamheter. När generaldirektörerna rekryteras från näringslivet och myndigheterna styrs som företag blir det också viktigt att bygga positiva varumärken och att motverka negativ publicitet för generaldirektören.

Medierna har under många år fått en allt större roll i samhället och medielogiken styr idag också i stor utsträckning myndigheternas verksamhet. Bland annat anpassar de sig till medielogiken i sitt sätt att kommunicera med medborgarna, presentera verksamheten och utforma rapporter och presentationer. Men det handlar också om att bygga positiva varumärken och att motverka negativ publicitet för myndigheten. I programmet medverkar Magnus Fredriksson, forskare vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet och Josef Pallas, forskare vid Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. De båda undersöker i ett gemensamt forskningsprojekt medialiseringen av svenska myndigheter. Programledare är Urban Björstadius.
Apr 13, 2015
Politikens osynliga makthavare
00:24:23
Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur det politiska landskapet ritas om när allt fler personer anställs för att bedriva politik utanför den traditionella partipolitiken.

Idag bedrivs allt mer politik av andra än våra folkvalda politiker. På departementen och i partiernas riksdagskanslier, i tankesmedjor, intresseorganisationer och PR-byråer finns en växande grupp personer som är anställda för att bedriva politik. De kallas för policyprofessionella och har fått ett starkt inflytande över den politiska dagordningen. I programmet medverkar Karin Svanborg-Sjövall, VD på Timbro, Boa Ruthström, chef för Arena Idé, och Stefan Svallfors, professor i sociologi. Stefan Svallfors är tillsammans med Bo Rothstein, professor i statsvetenskap och Christina Garsten, professor i socialantropologi aktuell med boken Makt utan mandat, de policyprofessionella i svensk politik. Programledare är Urban Björstadius.
Apr 06, 2015
Cykeln visar vem du är
00:24:11
Cykeln har spelat en viktig roll i den svenska samhällsutvecklingen då den gjorde att avståndet till grannbyn krympte och både föreningsliv och kärleksmöten underlättades. Idag finns det allt från lastcyklar till racercyklar och cykeln har blivit ett sätt att skapa sig en identitet och visa vem man är.

Veckans Vetenskapsradion Forum besöker cykelverkstan i Midsommarkransen i Stockholm som har anor sedan 1930-talet. Där har Björn Carlefalk jobbat i 40 år och kan berätta om nya cykeltrender som lådcyklar och elcyklar. Idag finns det nämligen många olika sorters cyklister, allt från fattiga studenter med begagnande cyklar till högavlönade medelålders män i lycrakläder och med cyklar som kostar en mindre förmögenhet. Etnologerna Charlotte Hagström och Lars-Erik Jönsson vid Lunds universitet berättar att cykeln har blivit en identitetsmarkör, men historiskt har den spelat en viktig roll genom att avståndet till grannbyn krympte och både föreningsliv och kärleksmöten underlättades. Idag vill myndigheterna gärna få oss att cykla mer och cykelforskaren Anna Niska vid Statens väg- och transportforskningsinstitut i Linköping berättar om vad som får människor att välja cykeln framför bilen. Programledare är Urban Björstadius.
Mar 30, 2015
Konstnärliga protester i Putins Ryssland
00:24:01
När den politiska debatten stryps i Putins Ryssland så har samtidskonsten blivit en arena för samhällskritik. Dessutom handlar veckans Vetenskapsradion Forum om hur hiphop kan främja tolerans och motverka utanförskap i Ryssland.

I Putins Ryssland har samtidskonsten blivit en arena för samhällskritik, men den möts av hårda reaktioner från olika konservativa och reaktionära grupper. Till exempel anses vissa konstverk kränka de religiösas känslor vilket lett till fällande domar mot olika konstutställningar. Det berättar Lena Jonson som är forskningsledare för Rysslandsprogrammet på Utrikespolitiska institutet och aktuell med boken Art and Protest in Putin’s Russia. Dessutom handlar det om det nya forskningsprojektet Hiphop for Tolerance som undersöker om hiphopmusik, graffiti och dans kan användas för att främja tolerans och motverka utanförskap i Ryssland. Ekaterina Kalinina och Liudmila Voronova är forskare vid Södertörns högskola och i veckans program berättar de om hur de tillsammans med ett antal svenska artister nyligen besökte Ryssland och träffade ryska artister och forskare. Programledare är Urban Björstadius.
Mar 23, 2015
Nu gör religionen comeback i politiken
00:24:22
Det såg länge ut som att religionen var på väg att försvinna i den offentliga debatten men idag tas olika religiösa frågor allt oftare upp inom politiken. Dessutom handlar veckans Vetenskapsradion Forum om de kraftiga reaktionerna runt om i Sverige mot att en av landets två kvarvarande räddningsskolor riskerar att läggas ner.

Under lång tid har man trott att religion spelar en allt mindre roll i det offentliga samtalet och att samhället har blivit mer sekulariserat, men i en ny avhandling visar Jonas Lindberg vid Uppsala universitet att religion tvärtom diskuteras allt mer i nordisk politik. Idag pratar vi ofta om religiösa frågor i termer av nationell och kulturell identitet, och det kan handla om allt från frågan om muslimska kvinnor kan bära slöja på jobbet och hur kyrkan ser på samkönade äktenskap till om skolorna kan fira sina skolavslutningar i kyrkan. För några år sedan fanns det fyra räddningsskolor i Sverige som utbildade brandmän och brandbefäl men de minskades till två. Just nu utreder MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, om de på grund av minskade anslag kan lägga ner ytterligare en skola. Det har väckt kraftiga reaktioner runtom i Sverige. Bland annat har ett hundratal räddningschefer och ett femtiotal politiker i kommuner och landsting skrivit gemensamma brev till inrikesminister Anders Ygeman där de uttrycker sin oro för att kvaliteten inom svensk räddningstjänst riskerar att försämras kraftigt. Eva Lövbom, räddningstjänstchef i Landskrona Svalöv och Bjuv, säger att risken är stor att de tvingas använda sig av räddningspersonal som inte är färdigutbildad. Stefan Svensson, docent i Brandteknik vid Lunds universitet, befarar att forskningen om bränder, olyckor och räddningstjänst kan drabbas hårt vid en eventuell nedläggning. Programledare är Urban Björstadius.
Mar 16, 2015
Därför bråkar vi om arkitektur
00:24:09
När det byggs nytt, rivs eller renoveras i våra städer så leder det ofta till högljudda protester. Vissa tycker inte om höga hus, medan andra ogillar när städerna förtätas. Veckans Vetenskapsradion Forum tar upp fenomenet med att byggen så ofta leder till bråk. Dessutom handlar det om att arkitekterna får all uppmärksamhet för byggnadernas utseenden, när det i själva verket ofta är olika ingenjörer som ligger bakom mycket av arkitekturen.

I Stockholm har turerna kring Slussen pågått i flera år och i Göteborg har en ny strid blossat upp om kranarna i hamnen, som många vill bevara trots att de inte längre används. De här konflikterna har intresserat arkitekten och arkitekturhistorikern Rasmus Wærn som senare i år kommer ut med boken Bygge och bråk, om konflikter som format staden. Han säger att vi idag står inför en ny situation med allt fler konflikter kring olika nybyggen och stadsbyggnadsprojekt och orsaken, säger han, är internets förmåga att snabbt skapa opinion kring olika byggprojekt. Dessutom handlar det om vilken betydelse ingenjörerna har för byggnadsverkens arkitektur. För trots att det ofta är arkitekterna bakom byggnadsverken som vi hör talas om, så spelar just ingenjörerna en viktig roll för byggnadsverkens utformning. Sture Samuelsson är civilingenjör och professor emeritus vid KTH Arkitektur i Stockholm och aktuell med boken Ingenjörens konst. I boken beskriver han en mängd olika byggnadsverk där ingenjörerna har spelat en avgörande roll för arkitekturen, och det handlar om allt från Eiffeltornet och Frihetsgudinnan till Göta kanal med alla dess slussar och broar och det arkitektoniskt mycket speciella kulturhuset Centre Pompidou i Paris. Programledare är Urban Björstadius.
Mar 09, 2015
Ett gränslöst Europa – men bara för vissa
00:24:25
När man i Romfördragen beslutade om fri rörlighet inom EU fick inte medborgarna i de europeiska kolonierna samma rättigheter som medborgarna i Europa. Dessutom handlar det om hur dricks kan användas både för att belöna, bestraffa och att köpa sig fri.

Romska tiggare på gatan, flyktingar som dör på Medelhavet och en rädsla för bidragsturism när EU utvidgar med fler medlemsländer. Många av de nyheter som fyller tidningar och nyhetssändningar idag kan på ett eller annat sätt spåras tillbaka till den fria rörlighet som är en av grundpelarna inom EU. I en ny avhandling i statskunskap undersöker Meriam Chatty historien bakom de politiska beslut som har lett fram till dagens situation. När den fria rörligheten förhandlades fram på 1950-talet så var exempelvis flera av Europas länder fortfarande kolonialmakter, vilket fick konsekvenser för hur man kom att tolka medborgarskapet. Algeriet var visserligen en integrerad del av Frankrike vid den här tiden och algerierna var franska medborgare, men ändå fick algerierna inte samma rättigheter som fransmännen i Europa. Dessutom handlar det om hur dricks kan användas som belöning, bestraffning eller ett sätt att köpa sig fri. Dricks är nämligen mycket mer än det där lilla extra som man ger, och forskning om dricks kan säga mycket om livet i restaurangbranschen. Paula Mulinari är forskare i socialt arbete på Malmö Högskola, och hon använder dricksen som en ingång för att studera olika aspekter av restaurangbranschen. Programledare är Urban Björstadius.
Mar 02, 2015
Psykiska biverkningar av terapi
00:24:25
Idag finns det mängder av psykologiska behandlingar mot olika problem, allt från familjeterapi till internetbaserade behandlingar mot fobier, och även om de flesta blir hjälpta så drabbas en del av biverkningar av behandlingen.

Vissa drabbas av sömnsvårigheter och nedstämdhet medan andra tappar kontakten med människor i sin omgivning eller upplever att besvären som de sökte hjälp för förvärras. I en pågående studie vid Stockholms universitet undersöker Per Carlbring, professor i klinisk psykologi, vilka negativa effekter som kan uppkomma vid olika psykologiska behandlingar. Bland annat genomför hans forskargrupp en enkätstudie på webben där människor som har genomgått psykoterapi eller annan psykologisk behandling kan svara på frågor om vilka biverkningar de har upplevt. Trots att många säger sig drabbas av olika psykologiska biverkningar så vet man inte hur vanligt det är och Socialstyrelsen registrerar inte heller sådana här biverkningar, säger Ulf Jonsson som är psykolog och forskare på enheten för kunskapsutveckling på Socialstyrelsen. Har du egna erfarenheter av biverkningar av exempelvis terapi som du vill dela med dig av till forskarna så når du enkäten på psykoterapiforskning.se och undersökningen pågår fram till och med söndag 8 mars. Programledare är Urban Björstadius.
Feb 23, 2015
Bergen som tar dig närmare Gud
00:24:25
Berg har genom historien fyllt människor med vördnad och har ofta ansetts som heliga. På bergen har gudarna haft sina boningar och eremiter har sökt sig till bergen för att nå religiösa insikter och komma närmare Gud. Från bergen kan man blicka ut över världen och än idag innebär höga och farliga berg en prövning för vandrare och bergsklättrare.

Under årtusenden har berg fascinerat människor och getts olika religiösa betydelser. Noaks ark blev stående på berget Ararat och i antikens Grekland ansågs Olympos vara gudarnas boning. På Sinai berg fick Moses stentavlorna med de tio budorden och på Tempelberget i Jerusalem påbörjade Mohammed sin himmelsfärd. I andra delar av världen har exempelvis Ayers Rock i Australien, Fuji i Japan och Klippiga bergen i Nordamerika laddats med olika religiösa betydelser. I den nya boken Vägar till insikt och utsikt skriver en antal religionshistoriker vid Uppsala universitet om berg i olika religiösa traditioner, och i veckans program medverkar några av dem. Vi hör Lena Roos, Nils Billing, Sebastian Cöllen och Göran Eidevall i ett samtal om varför berg i alla tider och i olika religioner har fascinerat och lockat människor. Programledare är Urban Björstadius.
Feb 16, 2015
Ett hundliv i förändring
00:24:31
De flesta av dagens hundägare har en nära och intim relation till sin hund och många ser hunden som en familjemedlem, men under de många tusen år som hunden har funnits vid människans sida så har den inte alltid behandlats väl. Lösspringande byrackor fick livnära sig på människornas avfall och de levde ofta ett riktigt hundliv.

I den nya antologin Från renhållningshjon till modeaccessoar, 10 000 år av relationer människa-hund i Sverige så skriver ett tiotal forskare från olika discipliner om allt från hundens roll i religion och konst till hur hundnamnen har förändrats från antiken till idag. En av författarna är etnobiologen Ingvar Svanberg som skriver om hundarna i det gamla allmogesverige, och han säger att hunden sedan många tusen år är en naturlig del av människoflocken – förr hade alla hund. Men vår relation till hunden förändrades under 1900-talet och i stället för att bara se den som ett bruksdjur blev hunden en livskamrat. Det syns inte minst i alla de handböcker som blev populära under slutet av 1900-talet och som betonade vikten av att låta hunden vara just hund, berättar idéhistorikern Karin Dirke. Förändringen syns också i de namn vi ger våra hundar, säger Katharina Leibring vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. Förr hette hundarna sådant som Trogen och Tapper, men idag ger vi ofta hundarna samma namn som vi ger till våra barn, som Molly, Wilma och Maja. Programledare är Urban Björstadius.
Feb 09, 2015
Har muslimer ingen humor?
00:24:23
Bilden av muslimer som arga, kränkta och humorlösa har fått unga muslimer i Väst att reagera med humor, och att skämta om varandras etniska bakgrund kan leda till att fördomar om invandrare minskar.

Bilden av muslimer i media är ofta arga unga män som bränner flaggor på gatan. De våldsamma reaktionerna mot de danska Muhammedkarikatyrerna och terrorattacken mot den franska satirtidningen Charles Hebdo har befäst bilden av muslimer som lättkränkta och humorlösa. Men många unga muslimer i Väst känner inte igen sig i den här bilden och en motreaktion har växt fram, där exempelvis muslimska ungdomsföreningar aktivt använder sig av humor och stå-uppkomik. Pia Karlsson Minganti är etnolog vid Stockholms universitet och i veckans program berättar hon om vilken funktion humor fyller bland dagens unga muslimer och varför det blivit så viktigt att visa att man har humor och kan skratta. Att humor och skämtande kan leda till att den stereotypa bilden av invandrare minskar visar också en ny studie av sociologen Henriette Frees Esholdt. Hon disputerade nyligen på en avhandling om skämtandet på en multietnisk arbetsplats i Danmark, där ungefär 40 procent av de anställda var första generationens invandrare. Hon såg då att invandrarna ofta skämtade om sig själva och bilden av invandrare. Det behöver inte betyda, som så ofta hävdas, att de är en underordnad grupp som har anammat en stereotyp bild av sig själva. Tvärtom kan de genom att skämta om de stereotypa fördomarna avdramatisera bilden av invandrare och punktera olika etniska stereotyper. Programledare är Urban Björstadius.
Feb 02, 2015
Sverige världens mest extrema land
00:24:25
Emellanåt kallas Sverige för landet lagom men i jämförelse med övriga världen är våra värderingar extrema - vi är inte särskilt religiösa, vi tycker inte att man får aga sina barn och vi litar i stor utsträckning på våra medmänniskor.

Normal 0 21 false false false SV X-NONE X-NONE /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin-top:0cm; mso-para-margin-right:0cm; mso-para-margin-bottom:10.0pt; mso-para-margin-left:0cm; line-height:115%; mso-pagination:widow-orphan; font-size:11.0pt; font-family:"Calibri","sans-serif"; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-theme-font:minor-fareast; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin;} Sedan 1980-talet har människors värderingar runt om i världen undersökts i den stora intervjuundersökningen World values survey, och i dagens program berättar Bi Puranen, generalsekreterare på World values survey och forskare på Institutet för framtidsstudier, om hur människor tycker och tänker i Sverige och världen. Programledare är Urban Björstadius.
Jan 26, 2015
Rökning som statusmarkör
00:24:21
Om att den typiska rökaren inte längre är en välbeställd äldre man utan en lågutbildad kvinna med dålig ekonomi, och om att Bamse kan ses som en representant för statens våldsmonopol och västerländsk kolonialism. Med Urban Björstadius.

Vid mitten av 1900-talet ansågs det fint och elegant att röka och då var det främst välsituerade män som rökte, men idag är det i stället lågutbildade kvinnor med dålig ekonomi som röker. I en ny avhandling i sociologi har Tove Sohlberg vid Stockholms universitet undersökt varför kvinnor och män har börjat och slutat att röka, förr och idag, och hon säger att det behövs mer än hälsoargument för att få dagens rökare att sluta. I en annan studie har forskare sett att snusande idag fungerar som en inkörsport till rökning bland ungdomar. Junia Joffer är doktorand vid Umeå universitet och verksam vid Centrum för klinisk forskning Dalarna och som utredare i folkhälsofrågor vid landstinget Dalarna, och hon säger att av de ungdomar som tidigt började snusa rökte över hälften när de gick sista året på gymnasiet. Dessutom handlar det om Bamse, världens starkaste björn, som nu har tolkats ur ett statsteoretiskt perspektiv. Simon Larsson, doktorand i socialantropologi vid Göteborgs universitet, har studerat ett hundratal Bamsetidningar från 1973 och fram till idag och han säger att Bamse återspeglar olika svenska ideal och synen på det svenska välfärdssamhället. Byn där Bamse och hans vänner bor kan ses som en bild av staten där Bamse representerar och upprätthåller statens våldsmonopol. Att Bamse ständigt kämpar mot Krösus Sorks olika varuhus- och motorvägsbyggen kan tolkas som att Bamse kontrollerar marknadskrafterna genom statliga interventioner, och de olika resorna som Bamse, Skalman och Lille Skutt gör där de hjälper lokalbefolkningar att bli kvitt envåldshärskare kan ses som en form av kolonialism. Programledare är Urban Björstadius
Jan 19, 2015
Hur diskoteken erövrade världen
00:24:18
På 70- och 80-talet fanns det diskotek i snart sagt varje svensk stad, men trots diskokulturens ursprung i gayrörelsen och den amerikanska medborgarrättsrörelsen beskylldes diskomusiken i Sverige för att vara kommersiell och ytlig. Med Urban Björstadius.

När diskoteken slog igenom på 60-talet blev de snabbt omåttligt populära och det dröjde inte länge innan varje liten svensk stad hade sitt eget diskotek. Till skillnad från tidigare dansställen fanns det inte någon orkester, i stället spelade en diskjockey upp musiken från grammofonskivor. Publiken dansade inte heller två och två i pardans utan alla kunde dansa med varandra. De svenska diskoteken utmärktes också av att det på grund av den restriktiva svenska alkoholpolitiken sällan serverades mat eller alkohol. Efterhand utvecklades en särskild diskokultur med en egen diskomusik på amerikanska gayklubbar och på afroamerikanska nöjesställen, men trots diskokulturens betydelse för gayrörelsen och den amerikanska medborgarrättsrörelsen sågs den som kommersiell och ytlig i Sverige. Även i USA växte det fram en motreaktion mot diskokulturen som sågs som ett hot mot den vita heterosexuella rockmusiken, och ett antal radiostationer började driva kampanj mot diskomusiken. Kampanjen kulminerade under en baseballmatch i Chicago 1979, då man i pausen brände flera tusen diskoskivor. Händelsen som har fått namnet Disco Demolition Night har beskrivits som en uppvisning i rasism och homofobi, och har jämförts med nazisternas bokbål. I början av 90-talet ersattes diskoteken successivt av nattklubbar och ravepartyn, men diskomusiken lever kvar än idag i den elektroniska dansmusiken. I dagens program medverkar Håkan Hjulström, författare till den nya boken Diskoteken i Sverige – branschen som försvann, Thomas Bossius, musikvetare vid Göteborgs universitet och Claes af Geijerstam, legendarisk diskjockey och radiopratare. Programledare är Urban Björstadius.
Jan 12, 2015
Välkommen till administrationssamhället
00:24:23
Allt fler ägnar allt mer av sin arbetstid åt administration och möten. Med Urban Björstadius.

Målplaner och styrdokument, tidsrapportering och interndebitering, uppföljningar och möten – allt fler ägnar allt mer av sin arbetstid åt administration. Anders Ivarsson Westerberg vid Södertörns högskola och Anders Forssell vid Uppsala universitet forskar i ett projekt om det här som de kallar Administrationssamhället, och som har resulterat i en ny bok med just namnet Administrationssamhället. Bland annat har de tittat närmare på hur administrationen påverkar arbetet inom skolan, vården och polisen, och mellan tummen och pekfingret lägger de yrkesgrupper som de studerat ungefär 50 procent av sin arbetstid på administrativa uppgifter. Det handlar då om yrkesgrupper vars huvuduppgifter är att jobba med kärnverksamheten - förutom de här yrkena så finns det ju olika slags administratörer som är specialiserade på administration. Men de klassiska administratörerna, som till exempel sekreterare, kontorister och kanslister har minskat drastiskt – för 25 år sedan fanns det flera hundra tusen sekreterare i Sverige, idag har de minskat till ungefär 30 000. Det har bland annat resulterat i att administrationen har amatöriserats och försämrats då medarbetarna själva ska sköta en stor del av det administrativa arbetet. Forskningsprojektet pågår fortfarande och vill du bidra med egna upplevelser eller berättelser om administration kan du skicka dem till onodigadministration@sh.se. Programledare är Urban Björstadius.
Jan 05, 2015
Kommunerna brister i krisberedskap
00:24:23
Programmet är en repris från 20 oktober. Med Urban Björstadius.

Den svenska krisberedskapen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. För inte så länge sedan hade vi ett omfattande totalförsvar som också gick att använda i fredstid, men idag har ansvaret för krisberedskapen till stor del flyttats ner till kommunal nivå. Sociologen Jörgen Sparf disputerade nyligen vid Mittuniversitetet på en avhandling om kommunernas organisation för kriser, och han säger att kommunerna ofta förlitar sig på att medarbetarna vid en krissituation ska lyckas improvisera i stunden. Vi hör också Marie Louise Arendt, säkerhetschef i Vellinge kommun, och Viktoria Asp, analytiker vid Crismart, Försvarshögskolans center för krishanteringsstudier. Programledare är Urban Björstadius. Programmet är en repris från 20 oktober 2014.
Dec 30, 2014
”Räddningstjänsten är dålig på att lära av olyckor och bränder”
00:24:02
Om kritik mot att Räddningstjänsten inte är en lärande organisation. Med Urban Björstadius och Håkan Svensson.

I Vetenskapsradion Forums granskning av den svenska räddningstjänsten handlar det i veckans program om kritik mot att räddningstjänsten inte är en lärande organisation och att man måste bli bättre på att lära av tidigare olyckor och bränder. I programmet medverkar Ola Morin, brandman och insatsledare i Helsingborg, Lars-Erik Sundkvist, räddningschef i Storuman, Bengt Herner, styrkeledare på Räddningstjänsten i Ljungbyhed, Ola Malmstedt, räddningschef på Storstockholms brandförsvar, Johan M Sanne, docent i teknik och social förändring, Stefan Svensson, docent i brandteknik vid Lunds universitet och Jan Wisén, biträdande avdelningschef på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Programledare är Urban Björstadius och Håkan Svensson.
Nov 24, 2014
Svensk räddningstjänst brister i utbildning och övning
00:24:04
Om brister i utbildnings- och övningsverksamhet inom svensk räddningstjänst. Med Urban Björstadius och Håkan Svensson.

Idag kan en deltidsbrandman ingå i utryckningsstyrkan efter bara en två veckor lång preparandkurs, och det kan i vissa fall dröja flera år innan hon eller han har gått hela den nio veckor långa utbildningen till deltidsbrandman. Den tvååriga utbildningen för heltidsbrandmän får också kritik, liksom brandbefälsutbildningarna som har kortats kraftigt under de senaste åren. Dessutom skickar kommunerna sällan sina brandmän på vidareutbildning, och övningstiden för brandmän har länge legat stilla på samma nivå, trots att samhället har utvecklats till ett allt mer tekniskt komplext risksamhälle. I dagens program medverkar Bengt Herner, styrkeledare på Räddningstjänsten i Ljungbyhed, Ola Morin, brandman och insatsledare i Helsingborg, Lars-Erik Sundkvist, räddningschef i Storuman, Stefan Svensson, docent i brandteknik vid Lunds universitet, Magnus Blondin, fil dr som forskat om övningarnas betydelse för brandmän och Jan Wisén, biträdande avdelningschef på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Programledare är Urban Björstadius och Håkan Svensson.
Nov 17, 2014
”Polisen förskönar bilden av sin verksamhet”
00:24:25
Om forskarkritik mot att Polisen på olika sätt försöker undvika negativ publicitet och i stället vill bygga positiva bilder av verksamheten. Med Urban Björstadius.

Romregistret, dödsskjutningen i Husby och helikopterrånet mot värdedepån i Västberga är exempel på uppmärksammade händelser där Polisens uttalanden har ifrågasatts i medierna. I den nya boken Polisen bakom kulisserna skriver Stefan Holgersson, polis och forskare vid Linköpings universitet, att Polisen använder sig av olika metoder för att parera kritik och bygga upp positiva bilder av verksamheten. Men Varg Gyllander som är presschef på Polismyndigheten i Stockholms län vänder sig mot Stefan Holgerssons beskrivningar. Han säger att det är oundvikligt att det ibland blir fel och missuppfattningar i en så stor organisation som Polisen, men att det handlar om enskilda fall och inte om några medvetna förvanskningar. Programledare är Urban Björstadius.
Nov 10, 2014
När kvinnorörelsen ”gick för långt”
00:24:12
Om synen på jämställdhet hos skolungdomar vid förra sekelskiftet, och om kvinnorättskämpen och läkaren Ada Nilsson. Med Urban Björstadius.

I en tv-serie som visades på Sveriges Television förra året frågade sig journalisten och programledaren Belinda Olsson om feminismen idag har gått för långt, men redan vid förra sekelskiftet tyckte dåtidens skolpojkar att kvinnorörelsen gått för långt. Dåtidens skolflickor däremot hade en betydligt modernare syn på jämställdhet, de ville bryta sig ur den traditionella kvinnorollen och ta mer plats i samhället. Det säger utbildningshistorikern Sara Backman Prytz som nyligen disputerade vid Uppsala universitet på en avhandling där hon undersöker vilka könsstereotyper som fanns i skoltidningar och studentskrivningar mellan åren 1880 och 1930. Dessutom handlar det om en av de kvinnor som tidigt kämpade för kvinnors rättigheter, bland annat genom att förespråka sexualupplysning. Läkaren Ada Nilsson var en av de första kvinnliga läkarna i Sverige och ingick i den berömda Fogelstadsgruppen. I dagarna kommer biografin ”Barrikaden valde mig, om Ada Nilssons liv och kamp” av forskaren Kristina Lundgren. Vetenskapsradion Forum besöker lägenheten i Gamla Stan i Stockholm där hon hade sin praktik och där många av dåtidens intellektuella samlades. Programledare är Urban Björstadius.
Nov 03, 2014
Selfies och digitala bilder ett nytt sätt att kommunicera
00:24:28
Om hur mobilkameror och internet har förändrat vårt sätt att använda bilder, och om att Halloween är en i raden av historiska svenska utklädningsupptåg. Med Urban Björstadius.

Den digitala tekniken med mobilkameror och internet har helt förändrat hur vi använder oss av bilder. Förr fyllde fotografier ett slags dokumenterande minnesfunktion och de hamnade ofta i fotoalbum i bokhyllan. Idag tar vi mängder av bilder med våra mobiltelefoner, bilder som vi delar med oss av på sajter som Facebook, Instagram, Tumblr och Twitter. Det är inte längre så mycket bilderna i sig som är det viktiga som det sociala delandet av dem, säger Lisa Ehlin, som forskar om hur vi använder oss av digitala bilder. Dessutom handlar det om Halloween som har väckt blandade känslor i Sverige – medan många barnfamiljer tycker att det är ett välkommet avbrott i höstmörkret så anser andra att Halloweenfirandet konkurrerar ut det betydligt stillsammare Allhelgonafirandet. På Institutet för språk och folkminnen i Göteborg har man därför börjat dokumentera vad människor tycker och tänker om Halloween, berättar folkloristen Fredrik Skott. Programledare är Urban Björstadius.
Oct 27, 2014
Kommunerna brister i krisberedskap
00:24:23
Om hur svenska kommuners krisberedskapsorganisationer ofta brister. Med Urban Björstadius.

Den svenska krisberedskapen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. För inte så länge sedan hade vi ett omfattande totalförsvar som också gick att använda i fredstid, men idag har ansvaret för krisberedskapen till stor del flyttats ner till kommunal nivå. Sociologen Jörgen Sparf disputerade nyligen vid Mittuniversitetet på en avhandling om kommunernas organisation för kriser, och han säger att kommunerna ofta förlitar sig på att medarbetarna vid en krissituation ska lyckas improvisera i stunden. Vi hör också Marie Louise Arendt, säkerhetschef i Vellinge kommun, och Viktoria Asp, analytiker vid Crismart, Försvarshögskolans center för krishanteringsstudier. Programledare är Urban Björstadius.
Oct 20, 2014
Svenska lejon och renässansens coacher
00:24:24
Om hur lejon har använts som maktsymboler i Sverige under hundratals år, och om hur astrologer fungerade som personliga coacher åt renässansens furstinnor. Med Urban Björstadius.

Lejon har genom historien fått symbolisera makt och styrka i allt från fabler till vapensköldar och målningar. Även i Sverige var lejonen välkända för människor långt innan någon svensk sett ett lejon på riktigt – Bibelns berättelser om till exempel Daniel i lejongropen återgavs som kyrkomålningar redan under medeltiden. Men det har också funnits riktiga lejon i Sverige under många hundra år, och redan Johan III fick under 1500-talet ett lejon i gåva från en engelsk adelsman. Det berättar etnobiologen Ingvar Svanberg som är aktuell med boken Svenska lejon, som handlar om lejonens historia i Sverige. Renässansen påminner mycket om vår egen tid med religionskrig och naturkatastrofer men också sådant som vetenskapliga upptäckter och tolerans. Renässansen har också fått en renässans inom populärkulturen, och på Livrustkammaren i Stockholm visas till exempel just nu utställningen Maktspel som handlar om hur tv-serier som Game of Thrones och filmer som Elisabeth använder sig av kläder och miljöer från renässansens dagar. Renässansforskaren Anna Carlstedt är aktuell med boken Furstinnan och stjärntydaren, där hon skriver om de tre kvinnliga renässansregenter Drottning Kristina i Sverige, Elisabeth I i England och Katarina av Medici i Frankrike. Alla tre hade nära och speciella relationer till sina astrologer, som kom att fungera som deras personliga coacher eller mentorer. Programledare är Urban Björstadius.
Oct 13, 2014
Ensam, kränkt och beväpnad - om risken för skolskjutningar
00:24:18
Om risken för skolskjutningar. Med Urban Björstadius.

Den 20 april 1999 klev två sistaårselever in på Columbine High School i Colorado i USA, beväpnade med sprängladdningar och vapen, och öppnade eld. De mördade 13 personer och över 20 personer skadades innan de båda gärningsmännen begick självmord. Händelsen är en av de mest uppmärksammade skolskjutningarna i USA men tyvärr bara en i raden av liknande skolmassakrer – de flesta har skett i just USA men också länder som Finland, Tyskland och Israel har drabbats. I en riskbedömning härom året ansåg MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, att en skolskjutning är en av de mest troliga kriserna i Sverige, och nu har myndigheterna börjat förbereda sig för hur de ska agera vid en sådan här händelse. Nyligen gav Skolverket, tillsammans med bland andra MSB och Polisen, ut riktlinjer för hur skolor bör agera vid väpnat våld i skolan. I veckans program medverkar kriminologen Charlotta Thodelius, doktorand vid Chalmers i Göteborg, Viktoria Asp, analytiker på Crismart, Försvarshögskolans center för krishanteringsstudier, Per Engström, enhetschef för ordning och säkerhet på Rikspolisstyrelsen, och Martin Lundin, poliskommissarie och handläggare på Rikspolisstyrelsen. Programledare är Urban Björstadius.
Oct 06, 2014
Myten om det ensamma skapande geniet
00:24:21
Om bilden av författares ensamhet och om författares symbolladdade skrivbord. Med Urban Björstadius.

Veckans Vetenskapsradion Forum besöker Jan Guillou i hans skrivarstuga i Roslagen där han sedan många år tillbaka skriver sina romaner. Jan Guillou har en ganska krass syn på sitt skrivande och säger att han skulle kunna skriva var som helst, men uppskattar ändå arbetsron han får långt bort från bokmässor och medieframträdanden. Det finns en seglivad romantisk bild av författaren som ett geni som lider fram sina verk i ensamhet. Men den här bilden krockar med dagens krav på författarna att skapa sitt eget varumärke genom att sitta i tv-soffor och vara aktiva på olika sociala medier. Det säger Matilda Wulf vid Linköpings universitet, som skriver på en avhandling om bilden av författares ensamhet. Synen på författarna som genier smittar också av sig på deras skrivbord, och stora författares skrivbord ställs efter deras död ofta ut på museer som ett slags moderna reliker. I den nyutgivna mediehistoriska forskarantologin Återkopplingar skriver kulturhistorikern Andreas Nyblom om varför just skrivborden blivit så symbolladdade, och Vetenskapsradion Forum tar en närmare titt på August Strindbergs skrivbord som finns utställt i hans sista bostad som numera inrymmer Strindbergmuseet. Programledare är Urban Björstadius.
Sep 29, 2014
Den ideala partiledaren
00:24:19
Om hur partiledarna väljs i svenska politiska partier. Programmet är en repris från 10 mars i år. Med Urban Björstadius.

Även om politiska partier är demokratiska organisationer som väljer sina ledare enligt konstens alla regler så krävs det mycket av den som vill komma ifråga som partiledarkandidat. Du ska till exempel ha karisman som krävs för att övertyga i tv-sofforna och kunna sammanfatta partiets politik på ett begripligt sätt, men också ha gjort en lång och trogen tjänst i ditt parti. Statsvetaren Jenny Madestam undersöker i boken Hur blir man vald? Om ledarskiften i tre svenska partier de senaste årens partiledarbyten i Moderaterna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, och hon säger att den ideala partiledaren ska kunna förkroppsliga sitt partis politik. Programmet är en repris från 10 mars. Programledare är Urban Björstadius.
Sep 22, 2014
Mobilprat minskar olycksrisken
00:24:27
Om att prata i mobiltelefonen när man kör bil, och om hur vi hanterar minnen och erfarenheter av naturkatastrofer. Med Urban Björstadius.

Frågan om det är farligt att prata i mobiltelefon samtidigt som man kör bil har diskuterats under många år, och nu visar en ny stor studie att även om det är farligt att skicka sms när man kör bil så minskar risken att råka ut för en olycka om man i stället pratar i telefonen. Vi hör Trent Victor, professor på Chalmers och forskningsledare på säkerhetsforskningscentret Safer. Under de senaste veckorna vi har sett flera omfattande översvämningar i Sverige och i klimatförändringarnas spår lär översvämningar och andra naturolyckor bli allt vanligare. Hur vi hanterar erfarenheterna och minnena av sådana här händelser påverkar vår förmåga att möta dem i framtiden – det finns till exempel en risk att vi successivt vänjer oss vilket paradoxalt nog kan göra oss ännu mer sårbara. Det säger Susann Ullberg, socialantropolog verksam på Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier vid Försvarshögskolan och på Centrum för naturkatastrofslära. Programledare är Urban Björstadius.
Sep 15, 2014
Bögarnas och flatornas Stockholm
00:24:03
Om storstadens lockelse och Stockholms sexuella geografi. Med Urban Björstadius.

Homosexuella har i alla tider sökt sig till storstäder, vilket ofta har förklarats med att det har varit svårt att komma ut som homosexuell på mindre orter. Kulturgeografen Thomas Wimark vill dock nyansera bilden och säger att unga homosexuella idag snarare söker storstädernas anda och möjligheter på samma sätt som heterosexuella unga. Thomas Wimarks forskning visar att homosexuella är mer koncentrerade till storstäder är heterosexuella och att ensamstående manliga homosexuella har den starkaste tendensen till att bo i storstäderna. Däremot söker sig inte kvinnliga homosexuella till storstäder i lika hög grad och bland lesbiska är Umeå den tredje populäraste staden. Men det finns inte bara en starkare koncentration av homosexuella i storstäderna, det finns också tydliga skillnader inom städerna. Etnologen Michelle Göransson har forskat om hur Stockholms sexuella geografi ser ut, och hon säger att vissa stadsdelar anses utpräglat bögiga, andra anses lesbiska och ytterligare andra anses queera, vilket får betydelse till exempel för var homosexuella väljer att bo. Dessutom finns det stadsdelar som definieras som riskområden och som homosexuella helst inte besöker alls. Programledare är Urban Björstadius.
Sep 08, 2014
Om ungdomars politiska engagemang och om rysk Sovjetnostalgi
00:24:05
Med Urban Björstadius.

Knappt en halv miljon förstagångsväljare får gå till valurnorna den 14 september, men de yngsta väljarna är en relativt sett svårflörtad väljargrupp och valdeltagandet är lägre bland unga än bland äldre. Betyder det att unga idag helt enkelt är ganska ointresserade av politik, eller är det kanske bara det att den traditionella politikens värld är för stelbent, långsam och trist? Vi hör Erik Andersson, lektor i pedagogik vid Högskolan i Skövde, Christina Nettelbladh Malm, ungdomsstrateg på Skövde kommun, och ungdomarna Gabriel Johansson, Elin Lundh och Johan Wahn från Ungdomsforum Skövde. Dessutom handlar det om hur Sovjetnostalgin blomstrar i Ryssland, något som syns i såväl politiken som i kulturen, på tv, i modet och på restauranger. Ekaterina Kalinina vid Södertörns Högskola disputerar i dagarna på en avhandling om den här Sovjetnostalgin, och hon säger att intresset för det förflutna till stor del handlar om att Ryssland försöker hitta en ny nationell identitet efter Sovjetunionens fall. Programledare är Urban Björstadius.
Sep 01, 2014
Om riskerna med barnmat och om läraryrkets minskade status
00:24:28
Med Urban Björstadius.

Socker, vitt mjöl, kemikalier och tillsatser - matlarmen duggar tätt i medierna. Hur vi hanterar de här riskerna med olika livsmedel ställs på sin spets när vi får ansvar inte bara för vad vi själva äter, utan också för vilken mat vi stoppar i våra barn. I en ny avhandling undersöker sociologen Erik Löfmarck hur småbarnsmödrar hanterar olika risker kring barnens mat, och han säger att svenska mammor litar betydligt mer på experter och myndigheter än mammor i många andra länder. Dessutom handlar det om krisen i den svenska skolan som ju har debatterats flitigt under senare år – från höger skyller man de fallande kunskapsresultaten på ”flumskolan” och från vänster skyller man gärna på liberala reformer som till exempel friskolereformen. I den nya boken Lärare utan frihet beskriver Johan Wennström hur politiker från både höger och vänster har medverkat till att lärarkåren och läraryrket har nedvärderats - högern och vänstern har varit rörande överens i sin ambition att styra, kontrollera och öka detaljregleringen av lärare. Vi hör också skolforskaren Jonas Vlachos och Skolverkets generaldirektör Anna Ekström. Programledare är Urban Björstadius.
Aug 25, 2014
Vem älskar valaffischer?
00:24:27
Om svenska valaffischers historia och framtid. Med Urban Björstadius.

Förra veckan presenterade de politiska partierna traditionsenligt sina valaffischer, trots att många länge har spått valaffischernas snara undergång. I mer än hundra år har de ”prytt” eller ”förorenat” den offentliga miljön vid valen, beroende på hur man ser på dem, och även om ny teknik i mångt och mycket har tagit över uppgiften att föra ut de politiska budskapen så lever alltså valaffischerna kvar. I veckans Vetenskapsradion Forum diskuterar Bengt Johansson, Nicklas Håkansson och Orla Vigsø valaffischernas historia och framtid. De är forskare vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet och författare till den nya boken Politik i det offentliga rummet som handlar om de senaste hundra årens svenska valaffischer. Programledare är Urban Björstadius.
Aug 18, 2014
Laleh: ”Svenskan är fåordigt lekfull.”
00:24:54
Med Urban Björstadius.

Svensk rock och pop skapas i mötet mellan svenska musiktraditioner och impulser från utlandet, och därför kan musiken berätta mycket om den svenska samhällsutvecklingen. Det säger musikprofessorn Lars Lilliestam som är aktuell med boken Rock på svenska. Han berättar bland annat om varför vissa artister sjunger på engelska och andra på svenska, och hur valet av språk påverkar texterna och musiken. Laleh är aktuell med en ny skiva där hon precis som tidigare sjunger på både svenska och engelska, och hon säger att hon får utlopp för mer barnslig lekfullhet i sina svenska texter. Programledare är Urban Björstadius. Programmet är en repris från 30 september. 
Jun 24, 2014
Hur politiker pratar om böcker
00:24:28
Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om politik och litteratur, om vilken roll statsministerns sommarläsning spelar och om varför så många politiker kröner sina karriärer med självbiografier.

När Fredrik Reinfeldt under en pressträff i Rosenbad i augusti 2011 berättade att han ägnat sommaren åt att läsa fyra deckare av Camilla Läckberg följde en högljudd debatt på landets kultursidor. Det påstods bland annat att statsministern var vulgär, populistisk och saknade bildning. När han två år senare höll sitt jultal på Skansen refererade han återigen till deckare som han läst, den här gången till författarduon Roslund & Hellströms böcker, men den här gången uteblev kritiken helt och han fick i stället beröm för sina läsvanor. Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om politik och litteratur, om vilken roll statsministerns sommarläsning spelar och om varför så många politiker kröner sina karriärer med självbiografier. Anders Ohlsson och Torbjörn Forslid, professorer i litteraturvetenskap vid Lunds universitet och aktuella med boken Statsministerns sommarläsning, berättar bland annat om varför Fredrik Reinfeldts deckarläsning mötte så totalt olika reaktioner. Programledare är Urban Björstadius.
May 19, 2014
Våldsamma dataspel ger kroppsliga reaktioner
00:23:58
Om hur våldsamma dataspel påverkar ungdomar fysiologiskt, och om riskfaktorer under barndomen för självmord senare i livet. Med Urban Björstadius.

Debatten om huruvida våldsamma dataspel är skadliga eller inte har rasat under många år, och frågan har då inte minst gällt om de som spelar våldsamma dataspel också själva blir mer våldsamma. I en ny avhandling vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet har forskaren Malena Ivarsson valt en lite annan väg – hon har undersökt hur tonårskillar reagerar rent fysiologiskt, deras stressreaktioner, på spel med och utan våld. Resultaten visar att olika sorters spel påverkar hjärtfrekvensen på olika sätt, framför allt under den efterföljande natten, och att de som inte var vana att spela våldsamma spel påverkades mer genom högre hjärtfrekvens och sämre sömnkvalitet. Dessutom handlar det om självmord som är en av de vanligaste dödsorsakerna bland unga vuxna. I en ny avhandling från Stockholms universitet analyserar sociologen Yerko Rojas vilka riskfaktorer som finns i barndomen för att begå självmord eller göra ett självmordsförsök som ung vuxen. De som hade varit frånvarande från skolan trots att de inte varit sjuka, de som växt upp i familjer som fått socialbidrag någon gång under uppväxten och de som uppgav att de oftast var ensamma löpte en större risk att begå självmord senare i livet - för de som upplevde sig som ensamma ökade till exempel självmordsrisken över tre gånger. Dessutom låg flickor som kände höga krav från familjen på att lyckas i skolan i riskzonen, oavsett om de kunde leva upp till kraven eller inte. Programledare är Urban Björstadius.
May 12, 2014
Män och matlagning
00:24:28
Om hur tv-kockar och grillkvällar gjort matlagningen maskulin. Med Urban Björstadius.

Den här tiden på året ligger grilloset tät över Sverige och vid grillen står ofta en man. Samtidigt startar det ständigt nya matlagningsprogram på tv med manliga stjärnkockar i huvudrollerna. Det här är något nytt eftersom mat och matlagning genom historien har setts som kvinnliga domäner - tv-kockar och utomhusgrillar har gjort en traditionellt kvinnlig syssla till en fråga om maskulinitet. Nicklas Neuman forskar om mat och måltider ur ett maskulinitetsperspektiv vid institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet, och han säger att män oftare lagar mat för att det är roligt, som en kreativ hobby, medan kvinnor tenderar att i större utsträckning se matlagningen som ett arbete i hemmet. Matskribenten och programledaren Lotta Lundgren säger att tv-kockarna ofta är utpräglat maskulina för att distansera sig från bilden av matlagning som en kvinnosyssla. Programledare är Urban Björstadius.
May 05, 2014
Rätt musik gör dig till en säkrare förare
00:24:11
Om hur vår bilkörning påverkas av olika sorters musik och om skrock kring brunnslockens olika bokstäver. Med Urban Björstadius.

Om vi lyssnar på rätt sorts musik när vi kör bil så kan det motverka negativa känslor och göra oss till säkrare bilförare. Det säger Martin Ljungdal Eriksson som skriver ett avhandlingsarbete om olika ljudmiljöers påverkan på människor. Tillsammans med musikproducenten Håkan Lidbo har han tagit fram en cd-skiva med musik komponerad för att passa i olika trafikmiljöer, och Vetenskapsradion Forum gav sig ut på en bilfärd för att testa vilken musik som passar bäst till stadskörning, landsvägskörning och bilköer. Dessutom handlar det om alla de olika brunnslock som man kan se på gatan, brunnslock med bokstäver som A, D, FV och SOP. Vissa bokstäver betyder tur och andra betyder otur, och folkloristen Fredrik Skott på Institutet för språk och folkminnen i Göteborg berättar om hur de nu har börjat samla in människors berättelser och föreställningar om brunnar. Har du egna berättelser om gatubrunnar som du vill dela med dig av kan du göra det på http://www.språkochfolkminnen.se/ga-pa-gatubrunnar. Programledare är Urban Björstadius.
Apr 28, 2014
Humanioras och historiens värde
00:24:01
Om en ny humanistisk tankesmedja och om vikten av att tänka i tid. Med Urban Björstadius.

I början av månaden lanserades en ny humanistisk tankesmedja i Sverige, Humtank. Den är ett gemensamt initiativ från de humanistiska fakulteterna vid tolv lärosäten i Sverige och syftet är att stärka det humanistiska perspektivet i samhället. Bland annat ska man arbeta fram en fempunktsplan för hur Sverige ska bli ett internationellt föredöme när det gäller satsning på humanistisk forskning och synliggörandet av humanioras plats i samhället. Vi hör en av de två verksamhetsledarna för Humtank, Fanny Forsberg Lundell, docent i franska vid Stockholms universitet. Dessutom handlar det om hur ett historiskt perspektiv kan hjälpa oss att blicka framåt. I den nya boken Tänk i tid skriver den välkända museiprofilen Sten Rentzhog om hur vi i en tid av svindlande snabb utveckling ibland måste frigöra oss från stundens vanetänkande, och om hur historien kan skänka trygghet och mening i tillvaron. Programledare är Urban Björstadius.
Apr 21, 2014
När medborgarna rycker ut
00:24:27
Tredje delen i Vetenskapsradion Forums granskning av den svenska räddningstjänsten. Med Urban Björstadius och Håkan Svensson.

I det tredje och sista avsnittet i Vetenskapsradion Forums granskning av den svenska räddningstjänsten handlar det om räddningstjänsternas förmåga att klara av större bränder och olyckshändelser. Dessutom handlar det om den roll som vi medborgare kan få som frivilliga hjälpresurser i framtiden olycks- och krisberedskap. I dagens program medverkar Hans Ekberg, räddningschef i Halmstad, Kjell Wahlbeck, avdelningschef på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, Anders Bergqvist, brandingenjör och VD på Brandskyddsföreningen, Stefan Svensson, docent i brandteknik vid Lunds universitet, Sofie Pilemalm, föreståndare för Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem vid Linköpings universitet, Niklas Wikholm, frivillig inom projektet Förstärkt medmänniska, Erik Hedlund, avdelningschef på Medelpads Räddningstjänstförbund och Thomas Åslin, inre befäl på Medelpads Räddningstjänstförbund. Programledare är Urban Björstadius och Håkan Svensson.
Apr 14, 2014
Kommunerna bryter mot lagen
00:24:20
Vetenskapsradion Forum fortsätter granska den svenska räddningstjänsten. Med Urban Björstadius och Håkan Svensson

I Vetenskapsradion Forums granskning av den svenska räddningstjänsten handlar det idag om hur tillsynerna brister på alla nivåer. Kommunernas räddningstjänster ska göra tillsyner på industrier och företag, men de hinner inte göra tillräckligt många. Dessutom ska kommunerna ha ett handlingsprogram som anger vilka risker för olyckor som finns i kommunen och hur man kan förebygga och hantera dem. Ett nytt handlingsprogram ska göras för varje ny mandatperiod, men trots det saknade fortfarande 15 procent av kommunerna sådana handlingsprogram vid årsskiftet. De som är satta att kontrollera kommunernas arbete med räddningstjänst är Länsstyrelserna, men också länsstyrelsernas tillsynsverksamhet får kritik för att den sker allt för sällan. I dagens program medverkar Mikael Strand, brandman och vice ordförande i Brandmännens Riksförbund, Per Persson, brandman och styrkeledare i Nybro, Hans Ekberg, räddningschef i Halmstad, Kjell Wahlbeck, avdelningschef på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, Anders Bergqvist, VD på Brandskyddsföreningen, Ann-Sofie Eriksson, sektionschef på Sveriges Kommuner och Landsting, Johan Olsson, Länsstyrelsen i Värmland, Anna Johansson, forskare och utredare på Storstockholms brandförsvar, Stefan Svensson, docent i brandteknik vid Lunds universitet och Karin Enström, försvarsminister. Programledare är Urban Björstadius och Håkan Svensson.
Apr 07, 2014
Ökade kostnader när räddningstjänsten sparar
00:37:25
Om försämringar och besparingar inom svensk räddningstjänst. Med Urban Björstadius och Håkan Svensson.

Under några veckor framöver kommer Vetenskapsradion Forum att granska den svenska räddningstjänsten och i dagens program handlar det om de besparingar och försämringar som har skett under de senaste åren. Till exempel blir antalet brandmän allt färre - enligt vissa beräkningar har de minskat med så mycket som 10% de senaste tio åren. Samtidigt har antalet uppgifter som räddningstjänsterna ska utföra ökat. Räddningstjänsten rycker ut allt oftare, mellan 2005 och 2012 har antalet utryckningar ökat med 10%, och idag gör räddningstjänsten strax över 120 000 utryckningar per år. Samtidigt som kommunerna skär ner på räddningstjänsterna så ökar värdet på det som brinner. Enligt statistik från branschorganisationen Svensk Försäkring så har värdet ökat från strax över 3 miljarder kronor år 2000 till 4,7 miljarder kronor år 2012. I dagens program medverkar Magnus Krantz, brandman i Eslöv, Mikael Strand, brandman och vice ordförande i Brandmännens Riksförbund, Per Persson, brandman och styrkeledare i Nybro, Kjell Wahlbeck, avdelningschef på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, Anders Bergqvist, VD på Brandskyddsföreningen, Ann-Sofie Eriksson, sektionschef på Sveriges Kommuner och Landsting, Anna Johansson, forskare och utredare på Storstockholms brandförsvar, och Stefan Svensson, docent i brandteknik vid Lunds universitet. Programledare är Urban Björstadius och Håkan Svensson.
Mar 31, 2014
Det svenska innebandyundret
00:24:06
Om hur innebandyn uppfanns i Sverige och sedan spreds över världen. Med Urban Björstadius.

Det som från början var en lek med plastklubbor och plastbollar har på kort tid växt till en etablerad idrott. Innebandyn är idag vår största inomhussport och runt en halv miljon människor spelar idag innebandy på jobbet eller i skolan. Sporten skapades i Sverige på 1970-talet och Sverige har också bidragit till att den nu sprids till resten av världen. I veckans Vetenskapsradion Forum berättar historieprofessorn Jens Ljunggren vad som ligger bakom det svenska innebandyundret och vi hör också Taru Tervo som är forskningssamordnare på det nyöppnade innebandykompetenscentrumet på Idrottshögskolan vid Umeå universitet. Programledare är Urban Björstadius.
Mar 24, 2014
Pensionärerna flyr den svenska vintern
00:24:03
Våren har kommit till stora delar av Sverige efter en vinter som på många platser i landet har varit sällsynt grå. Och likt flyttfåglar landar nu många pensionärer i Sverige igen, efter att ha tillbringat vintern i Spanien, Portugal eller Malta.

Enligt Ulrika Åkerlund vid institutionen för geografi och ekonomisk historia vid Umeå universitet handlar utlandsflytten inte alltid bara om värme och sol – många gör olika strategiska val för att genom till exempel lägre skatter få pensionen att räcka lite längre. Vetenskapsradion Forum besökte Beatrice och Anders som numera tillbringar vintrarna i södra Spanien. För dem var det klimatet och möjligheterna till ett mer aktivt liv som låg bakom beslutet att flytta utomlands under vintern. I veckan är det vårdagjämning, och i undersökningar brukar många svara att de känner sig lite piggare när de ljusa timmarna blir fler, och att det blir lättare att gå upp på morgonen. Men att ljuset skulle ha någon avgörande inverkan på vår sömn är lite av en myt. Det menar i alla fall sömnforskarna Tove Dahl och Trond Bratlid vid universitetet i Tromsö. Programledare är Urban Björstadius.
Mar 17, 2014
Den ideala partiledaren
00:24:19
Om vad som krävs för att bli partiledare i svenska riksdagspartier. Med Urban Björstadius.

Även om politiska partier är demokratiska organisationer som väljer sina ledare enligt konstens alla regler  krävs mycket av den som vill komma ifråga som partiledarkandidat. Du ska till exempel ha karisman som krävs för att övertyga i tv-sofforna och kunna sammanfatta partiets politik på ett begripligt sätt, men också ha gjort en lång och trogen tjänst i ditt parti. Statsvetaren Jenny Madestam undersöker i den kommande boken Hur blir man vald? Om ledarskiften i tre svenska partier de senaste årens partiledarbyten i Moderaterna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Hon säger att den ideala partiledaren ska kunna förkroppsliga sitt partis politik. Programledare är Urban Björstadius.
Mar 10, 2014
Så väljer vi
00:24:28
Om valforskning och väljarbeteenden. Med Urban Björstadius.

Det är ju ett så kallat supervalår i år. Förutom valet i höst ska vi gå till europaparlamentsval i maj. Men när under valrörelserna avgörs egentligen valen och vad är det som avgör vem du lägger din röst på? Statsvetarprofessorerna Henrik Oscarsson och Sören Holmberg vid Göteborgs universitet är ansvariga för det svenska Valforskningsprogrammet. De är också aktuella med böckerna Nya svenska väljare och Väljarbeteende i Europaval. I dagens program berättar de om våra väljarbeteenden, om hur vi väljer och varför vi väljer som vi gör. Programledare är Urban Björstadius
Mar 03, 2014
Kriminella karriärer förr och nu
00:24:29
Om varför vissa människor blir kriminella och om vändpunkterna i livet som gör dem laglydiga. med Urban Björstadius.

Vetenskapsradion Forum tar den här veckan med kriminologen Christoffer Carlsson och historikern Annika Sandén till utställningen Skuggsidan på Stadsmuseet i Stockholm för ett samtal om brottslingars liv förr och nu. Christoffer Carlsson är aktuell med en avhandling om vilka vändpunkter i livet som får brottslingar att lämna den kriminella banan, och Annika Sandén har just kommit ut med boken Missdådare som handlar om brott och människoöden i Sverige omkring år 1600. Vi hör också utställningschefen Hans Öjmyr på Stockholms Stadsmuseum berätta om den nya utställningen som handlar om brott och straff i Stockholm. Programledare är Urban Björstadius.
Feb 24, 2014
Privatiseringen av rymden
00:24:12
Om privatiseringen av rymden. Med Urban Björstadius.

Under lång tid var rymden mest en fråga för de båda supermakterna USA och Sovjetunionen. Rymden var en arena för styrkedemonstrationer, säkerhetspolitik och maktkamp. Men efter Kalla krigets slut har vi fått allt fler rymdstater och idag har ett 60-tal länder rymdprogram. Dessutom har näringslivet blivit allt viktigare i rymden och privata företag äger mycket av infrastrukturen där. På senare år har också gränserna mellan militära och civila teknologier suddats ut, och satelliter används idag för både militära och civila ändamål. Johan Eriksson är professor i statsvetenskap och forskningschef vid Utrikespolitiska institutet och en av få som intresserat sig för den här utvecklingen ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv, till exempel frågan om vad som händer med insyn och ansvarsutkrävande när privata aktörer får allt mer att säga till om i rymden. Vi hör också Lindy Newlove-Eriksson som är doktorand och adjunkt vid Försvarshögskolan i Stockholm. Programledare är Urban Björstadius.
Feb 17, 2014
Livet på pizzerian
00:24:28
Om den svenska pizzabranschen. Med Urban Björstadius.

De första pizzeriorna i Sverige öppnade i slutet av 60-talet och idag finns det tusentals pizzerior i Sverige. Men trots att pizzeriorna är så vanliga, och trots att mängder av invandrare genom åren har fått sin försörjning från dem när de flyttat till Sverige, så är intresset för pizzabranschen märkvärdigt svalt från såväl forskare som politiker. Det säger sociologen Henrik Hultman som nyligen disputerade på en avhandling om liv och arbete i pizzabranschen. Bland annat har han genom olika invandrade pizzarestauratörers livsberättelser undersökt vilka vägval som har lett fram till deras arbete på pizzeria och hur deras vardag där ser ut. Programledare är Urban Björstadius.
Feb 10, 2014
Laleh: ”Svenskan är fåordigt lekfull.”
00:24:54
Programmet är en repris från 30 september 2013.

Svensk rock och pop skapas i mötet mellan svenska musiktraditioner och impulser från utlandet, och därför kan musiken berätta mycket om den svenska samhällsutvecklingen. Det säger musikprofessorn Lars Lilliestam som är aktuell med boken Rock på svenska. Han berättar bland annat om varför vissa artister sjunger på engelska och andra på svenska, och hur valet av språk påverkar texterna och musiken. Laleh är aktuell med en ny skiva där hon precis som tidigare sjunger på både svenska och engelska, och hon säger att hon får utlopp för en mer barnslig lekfullhet i sina svenska texter. Programledare är Urban Björstadius. Programmet är en repris från 30 september 2013.
Feb 03, 2014
Berättelser om jordens undergång
00:24:01
Om jordens undergång på film och i litteratur, och om ungdomars rädslor förr och nu. Med Urban Björstadius.

Sedan andra världskriget har den kommit en lång rad apokalyptiska böcker och filmer där allt från kärnvapenkrig och kometer till virusepidemier och klimathot har hotat vår planet. Genren kan spåras tillbaka till Bibeln och Gilgamesheposet, men trots dess popularitet är den märkligt lite utforskad, något som litteraturvetaren Jerry Määttä nu är på väg att ändra på i sin forskning om det apokalyptiska motivet på film och i litteratur. Dessutom handlar det om hur barn och ungdomars rädsla har varierat mellan olika tider. Etnologen Helena Hörnfeldt berättar om hur de barn som växte upp efter andra världskriget påverkades av ett ständigt hotande kärnvapenkrig, medan dagens unga snarare skräms av tanken på klimathotet och växthuseffekten. Programledare är Urban Björstadius.
Jan 27, 2014
Trender och traditioner på bioduken
00:24:21
Om det stora intresset för ny svensk film. Med Urban Björstadius.

I Sverige har vi aldrig sett så mycket film som nu och ofta ser vi också just svenska filmer. Helst ser vi spänningsfilmer som Snabba Cash och Milleniumfilmerna, men också humorfilmer i buskis- och pilsnerfilmernas anda ligger oss varmt om hjärtat. I antologin Den nya svenska filmen skriver bokens redaktörer, filmprofessorerna Erik Hedling och Ann-Kristin Wallengren vid Lunds universitet, att svensk film upplever en storhetstid i termer av till exempel publiksiffror. Men motsvaras de kommersiella framgångarna av konstnärliga framgångar? Dagens Vetenskapsradion Forum tar tempen på svensk film för att ta reda på hur den egentligen mår. Programledare är Urban Björstadius.
Jan 20, 2014
Vem behöver bokförlagen?
00:24:02
Om nya sätt att publicera böcker och om tidningsinsändarnas historia. Med Urban Björstadius.

I förra veckan drogs Paul Frigyes bok om Jan Guillou in av förlaget på grund av flera faktafel. Och det är bara ett i raden av uppmärksammade fall där upplagor dragits tillbaka den senaste tiden – Herman Lindqvist och Ann-Marie Åsheden är andra författare vars böcker gått samma öde till mötes. Vissa hävdar att det här beror på att bokförlagen brister och slarvar i sitt redaktörskap, samtidigt som den digitala tekniken idag gör det allt lättare för den med författardrömmar att helt gå förbi det där med bokförlag. I dagens program berättar litteraturvetaren Alexandra Borg om hur många skribenter med författardrömmar idag väljer att publicera sig själva utan inblandning av något bokförlag. Tidningarnas kommentarsfält på nätet har varit föremål för många diskussioner – för några år sedan gav många dagstidningar läsarna möjlighet att kommentera innehållet direkt på nätet, men eftersom många läsarkommentarer var hotfulla, rasistiska eller på andra sätt olämpliga så har flera tidningar valt att ta bort kommentarsfälten igen. Men fenomenet med läsarmedverkan är inget nytt, läsarbreven kan spåras tillbaka till veckopressen på 1700-talet, berättar litteraturvetaren Tilda Maria Forselius. Programledare är Urban Björstadius.
Jan 13, 2014
Utanförskapets röster i blindvisor och kåklåtar
00:24:29
Om blindvisor och kåklåtar. Med Urban Björstadius.

I blindvisor och tiggarverser berättade synskadade förr om sitt eget olycksöde. Texterna var formulerade som små självbiografier i miniatyr och de såldes av de synskadade för att bidra till försörjningen. Det berättar Karin Strand vid Statens musikverk där hennes forskning om blindvisorna ingår i forskningsprojektet Utanförskapets röster. Med hjälp av skillingtryck, inspelningar och intervjuer från mitten av 1800-talet och fram till 1970-talet studerar forskarna förutom tiggarverser också sådant som arbetslösas och strejkandes sånger och så kallade kåklåtar, sånger med anknytning till fängelselivet. Gemensamt för dem är att de har sitt ursprung i ett socialt utanförskap och att de är ett hittills outforskat kulturarv, säger Dan Lundberg som forskar om kåklåtarna. Programledare är Urban Björstadius.
Jan 06, 2014
”Att människor får panik är en myt.”
00:24:28
Vid stora bränder med många dödsoffer sprids ofta bilden att människor drabbats av panik, men det stämmer inte. Oftast reagerar vi i stället alldeles för sent vid allvarliga krissituationer. Programmet är en repris från 4 november 2013.

Vid en brand i till exempel Stockholms tunnelbana blir det snabbt rökfyllt i tunnlarna, och beroende på var det börjar brinna kanske människor bara kan ta sig ut åt ett håll. Forskare från Institutionen för brandteknik och riskhantering vid Lunds Tekniska Högskola har nyligen genomfört utrymningsförsök för att ta reda på hur människor reagerar om de behöver utrymma ett tunnelbanetåg djupt nere under jord, och vi hör Daniel Nilsson berätta om varför vi inte alltid beter oss som vi bör när larmet går. En vanlig missuppfattning är att människor lätt drabbas av panik när det till exempel börjar brinna och de snabbt måste evakuera en byggnad. Men det stämmer inte, att människor får panik är en myt säger Ann Enander, psykolog och forskare vid Försvarshögskolan. Och det finns fler myter om hur vi människor reagerar vid sådana här situationer. Vid fartygskatastrofer måste ju besättning och passagerare ofta evakuera båten och det finns då en bild av att kvinnor och barn evakueras först, men det stämmer inte. Mikael Elinder vid nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet har tillsammans med sin kollega Oscar Erixon gått igenom 18 av de mest uppmärksammade fartygsolyckorna mellan 1852 och 2011, och de såg då att överlevnadsgraden bland kvinnor och barn var avsevärt lägre än bland män. Programledare är Urban Björstadius. Programmet är en repris från 4 november 2013.
Dec 31, 2013
Vaggvisor som smärtlindring
00:24:27
Om vaggvisor som smärtlindring och om Povel Ramels okända musik. Med Urban Björstadius.

I alla tider har föräldrar vaggat och tröstat sina barn med sånger och nynnande, men spädbarnsång kan också användas på sjukhus. Musikterapeuten Alexandra Ullsten berättar om hur vaggsånger kan används som smärtlindring i vården av för tidigt födda barn. Dessutom handlar det om tidigare outgiven och till nyligen okänd musik av och med Povel Ramel som nu ges ut för första gången på skiva. Musikforskaren och Povel Ramelkännaren Johanna Broman Åkesson säger att man redan i hans första inspelning som 13-åring kan höra en artist i vardande. Programledare är Urban Björstadius.
Dec 23, 2013
Hårda klappar under granen
00:24:22
Det lackar mot jul och i Vetenskapsradion Forums traditionsenliga julklappsprogram tipsar Tobias Svanelid och Urban Björstadius och böcker att ge bort eller önska sig. Årets böcker spänner från allt från snuskiga kyrkomålningar och svenskarnas avsky mot svamp till generositetens betydelse för karriären och verklighetens Downton Abbey.

De böcker som nämns i programmet är: Fåglar i svensk folklig tradition av Ingvar Svanberg Den svenska matsvampens historia av Anders Hirell Ge och ta av Adam Grant Nordiska väsen av Johan Egerkrans Lady Almina och verklighetens Downton Abbey av Lady Fiona Carnarvon The life and secrets of Almina Carnarvon av William Cross Sigvard Bernadottes silverdesign av Marie Tornehave Folkhemmets rum 1-5, box utgiven av Nordiska museets förlag Stora fula ordboken av Bengt G Dagrin Den blå handen av Eva Bergström Tutankhamons väverskor av Kazuyo Nomura och Christina Rinaldo Naturvetare i motvind. Bengt Euphrasén av Gudrun Nyberg Medeltiden i ord och bild av Sigurd Kvaerndrup och Tommy Olofsson Programledare är Urban Björstadius.
Dec 16, 2013
Bland punkare i Indonesien och Sverige
00:24:01
Om Indonesisk punk och om Tolkiens inspirationskällor. Med Urban Björstadius.

Indonesisk punkmusik tar just nu punkare i övriga världen med storm. Den indonesiska punken ses inta bara som något exotiskt utan som något mer äkta som ligger närmare de ursprungliga punkidealen. Sociologen Erik Hannerz säger att tvärtom mot vad man tidigare ansett så handlar inte punken om att reagera mot vissa särskilda saker i samhället, som orättvisor eller sociala problem. Om det vore så skulle ju punken se olika ut i olika samhällen som till exempel i Sverige och i Indonesien, men så är det inte. Tvärtom skapar punkarna själva en bild av vad de är och vad de är emot, oavsett hur samhället runt omkring dem ser ut. I veckan är det premiär på nya Tolkienfilmen Hobbit: Smaugs ödemark, och som vanligt när det gäller Tolkien så kommer vi att kunna se mängder av referenser till både medeltida berättelser, bibliska historier och fornnordiska sagor. När Tolkien skapade sina berättelser och sina världar så hämtade han nämligen ofta stoff från sin akademiska forskning i filologi berättar religionshistorikern och Tolkienkännaren Tommy Kuusela. Programledare är Urban Björstadius.
Dec 09, 2013
Kontorsmiljön påverkar vår syn på chefen
00:24:10
Om hur olika kontorsmiljöer påverkar vår syn på chefen, och om bibliotekariestereotypen i populärkulturen. Med Urban Björstadius.

I en ny studie har forskare vid Stressforskningsinstitutet undersökt hur olika kontorsmiljöer påverkar vår syn på chefen. Resultaten visar att de som sitter i små rum med en eller ett par arbetskamrater upplever ledarskapet som sämst medan de som sitter i lite större kontorslandskap upplever ledarskapet som bäst. En av forskarna bakom studien är Christina Bodin Danielsson, och hon tolkar resultaten som att det lätt uppstår subkulturer i de små kontorsrummen medan man har en närmare kontakt med sin chef i ett kontorslandskap. Närhelst det dyker upp en bibliotekarie på film eller i böcker så är hon eller han oftast en tystlåten och introvert typ med stora glasögon och kofta. Det här har retat upp bibliotekarien Richard Ohlsson som i boken ”Bibliotekariestereotypen i populärkulturen” gör upp med vad han anser är en falsk bild av bibliotekarier. Programledare är Urban Björstadius.
Dec 02, 2013
Människans äldsta vän
00:24:14
Om människans långa relation till hunden, och om Open Access och indraget stöd till forskningstidskrifter. Med Urban Björstadius.

Härom veckan kom nya rön om ursprunget till våra dagars hundar. Tidigare har man trott att det var i Kina eller Mellanöstern som människan lyckades tämja vargar, men enligt forskarna var det i Europa som de första hundarna levde. Och att hunden har varit en trogen vän till människan genom historien vittnar mängder av spår av hundar om i gravar, på keramikkärl och i tidiga skriftliga källor. En som intresserat sig för människans relation till hunden är religionshistorikern Tommy Kuusela, som säger att hunden ofta har tillskrivits olika religiösa betydelser. Dessutom handlar det om Open Access, alltså kraven på att forskares texter ska göras fritt tillgängliga på internet. Frågan om Open Access blev extra aktuell härom veckan när Stockholms universitet la ut 1500 avhandlingar på nätet utan lov, och när Vetenskapsrådet beslutade att dra in stödet för humanistiska och samhällsvetenskapliga tidskrifter. Vi hör Daniel Westman, forskare i rättsinformatik vid Stockholms universitet, Stefan Amirell, redaktör för Historisk Tidskrift, och Kerstin Sahlin som är huvudsekreterare inom humaniora och samhällsvetenskap på Vetenskapsrådet. Programledare är Urban Björstadius.
Nov 25, 2013
Hemmen i våra hjärtan
00:24:07
Om hemmen i våra hjärtan och om forskarna som ska wallraffa bland Spotifys ljudfiler. Med Urban Björstadius.

Vår tid verkar ju ibland närmast fixerad vid bostäder och boende. Tidningshyllorna fylls av inredningsmagasin, på tv sänds mängder av hemmafixarprogram och det sätts upp krogshower om trenderna att inreda ljust och fräscht. I den nya boken Bygga och bo skriver ett 15-tal forskare från Nordiska Museet om vad hemmen betyder för oss och vi hör tre av dem, Maria Maxén, Christina Westergren och Dan Waldetoft. Vårt sätt att konsumera musik, tv och film håller på att förändras i grunden när vi går över till att ta del av strömmande media på Internet. I ett nytt projekt ska forskarna genom ett slags digitalt wallraffande studera hur musiken, datafilerna, rör sig genom en av de här tjänsterna, svenska Spotify. Det berättar Pelle Snickars som är forskningschef på Kungliga Biblioteket i Stockholm. Programledare är Urban Björstadius.
Nov 18, 2013
De antika myterna i moderna dataspel
00:24:10
Berättelserna i dataspel bygger ofta på världslitteraturens klassiska historier, men som så ofta när ett nytt medium slår igenom så har själva sättet som historierna berättas förändrats. Dataspelen anklagas ofta för att vara våldsamma och blodiga, men redan Aristoteles kunde förklara varför vi uppskattar just sådana berättelser.

På världens största dataspelsutställning Game On 2.0 som just nu visas på Tekniska Museet i Stockholm kan besökarna spela över 100 olika spel ur spelhistorien, allt från tidiga arkadspel som Donkey Kong och Pacman till dagens avancerade spel där man rör sig runt i olika virtuella världar. Vetenskapsradion Forum tog med teaterprofessorn Willmar Sauter och film- och dataspelsregissören Tobias Falk till utställningen för ett samtal om berättandet i dataspelen. Programledare är Urban Björstadius.
Nov 11, 2013
”Att människor får panik är en myt.”
00:24:28
Vid stora bränder med många dödsoffer sprids ofta bilden att människor drabbats av panik, men det stämmer inte. Oftast reagerar vi i stället alldeles för sent vid allvarliga krissituationer.

Vid en brand i till exempel Stockholms tunnelbana blir det snabbt rökfyllt i tunnlarna, och beroende på var det börjar brinna kanske människor bara kan ta sig ut åt ett håll. Forskare från Institutionen för brandteknik och riskhantering vid Lunds Tekniska Högskola har nyligen genomfört utrymningsförsök för att ta reda på hur människor reagerar om de behöver utrymma ett tunnelbanetåg djupt nere under jord, och vi hör Daniel Nilsson berätta om varför vi inte alltid beter oss som vi bör när larmet går. En vanlig missuppfattning är att människor lätt drabbas av panik när det till exempel börjar brinna och de snabbt måste evakuera en byggnad. Men det stämmer inte, att människor får panik är en myt säger Ann Enander, psykolog och forskare vid Försvarshögskolan. Och det finns fler myter om hur vi människor reagerar vid sådana här situationer. Vid fartygskatastrofer måste ju besättning och passagerare ofta evakuera båten och det finns då en bild av att kvinnor och barn evakueras först, men det stämmer inte. Mikael Elinder vid nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet har tillsammans med sin kollega Oscar Erixon gått igenom 18 av de mest uppmärksammade fartygsolyckorna mellan 1852 och 2011, och de såg då att överlevnadsgraden bland kvinnor och barn var avsevärt lägre än bland män. Programledare är Urban Björstadius.
Nov 04, 2013
Räddningstjänst på nya vägar
00:24:28
När 34-åriga Daniel Trädgårdhs hjärta plötsligt stannade fick sms-livräddaren Patric Wallström igång hjärtat igen efter bara några minuter, vilket räddade Daniels liv. Sms-livräddarprojektet finns än så länge bara i Stockholms län och fungerar så att människor som kan hjärtlungräddning anmäler sitt mobiltelefonnummer. När larmcentralen får larm om ett misstänkt hjärtstopp larmas de sms-livräddare som finns inom 500 meters radie och de kan då påbörja hjärtlungräddning tills ambulansen kommer fram, berättar projekledaren David Fredman. Programmet är en repris från 25 mars 2013.

Sms-livräddarprojektet är bara en del av flera projekt som syftar till att öka överlevnaden vid hjärtstopp genom att bättre utnyttja samhällets resurser. 2005 startade till exempel SALSA-projekte som står för Saving Lifes in Stockholm Area och som bygger på att räddningstjänst och polis rycker ut med hjärtstartare vid misstänkt hjärtstopp, parallellt med att ambulansen larmas. Redan från start ökade man överlevnaden med 50%, och framgångarna har blivit så stora att projektet nu sprids i Sverige. Nu heter det SAMS som står för Saving More Lifes in Sweden, berättar koordinator för SAMS i Stockholms län Ingela Hasselqvist-Ax. Svensk räddningstjänst förändras på fler sätt. Sedan några år tillbaka åker de till exempel också på så kallade IVPA-larm, som står för I Väntan På Ambulans, och precis som vid hjärtlarmen handlar det om att kunna påbörja första hjälpen innan ambulansen anländer. Samtidigt får räddningstjänsten på vissa orter själva hjälp av väktare som åker på IVPR-larm, I Väntan På Räddningstjänst. Dessutom ställer frivilliga som SMS-livräddare och organisationer som Missing People och Svenska Sjöräddningssällskapet upp när det snabbt behövs människor som kan göra en insats. Det handlar alltså om att bättre förvalta samhällets resurser. Nationalekonomen Björn Sund är forskare vid Karlstad universitet och handläggare vid Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap i Karlstad. Han har tidigare räknat på vad samhället tjänat på SALSA-projektet i Stockholm, och kommit fram till att man tjänat 21 miljoner kronor per räddad hjärtstoppspatient – för varje satsad krona får samhället 36 kronor tillbaka. Programledare är Urban Björstadius. Programmet är en repris från 25 mars 2013.
Oct 28, 2013
Brottsligheten sjunker i Sverige och världen
00:24:20
I början av 90-talet sjönk plötsligt brottsligheten i New York dramatiskt, något som forskare har velat förklara med att polisen blev effektivare. Men polisens roll har på senare år ifrågasatts berättar sociologen Vanessa Barker, inte minst eftersom brottsligheten sjönk också i andra amerikanska städer. Men även i Sverige har brottsligheten minskat. Enligt en rapport som Brottsförebyggande rådet publicerade härom veckan har till exempel bilstölderna halverats sedan början av 90-talet och det dödliga våldet har minskat med uppemot 25%. Sven Granath, kriminolog och utredare på Brå, berättar om varför samhället har blivit tryggare på senare år. Dessutom handlar det om prokrastinering - varför göra idag det som kan vänta till i morgon? Många människor har svårt att få saker gjorda i tid, och för en del genomsyrar det hela vardagen och kan leda till skamkänslor och ångest. Nyligen startade ett forskningsprojekt med behandling för sådant här uppskjutandebeteende, och vi hör psykologiforskaren Alexander Rozental. Programledare är Urban Björstadius.

Oct 21, 2013
Etiska dilemman för sjukvårdare i krig
00:24:28
Vid internationella militära insatser deltar ofta svenska sjuksköterskor och läkare som då kan ställas inför frågor som de inte är vana vid. Om till exempel flera personer skadas av en bomb i Afghanistan och två av dem omedelbart behöver hjälp, vem väljer du först om en av dem är svensk och den andre är en afghansk fiendesoldat? Hur hanterar du att tvingas lämna en skadad soldat för att området är för farligt, och hur känns det att i ena stunden rädda livet på en skottskadad person och i nästa stund kanske själv tvingas skjuta ihjäl någon? Prästen Kristina Lundberg vid Högskolan i Borås forskar om sådana här etiska dilemman i stridsmiljö, och vi hör också major Thomas Hernes som är chef för ett av Sveriges två fältsjukhus. Dessutom handlar det om hur satiren slog igenom i amerikanska filmer på 1990-talet. Johan Nilsson är filmvetare vid Örebro universitet och aktuell med boken American Film Satire in the 1990s, i vilken han skriver om hur stilgrepp som nyss förknippats med mindre independentfilmer plötsligt började användas i storsäljande mainstreamfilmer. Programledare är Urban Björstadius.

Oct 14, 2013
Skolan brinner!
00:24:17
I Sverige är minst en fjärdedel av alla bränder i byggnader anlagda, vilket kostar samhället över en miljard kronor per år. När det gäller skolbränder är de anlagda bränderna ännu vanligare - det sker ungefär en skolbrand per dag i Sverige, och så många som hälften av dem är anlagda. Det berättar Margaret Simonson McNamee som är forskningschef på avdelningen för brandteknik på Sveriges tekniska forskningsinstitut i Borås. Hon har nyligen sammanfattat ett mångårigt tvärvetenskapligt forskningsprogram från Brandforsk och i dagens program berättar hon om hur man kan se varningstecknen för att en skola riskerar att sättas i brand. I Göteborg får alla elever i årskurs 5 besöka sin närmaste brandstation där de utbildas till något som kallas för vardagsbrandmän, och när Vetenskapsradion Forum besökte Frölunda brandstation var det brandmännen Martin Westers och Magnus Fasth som höll i dagens utbildning. Att människor anlägger bränder kan ha flera olika orsaker - alltifrån vandalism via försäkringsbedrägerier till ett hat mot samhället efter upplevda oförrätter. Och att motiven skiftar är viktigt att tänka på om man vill förstå brandanläggarna, säger psykiatriprofessorn Niklas Långström vid Centrum för våldsprevention. Annars är det lätt hänt att vi slentrianmässigt kallar dem för pyromaner, ett begrepp som han anser är högst problematiskt. Programledare är Urban Björstadius.

Oct 07, 2013
Laleh: ”Svenskan är fåordigt lekfull.”
00:24:54
Svensk rock och pop skapas i mötet mellan svenska musiktraditioner och impulser från utlandet, och därför kan musiken berätta mycket om den svenska samhällsutvecklingen. Det säger musikprofessorn Lars Lilliestam som är aktuell med boken Rock på svenska - från Little Gerhard till Laleh. Han berättar bland annat om varför vissa artister sjunger på engelska och andra på svenska, och hur valet av språk påverkar texterna och musiken. Laleh är aktuell med en ny skiva där hon precis som tidigare sjunger på både svenska och engelska, och hon säger att hon får utlopp för mer barnslig lekfullhet i sina svenska texter. Programledare är Urban Björstadius.

Sep 30, 2013
Rysk rasism ett växande problem
00:24:23
Ryssland har fått allt större problem med rasism. Hälften av världens skinheads finns i Ryssland och rasistiskt våld har blivit vardagsmat. Enligt sociologen Nikolay Zakarhov beror det på att det efter Sovjetunionens sammanbrott plötsligt blivit möjligt att säga och skriva vad man vill, samtidigt som det skett en stor arbetskraftsinvandring från de tidigare Sovjetrepublikerna och många ryssar strävar efter att hitta en ny identitet efter Sovjettiden - när indelningen mellan öst och väst inte längre fungerar har vithet blivit ett sätt att distansera sig från tredje världen och tidigare Sovjetrepubliker. Nikolay Zakarhov ser också likheter mellan den ryska rasismen och den lika aktuella ryska homofobin, men han är pessimistisk inför möjligheterna att komma tillrätta med problemen eftersom ryssarna inte själva ser detta som rasism och homofobi, utan som att de bara kallar saker vid deras rätta namn till skillnad från det politiskt korrekta väst. Dessutom handlar det om de okända kvinnliga entreprenörerna inom porrtidningsbranschen. Ekonomihistorikern Klara Arnberg berättar att under 1900-talets mitt så var kvinnorna vanligare i porrtidningsbranschen än bland övriga svenska tidningsförlag. Programledare är Urban Björstadius.

Sep 23, 2013
Svenskarnas syn på brott och straff
00:24:21
När man frågar folk på stan om de vill ha hårdare eller mildare straff så svarar de flesta att de vill ha hårdare straff. Det är också den bild som målas upp i till exempel media, och i den offentliga debatten hänvisar ofta olika politiker och debattörer till det allmänna rättsmedvetandet när de vill skärpa straffen. Men när kriminologen Kristina Jerre lät olika personer ta ställning till konkreta brottsfall så föreslog många istället betydligt mildare påföljder än vad som döms ut i verkligheten. Kristina Jerre såg också att det finns en stor spridning i allmänhetens åsikter - vissa vill ha strängare straff, andra vill ha mildare straff och några ville över huvud taget inte att fängelsestraff ska dömas ut. Det allmänna rättsmedvetandet visade sig alltså vara betydligt mer komplext och nyanserat än vad många av oss kanske tror. Dessutom handlar det om litterära golfskildringar. Golf har ju blivit en stor sport i Sverige, men nu närmar sig hösten och det är snart slut på säsongen. Många kryper då hellre upp i soffan med en bok, och varför inte då en bok om just golf? En som intresserat sig för dessa golfskildringar är litteraturprofessorn Johan Svedjedal som tar oss med på en golfrunda. Programledare är Urban Björstadius.

Sep 16, 2013
På jakt efter skrivandets hemligheter
00:24:16
Kriminalförfattaren Kristina Ohlsson skriver helst sina böcker hemma i vardagsrummet. Hon säger att hon är otroligt passionerad när hon skriver, ofta blir det tio till femton boksidor per dag och hon avslutar gärna ett bokprojekt på sex veckor. Efter det lägger hon ifrån sig manuset ett tag och först därefter börjar hon redigera och ändra i det hon skrivit. Just skrivprocesser har en historia av att vara nästan mystifierade - författare ska gärna skriva under gudomlig inspiration eller under stor vånda. Det odlas också många myter om hur skrivprocessen ser ut, något som till stor del beror på att så få faktiskt har undersökt den. Till skillnad från läsprocessen, hur det går till när vi läser och tolkar texter, finns det ytterst lite forskning om skrivandet. Forskarna har dock allt mer börjat intressera sig för hur det går till när vi författar texter, och Vetenskapsradion Forum begav sig till Lund där bland andra lingvisterna Victoria Johansson och Åsa Wengelin och kognitionsvetaren Roger Johansson forskar om skrivprocessen. Programledare är Urban Björstadius.

Aug 13, 2013
Räddningstjänst på nya vägar
00:24:28
När 34-åriga Daniel Trädgårdhs hjärta plötsligt stannade fick sms-livräddaren Patric Wallström igång hjärtat igen efter bara några minuter, vilket räddade Daniels liv. Sms-livräddarprojektet finns än så länge bara i Stockholms län och fungerar så att människor som kan hjärtlungräddning anmäler sitt mobiltelefonnummer. När larmcentralen får larm om ett misstänkt hjärtstopp larmas de sms-livräddare som finns inom 500 meters radie och de kan då påbörja hjärtlungräddning tills ambulansen kommer fram, berättar projekledaren David Fredman. Sms-livräddarprojektet är bara en del av flera projekt som syftar till att öka överlevnaden vid hjärtstopp genom att bättre utnyttja samhällets resurser. 2005 startade till exempel SALSA-projektet som står för Saving Lifes in Stockholm Area och som bygger på att räddningstjänst och polis rycker ut med hjärtstartare vid misstänkt hjärtstopp, parallellt med att ambulansen larmas. Redan från start ökade man överlevnaden med 50%, och framgångarna har blivit så stora att projektet nu sprids i Sverige. Nu heter det SAMS som står för Saving More Lifes in Sweden, berättar koordinator för SAMS i Stockholms län Ingela Hasselqvist-Ax. Svensk räddningstjänst förändras på fler sätt. Sedan några år tillbaka åker de till exempel också på så kallade IVPA-larm, som står för I Väntan På Ambulans, och precis som vid hjärtlarmen handlar det om att kunna påbörja första hjälpen innan ambulansen anländer. Samtidigt får räddningstjänsten på vissa orter själva hjälp av väktare som åker på IVPR-larm, I Väntan På Räddningstjänst. Dessutom ställer frivilliga som SMS-livräddare och organisationer som Missing People och Svenska Sjöräddningssällskapet upp när det snabbt behövs människor som kan göra en insats. Det handlar alltså om att bättre förvalta samhällets resurser. Nationalekonomen Björn Sund är forskare vid Karlstad universitet och handläggare vid Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Han har tidigare räknat på vad samhället tjänat på SALSA-projektet i Stockholm, och kommit fram till att man tjänat 21 miljoner kronor per räddad hjärtstoppspatient - för varje satsad krona får samhället 36 kronor tillbaka. Programledare är Urban Björstadius.

Aug 06, 2013
Våld och varumärken hos kriminella gäng
00:24:12
Kriminella gäng som Hells Angels och Original Gangsters kräver obrottslig lojalitet och skyddar sina varumärken med grovt våld. Nyligen la Amir Rostami, verksam som polis och gängspecialist vid Stockholmspolisen, fram en licentiatavhandling vid Linnéuniversitetet om kriminella gäng. Utmärkande för de gäng han studerat är att de är självmarkerande - kläder, symboler och färger ska tydligt visa vilket gäng man tillhör. Amir Rostami ser de kriminella gängen som ett hot mot demokratin, och i Södertälje har vi varit nära att få en svensk maffia. I mitten av 90-talet bildades det kriminella gänget Brödraskapet Wolfpack och några år senare blev Peter medlem. Idag är han 35 år och har lämnat gänget, vilket gör att han måste leva med skyddad identitet. Han berättar om en uppväxt med en ensamstående mamma i en förort till Göteborg, om koncentrationssvårigheter och problem i skolan, och om hur gänget kunde erbjuda den gemenskap och det sammanhang han saknat. På Fryshuset i Stockholm har man räknat ut att en gängmedlem kostar samhället 23 miljoner kronor under en 15-årsperiod. Det är lågt räknat och många hävdar att det i själva verket handlar om det tre- eller fyrdubbla. Till det kommer det lidande som drabbar brottsoffer, anhöriga och andra i gängets närhet. Det finns alltså stora vinster att göra på att få bukt med gängen - får man genom olika vård- och stödinsatser bort en gängmedlem från gatan så går samhället med vinst från första dan. Det berättar Camila Salazar Atias som är kriminolog och verksamhetsledare på Fryshuset där man sedan flera år hjälper gängmedlemmar som vill hoppa av. Programledare är Urban Björstadius.

Jul 30, 2013
”Svenska häkten skapar falska erkännanden”
00:24:19
Förra veckans Vetenskapsradion Forum handlade om att Sverige flera gånger har fått skarp kritik från både Europarådet och FN för förhållandena på landets häkten, som jämförs med psykisk tortyr. Veckans program går vidare med frågan om det är så att förhållandena på svenska häkten leder till falska erkännanden, att människor erkänner brott de inte har begått bara för att slippa ut ur häktet. Det handlar också om några av våra mest uppmärksammade falska erkännanden, nämligen de som Thomas Quick nu har tagit tillbaka. Dessutom ställs frågan om domen mot barnflickan i Knutby kanske bygger på just falska erkännanden? I programmet medverkar fängelseprästen Birgitta Winberg, försvarsadvokaten Johan Eriksson, åklagaren Ola Tingvall, kriminologen Magnus Hörnquist, lagmannen och särskilde utredaren Stefan Strömberg, medicine doktorn i rättspsykiatri och docenten i psykologi Anna Dåderman och kriminaljournalisten Dick Sundevall, chefredaktör för nätmagasinet Para§raf. Programledare är Urban Björstadius.

Jul 23, 2013
”Psykisk tortyr på svenska häkten”
00:24:04
Sverige har flera gånger fått skarp kritik från både Europarådet och FN för förhållandena på landets häkten. De häktade hålls isolerade utan kontakt med omvärlden och utan att få ta del av tv, radio eller tidningar och det finns ingen maxtid för hur länge någon kan sitta häktad. Många av de intagna bryts ned psykiskt, intagna som alltså ännu inte är dömda utan ska betraktas som oskyldiga. Förhållandena på häktena jämförs med tortyr av FN och Europarådet, och enligt många kritiker kan de svenska häktesförhållandena leda till falska erkännanden, att människor erkänner brott de inte har begått bara för att få slippa ut ur häktet. I några kommande program kommer Vetenskapsradion Forum att belysa förhållandena på våra svenska häkten och riskerna för falska erkännanden som det medför. I dagens program medverkar fängelseprästen Birgitta Winberg, försvarsadvokaten Johan Eriksson, psykologen Bengt Holmgren och kriminologen Magnus Hörnquist. Programledare är Urban Björstadius.

Jul 16, 2013
Deckare och e-böcker förändrar vårt läsande
00:24:19
Nyligen hade Wallander - den orolige mannen premiär, en filmatisering av Henning Mankells bok med samma namn. Filmen är det senaste exemplet på det som kommit att kallas den svenska deckarboomen. Hur den här deckarboomen egentligen ser ut och hur den påverkat annan bokutgivning är ämnet för litteraturvetaren Karl Berglunds bok Deckarboomen under lupp, och Vetenskapsradion Forum tog med honom till deckarhyllorna i bokhandeln för att ta reda på varför deckaren har blivit den största skönlitterära genren i Sverige. Snart är det ingen hemlighet längre vad, när och hur du läser dina böcker. I de nya e-böckerna registreras sådant automatiskt. Även om utveckling i Sverige än så länge inte riktigt har kommit igång, så ges det idag ut mängder av engelskspråkig litteratur som e-böcker som man laddar ner och läser i sin läsplatta eller mobiltelefon. Mathias Klang är forskare i informatik vid Göteborgs universitet, och han säger att e-böckerna förändrar våra läsvanor och tvingar oss att fundera på vad som egentligen är en bok. Programledare är Urban Björstadius.

Jul 09, 2013
Sociala medier allt viktigare vid brott och olyckor
00:24:29
Polisen har aktivt börjat jobba med sociala medier som Facebook och Twitter, något som både skapat stor uppmärksamhet och som också hjälpt dem att lösa brott. Dagens Vetenskapsradion Forum besöker Södermalmspolisen i Stockholm där Robert Kindroth berättar om hur han använder Facebook i sitt arbete. Anna Maria Böök är kommunikationsstrateg på Rikspolisstyrelsen, och hon säger att polisen ska finnas där allmänheten finns, och idag finns miljoner svenskar på olika sociala medier. Att allt fler kommuner, blåljusorganisationer och myndigheter nu finns på Facebook och Twitter har också intresserat forskare. Jonas Landgren är verksam vid Crisis Response Lab vid Chalmers i Göteborg, och han ser både nya möjligheter och nya utmaningar med den nya tekniken. Den kan både vara till hjälp när det gäller att få en överblick över en olycka eller en katastrof, men också försvåra arbetet för polis och räddningstjänst när till exempel människor strömmar till en olycks- eller brottsplats. Fredrik Bergstrand vid Göteborgs universitet forskar om hur räddningstjänst och ambulans kan utnyttja de sociala medierna, och han säger att framför allt bilder från till exempel allmänhetens mobilkameror kan vara till stor nytta. Programledare är Urban Björstadius.

Jul 02, 2013
Det hårda livet för kriminella kvinnor
00:24:08
De kvinnliga internerna på svenska fängelser är ingen stor grupp, men de har ökat markant under senare år. Trots det har de hittills varit en ganska outforskad grupp, men i ett pågående forskningsprojekt har samtliga kvinnliga fångar tillfrågats om sin hälsa. Jenny Yourstone som leder projektet säger att de kvinnliga internerna mår psykiskt mycket dåligt och många av dem har missbruksproblem, två faktorer som kraftigt ökar risken för återfall i brott. Marit Strand Pettersen har sett den här verkligheten från insidan. Hon har levt större delen av sitt liv som missbrukare, kriminell och hemlös. Till slut lyckades hon bryta sin destruktiva livsstil och lever idag ett liv utan droger och brott. Programledare är Urban Björstadius.

Jun 25, 2013
Humanioras kamp mot fattigdomen
00:25:00
När är man fattig egentligen? Och hur kan humanister som konstvetare, filosofer och historiker hjälpa oss i kampen mot fattigdomsproblemen? Forum Special fortsätter undersöka vad de humanistiska forskarna kan hjälpa till med, inför mänsklighetens stora utmaningar.

– För att bekämpa fattigdomen, måste man också veta vad själva problemet är, säger Charlotte Brydler lektor i konstvetenskap vid Södertörns högskola i Stockholm. Vi träffar Charlotte Bydler på till Botkyrka konsthall, där hon berättar vad konstvetenskapen kan bidra med i kampen mot fattigdomen och hur en tavla som föreställer ett par antiloper kan tolkas som ett uttryck för fattigdom och varför en tolkning som denna är relevant. Torbjorn Tännsjö, professor i praktisk filosof vid Stockholms universitet, lägger fram de främsta moralfilosofiska argumenten till varför vi bör hjälpa fattiga människor i andra länder. Han berättar varför global demokrati måste införas för att lösa problemet och uttrycker kritik mot humanioras insats generellt idag inför stora utmaningar som fattigdomsproblemen. På Cambridge universitetet i England träffar vi Simon Szreter, Professor i historia och socialpolitik, som berättar varför nationell registrering och en fungerande välfärd är en förutsättning för att ta ett land ur fattigdom och växa ekonomiskt – inte tvärt om, som många ekonomer menar, enligt Szreter. Sune Sunesson, professor i socialt arbete vid Lunds universitet, pekar istället på de sociala skyddsnätens nackdel som ända sedan 1500-talet fungerat som en kontroll av de fattiga. Tvärvetenskaplig forskning kan på ett bättre sätt belysa den onda cirkeln av fattigdom som dagens samhälle befinner sig i menar Sune Sunesson. Programledare: Niklas Zachrisson
Jun 17, 2013
Humaniora mot rasism och främlingsfientlighet
00:24:59
Kan studier av en prinsessas självbiografi och musik från 70-talet skydda oss mot dagens främlingsfientlighet? Ja det menar forskarna som medverkar i tredje delen i Forum Specials programserie som handlar om vad de humanistiska forskarna kan hjälpa oss med mänsklighetens stora utmaningar.

- För det första gäller det att läsa, det behöver inte vara vetenskapliga undersökningar eller hård statistik, men det gäller att läsa nånting! säger Jane Rhodes, professor i amerikastudier vid Macalester College i Minnesota i USA. Forum Special besöker bland annat Cambridge universitet i England för att ta reda på hur humaniora kan hjälpa oss bekämpa rasism och främlingsfientlighet. Vi hör professor Jane Rhodes som studerat rasismen i USA under 18-1900-talen, och som berättar att den tydliga, sociala rasismen minskat, men den strukturella och mer mer farliga rasismen klamrar sig fast i samhället. Litteraturvetaren Gaurav Desai har studerat en afrikansk prinsessas självbiografi och menar att hur vi ser på rasbegreppet är social konstruktion och att forskning om litteraturen ger oss värdefull kunskap om andra kulturella verkligheter. Ash Amin, professor i geografi som forskar i gränslandet mellan humaniora och samhällvetenskap, varnar för främlingsfientligheten som sprider sig i Europa och västvärden. Filosofen David Brax defenierar olika versioner av rasism i samband med att han är med och förbättrar hatbrottslagen, gemensam för alla EU-länder. Han rekomenderar filmen American history x, som illustrerar det mest effektiva sättet att bli av med fördomar. Programledare: Niklas Zachrisson
Jun 10, 2013
Humaniora mot epidemierna
00:25:00
Kan föreställd immunitet och myter om jättemonster skydda oss mot svåra sjukdomsspridningar? Vi fortsätter vår upptäcksfärd kring vad de humanistiska forskarna egentligen kan göra för nytta inför mänsklighetens stora utmaningar.

Vi använder ord och begrepp och vi skapar egentligen berättelser, och det kan ibland vara lika kraftfullt som ett piller, säger vetenskapsteoretiker Morten Sager. Dagens program handlar om hur humaniora kan hjälpa oss hantera epidemierna. Vi hör Morten Sager, lektor i vetenskapsteori vid Göteborgs Universitet berätta om liknelsen mellan vetenskapen bakom antibiotikan och och ett klumpigt jättemonster. Britta Lundgren, professor i etnologi vid Umeå Universitet berättar om sitt nya forskningsprojekt kring svininfluensan och hur vi människor föreställer oss vår motståndskraft. Filosofiprofessor Christian Munthe, som har varit med och utformat vår svenska pandemiplan, filosoferar kring både antibiotikaresistens och svininfluensan. David Thorsén, doktor i idé- och lärdomshistoria här på Uppsala Universitet, berättar om sin nya avhandling om den svenska aidsepidemin. En epidemi som kolliderade med den medicinska vetenskapens självbild i början av 80-talet. Programledare: Niklas Zachrisson
Jun 03, 2013
Humanioras kamp mot klimathotet
00:24:59
Att studera hollywoodfilm, eller hitta på nya sorters ord - hur kan detta hjälpa oss i kampen mot klimatförändringarna? I fyra program framöver ska Vetenskapsradion Forum Special ställa filosofer, litteraturvetare och andra humanister mot väggen, för ta reda på vad dom egentligen kan göra för nytta inför mänsklighetens stora utmaningar.

Dagens första program handlar om hur humaniora kan hjälpa oss mot Klimathotet. Litteraturvetaren Lena Christenssens berättar om sin forskning på klimatförändringarna i skönlitteraturen, som förhoppningsvis kan leda till tankeväckande diskussioner bland ungdomar. Klimatetikern David Kronlid utvecklar nya ord som hjälper oss att formulera klimatproblematiken, och på så vis kan bli en del av lösningen. Och då finns inga rätt eller fel – allt handlar om meningsfullhet. Miljöhistorikern Sverker Sörlin tar med oss till ett humanistiskt labb och hjälper oss att förstå klimatforskningens utveckling – och vad vi kan lära oss av den. Han berättar också hur studier kring filmen Avatar lär oss att värna om kulturer och urfolk. Vi träffar också historikern David Larsson Heidenblad i Lunds Domkyrka, där han jämför medeltida gudastraffsföreställningar med vår tids klimatlarm. Programledare Niklas Zachrisson.
May 27, 2013
Sanning, lögner och folksång
00:24:12
Människor är inte särskilt bra på att avslöja lögner, och det gäller både lekmän och personer som jobbar inom rättsväsendet. Om vi ska avgöra om någon ljuger eller talar sanning gissar vi oftast bara rätt i hälften av fallen, vilket innebär att vi lika gärna kan singla slant. Men genom att använda sig av särskilda förhörsmetoder och utnyttja de bevis man har på ett strategiskt sätt kan en förhörsledare lära sig att avslöja när en misstänkt person ljuger. Franziska Clemens vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet lägger i dagarna fram sin doktorsavhandling om hur man kan använda sig av sådana speciella förhörsstrategier för att avslöja om någon ljuger eller talar sanning om sina framtida planer. Susanne Rosenberg disputerar i dagarna vid Kungliga Musikhögskolan på avhandlingen Kurbits-ReBoot - svensk folksång i ny scenisk gestaltning, och hon gör det i det relativt nya forskningsfält som kallas för konstnärlig forskning. Det skiljer sig från vanlig teoretisk forskning genom att innehålla ett stort mått av konstnärligt skapande. Det innebär att hennes avhandling inte bara består av text utan också av fem stycken konserter, och i dagens program hör vi hur svensk folksång kan låta i modern tappning. Programledare är Urban Björstadius.

May 20, 2013
Mobilapparna som förflyttar dig i tid och rum
00:24:14
Veckans Vetenskapsradion Forum ägnas åt mobilappar, de små datorprogrammen i våra smartphones som exempelvis låter oss hålla kontakt och dela med oss av våra mobilbilder via sociala medier. Malin Avenius träffar forskarna Beata Jungselius, Thomas Hillman och Alexandra Weilenmann som berättar om hur de sociala medierna har fått oss att ändra beteende när vi till exempel går på museer. Via tjänster som Instagram, Twitter och Facebook publicerar många museibesökare bilder och korta texter under tiden som de vandrar runt i utställningarna så att vänner och bekanta kan ta del av upplevelsen, och på så vis skapar många sin egen version av utställningen. Dessutom recenserar Tobias Svanelid och Urban Björstadius apparna Årets dagar från Nordiska museet, Kringla från Riksantikvarieämbetet, Sthlm bilder från Stockholmskällan och Stockholms stad och Tatuera dig från Sjöhistoriska Programledare är Urban Björstadius.

May 13, 2013
Våra älskade husdjur
00:24:25
Hunden anses vara människans första husdjur, och genom historien har hundarna hjälpt oss med allt från att vakta boskap och delta vid jakt till att dra slädar och skydda mot faror. Idag skaffar vi oss oftast husdjur för sällskapets skull, och för många människor är husdjuren enormt viktiga - hunden, katten, papegojan eller marsvinet är individer som ägarna utvecklar nära och kärleksfulla relationer till. Sociologen David Redmalm forskar om relationen mellan människor och deras husdjur, och i dagens program berättar han om hundägaren som blev vegan, om ormägaren som fascinerades av reptilhjärnan och om mannen som åt upp sina fåglar. Programledare är Urban Björstadius.

May 06, 2013
Värdet av vatten och emigranter på film
00:24:24
Frågan om hur vi ska hushålla med världens sinande vattenresurser fick ny aktualitet i förra veckan. Dagens Industri publicerade då en artikel där livsmedelsföretaget Nestlés ordförande påstods ha sagt att vatten inte är en mänsklig rättighet utan tvärtom borde privatiseras, vilket gav upphov till ett ramaskri bland användarna på sociala medier som Facebook och Twitter. Problemet var bara att uttalandet härstammade från en film från 2005 där han sa att det vatten som vi dricker och använder för matlagning och personlig hygien, alltså ungefär 1,5% av vattenförbrukningen, visst är en mänsklig rättighet, men att resterande 98,5% måste värderas bättre för att vi ska kunna komma tillrätta med slöseriet med denna jordens viktigaste råvara. Så hur ligger det till egentligen, behöver vi sätta bättre prislappar på vårt vatten? Är det kanske inte en mänsklig rättighet att kunna fylla poolen om man bor i ökenstaden Las Vegas? Vi hör vattenexperten Gustaf Olsson, professor vid Lunds universitet och författare till den nya boken Water and Energy - threats and opportunities. Från 1840-talet och ett sekel framåt så utvandrade över en miljon människor från Sverige till Amerika. Den svenska emigrationen utvecklades till ett nationellt trauma, särskilt efter den stora emigrationsvågen efter 1900. Då var det nämligen inte längre svält och missväxt som fick människor att söka lyckan på andra sidan Atlanten, istället var det missnöje med olika politiska, ekonomiska och sociala orättvisor som drev utvandrarna. Det här skedde just under en period då nationsbyggandet och skapandet av en nationell identitet pågick som bäst, nationalkänslan fick sig en rejäl törn och emigranterna sågs ofta som förrädare som svek nationen. Svenska filmmakare var inte sena att haka på. I olika filmer om hemvändande svenska emigranter skildras dessa i inte särskilt smickrande bilder. Det säger Ann-Kristin Wallengren, professor i filmvetenskap vid Lunds universitet och författare till den nya boken Välkommen hem Mr Swanson. Programledare är Urban Björstadius.

Apr 29, 2013
Vetenskapsradion Forum På jakt efter skrivandets hemligheter 2013-04-22 kl. 13.35
00:24:16
Om skrivprocesser och skrivforskning. Med Urban Björstadius.

Apr 22, 2013
Självmord i medierna
00:24:25
Globalt är självmord idag den tredje vanligaste dödsorsaken för unga människor under 25 år. Nästan 1 miljon människor tar sitt liv varje år, en siffra som väntas öka till 1,5 miljoner döda år 2020. Svenska medier brukar oftast inte rapportera om självmord eftersom det anses kunna utlösa nya självmord. Fenomenet kallas för Werthereffekten efter Goethes roman Den unge Werthers lidande från 1744. Huvudpersonen i boken begår självmord genom att skjuta sig, vilket fick många unga män att ta livet av sig på samma sätt. Efter att Internet kom har dock publiceringsbesluten blivit betydligt svårare - informationen om vad som hänt letar sig förr eller senare ändå ut på nätet. Det berättar Irina Halling som är kvalitetsredaktör på Expressen. I förra veckan hölls ett internationellt forskarsymposium om medier och självmord vid Institutionen för mediestudier vid Stockholm universitet. Michael Westerlund, som själv bland annat forskar om så kallade självmordssajter på Nätet, var den som arrangerade symposiet. Vi hör också Jane Pirkis, professor vid University of Melbourne i Australien, som har arbetat med att utarbeta riktlinjer för hur medier bör rapportera om självmord, och det handlar exempelvis om att inte beskriva hur någon begått självmord eller att glorifiera självmord. I en pågående studie som presenterades under symposiet undersöker Steven Stack, professor vid Wayne State University i USA, sambandet mellan självmordsförsök och självmordsfilmer. I studien visar det sig att ju fler filmer människor har sett där huvudpersonen begår självmord, desto större sannolikhet är det att de själva har försökt att begå självmord. I Japan ökade självmorden under 1990-talet, något som anses bero på en ekonomisk nedgång i landet. Samtidigt dök ett nytt fenomen upp - ungdomar som träffades på nätet och bestämde sig för att begå självmord tillsammans. Chikako Ozawa-de Silva vid Emory University i USA forskar om de här så kallade självmordspakterna. Men Internet bjuder förstås också på andra sidor. Ett exempel som presenterades på symposiet var Självmordsupplysningen, och Carl von Essen berättar om sajtens arbete med att förebygga självmord. Programledare är Urban Björstadius.

Apr 16, 2013
Vansinnet förr och nu
00:24:08
På 1980-talet togs sjukdomsstämpeln på homosexualitet bort, och just homosexualitet är ett exempel på hur synen på vad som är friskt och sjukt har varierat genom historien. I den nya boken Vansinnets diagnoser skriver Malin Hildebrand Karlén, psykolog och doktorand i rättspsykologi vid Göteborgs universitet, om hur synen på vansinnet har skiftat. Innan psykiatrins genombrott tolkades vansinnet i religiösa termer, som demoner eller gudomliga straff, men när psykiatrin växte fram för ungefär 200 år sedan började man alltmer tolka vansinnet i biologiska termer. Malin Hildebrand Karlén säger att de psykiatriska diagnoserna i hög grad styrs av våra kulturella normer. I februari avslöjades att ett tjugotal gruvarbetare på LKAB i Kiruna maskat i flera år genom att låta en person stämpla in för de andra som stannat hemma. Många häpnade över att fusket hade kunnat pågå i flera år utan att upptäckas, men ändå är sådant här maskande betydligt vanligare än vi kanske tror. I en färsk avhandling i sociologi undersöker Roland Paulsen vad som ligger bakom att så många människor ägnar en betydande del av sin arbetstid åt privata sysslor i stället för åt sina arbetsuppgifter. Programledare är Urban Björstadius.

Apr 08, 2013
Hotet om framtida översvämningar
00:23:51
Bortspolade vägar, vattenfyllda källare och hus som flyter iväg är sådant som översvämningar kan ställa till med. Här i Sverige är det för det mesta nu när vårfloden närmar sig på många håll i landet, som vi påminns om att vattnet kan ta sina egna vägar. Och från övriga världen får vi ibland rapporter om ännu mer dramatiska översvämningar med svåra konsekvenser för människors liv och egendom. Översvämningarna ska ju bli både vanligare och värre i framtiden med ett ändrat klimat och ökad nederbörd, och därför ska europeiska forskare nu försöka lära mer av några olika länders erfarenheter om hur man bäst skyddar sig från skador. I Haparanda till exempel, vid ett vattendrag nära Torneälvens mynning, har man byggt en vall vid gränsen till den finska grannstaden Torneå. Haparandas säkerhetssamordnare Daniel Edström förklarar att strategin har varit att låta vallen bli ett naturligt inslag i stadsbilden. Vi hör också samhällsvetarna Kristina Ek och Maria Pettersson vid Luleå tekniska universitet. På varuhusens parfymavdelningar och i parfymreklamen finns en tydlig uppdelning mellan herr- och damdofter. Parfymindustrin vill nämligen gärna att vi ska tro att just den rätta manliga eller kvinnliga doften ska göra att vi attraherar det andra könet lite extra. Problemet är bara att det inte finns något stöd för att vi väljer partner med hjälp av luktsinnet. I en ny avhandling från psykologiska institutionen vid Stockholms universitet visar Anna Lindqvist dessutom att vi mest uppskattar de parfymer som inte har någon utpräglat manlig eller kvinnlig doft, utan i stället så kallade unisexdofter. Programledare är Urban Björstadius.

Apr 01, 2013
Vetenskapsradion Forum Räddningstjänst på nya sätt 2013-03-25 kl. 13.35
00:24:28
Om nya sätt att organisera räddningstjänst med frivilligresurser och samarbeten mellan olika blåljusmyndigheter. Med Urban Björstadius.

Mar 25, 2013
Om sanningen ska fram
00:24:21
Gunvald Larsson från tv-serierna om kommissarie Beck är ofta hotfull och ibland våldsam när han förhör de misstänkta, medan kommissarie Columbo får brottslingarna att försäga sig genom en lågmäld och disträ förhörsteknik. Alla har vi väl en bild av hur ett polisförhör går till, men hur ser verklighetens polisförhör ut? Polisen Ola Kronkvist disputerade härom veckan på en avhandling om polisförhör med misstänkta för grova brott, och i dagens program berättar han om vilken taktik verklighetens svenska poliser använder sig av i polisförhör. Dessutom handlar det om den svenska litteraturens plats i världslitteraturen. Samtidigt som svenskan är ett litet språk så är det ett av de tio mest översatta språken i världen. Det är inte något nytt fenomen som har att göra med till exempelvis den svenska deckarboomen utan kan spåras långt tillbaka i tiden, och i den nya forskarantologin Svensk litteratur som världslitteratur (red. Johan Svedjedal) berättas om världens intresse för svenska böcker. Vi hör litteraturvetarna Eva Heggestad, Alexandra Borg och Andreas Hedberg. Programledare är Urban Björstadius.

Mar 18, 2013
Vetenskapsradion Forum Våld och varumärken hos kriminella gäng 2013-03-11 kl. 13.35
00:24:12
Polisen och gängforskaren Amir Rostami berättar om hur svenska kriminella gäng fungerar. Vi hör också kriminologen Camila Salazar Atias som jobbar med att hjälpa gängmedlemmar att hoppa av, och Peter som lämnat det kriminella gänget Brödraskapet Wolfpack. Programledare är Urban Björstadius.

Mar 11, 2013
Från Petrarca till Paris Hilton
00:24:09
TV-serien The Simple Life handlar om hur två rika och bortskämda unga kvinnor, Paris Hilton och Nicole Richie, provar på olika smutsiga låglönejobb. I serien finns ofta Paris Hiltons lilla chihuahua Tinkerbell vid henes sida eller i hennes knä, och det kan ha bidragit till att just chihuahuan har blivit omåttligt populär i västvärlden. Enligt Svenska Kennelklubben finns det idag närmare 17 000 registrerade chihuahuor i Sverige, och 2011 var det den populäraste hundrasen i Sverige. Liz-Beth C Liljeqvist är ordförande i Västra Kennelklubben och hon berättar att många chihuahuaägare förmänskligar sina hundar med till exempel kläder, och sociologen David Redmalm säger att Paris Hilton och hennes chihuahua har många gemensamma drag. Francesco Petrarca är idag mest känd för sina kärleksdikter som blev stilbildande ända in i våra dagar. Men han var inte bara kärleksdiktare, han var också en av alla tiders största litteraturkännare och litteraturälskare. Även om han aldrig skrev någon regelrätt poetik så är hans bevarade skrifter fulla av tankar och idéer om författarskap, läsande och skrivande. Nu har Petrarcas tankar om litteraturen samlats ihop och presenterats av Anders Bergman i den nya boken Petrarca och litteraturen, och den visar på hans på många sätt moderna tankar om författarskapet. Programledare är Urban Björstadius.

Mar 04, 2013
Allt ljus på partiledarna
00:24:27
Under de senaste årtiondena har den ökande personfixeringen inom politiken ofta diskuterats, och många hävdar att det politiska sakinnehållet skyms av några få partiledare som framträder i media och pratar om allt från sin musiksmak till sina barndomsminnen. Men det är en bild som behöver nyanseras, säger Johannes Bjerling vid institutionen för journalistik, media och kommunikation vid Göteborgs universitet. Dels har det inte skett någon markant ökning av den personorienterande politiska journalistiken, dels kan en sådan journalistik faktiskt vara till nytta för väljarna. Dessutom handlar det om vad museernas alla föremål kan säga oss. I den nya boken Nyttan av en halv kalebass berättar Wilhelm Östberg historierna bakom flera av Etnografiska museets föremål från Afrika, så Vetenskapsradion Forum begav sig till Etnografiska museet i Stockholm för att ta reda på vilken roll museernas hundratusentals föremål spelar idag. Programledare är Urban Björstadius.

Feb 25, 2013
Hälsotidningar förr och nu
00:24:11
Så här i sportlovstider ägnas dagens Vetenskapsradion Forum åt hälsa och friluftsliv genom historien. Religionsvetaren Wilhelm Kardemark vid Göteborgs universitet har jämfört dagens hälsotidningar med 1910-talets motsvarigheter och han säger att synen på vad som är en god hälsa, och varför man bör sträva efter en god hälsa, har förändrats. Förr talade man om hälsa i nationens tjänst, idag handlar det om den enskilda individens upplevelse av hälsa. Trots skillnaderna finns det ändå religiösa dimensioner i hälsobegreppet både då och nu. Dessutom handlar det om hur framväxten av idrott och friluftsliv gått hand i hand med kvinnors frigörelse. Vid förra sekelskiftet gick så gott som alla kvinnor klädda i fotsida kjolar och hårt snörda midjor, men bara några årtionden senare hade de ersatts med funktionella och moderna skidbyxor och jackor. Marianne Larsson vid Nordiska Museet i Stockholm berättar om hur den dramatiska förändringen blev möjlig. Programledare är Urban Björstadius.

Feb 18, 2013
Vetenskapsradion Forum Svenska häkten skapar falska erkännanden 2013-02-11 kl. 13.35
00:24:19
Veckans program handlar om falska erkännanden och vad det är som gör att vissa människor erkänner brott de inte har begått. Programledare är Urban Björstadius.

Feb 11, 2013
Vetenskapsradion Forum Psykisk tortyr på svenska häkten 2013-02-04 kl. 13.35
00:24:04
Om förhållandena på svenska häkten som jämförts med psykisk tortyr av bland andra FN och Europarådet. Med Urban Björstadius.

Feb 04, 2013
Vetenskapsradion Forum Deckare och e-böcker förändrar vårt läsande 2013-01-14 kl. 13.35
00:24:19
Om den svenska deckarboomens betydelse och om hur e-böcker förändrar våra läsvanor. Med Urban Björstadius.

Jan 14, 2013
Bollar och business – vad företag kan lära av fotboll
00:24:24
Fotboll och företag har många likheter. Företag har därför mycket att lära av fotbollen - och fotbollen kan lära sig mycket av företagen. Det säger Sten Söderman som är professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare till den nya boken Football and management, som handlar om allt från träningarna och matcherna till hur fotbollsklubbarna attraherar supportrar och genererar intäkter. Dessutom hör vi den före detta borgmästare i Bogotá, Antanas Mockus, som lyckades minska antalet omkomna i trafiken, få ner självmodern och få bukt med brottsligheten. Han använde ibland mycket okonventionella metoder som att placera ut clowner i trafiken, och nu ska han hjälpa forskare från Lund att undersöka stockholmarnas inställningar till en rad olika frågor. Matthias Baier är föreståndare för rättssociologiska enheten vid Lunds universitet och han menar att det kommer att fungera utmärkt att jobba med en metod utarbetad för sydamerikanska förhållanden. Programledare är Urban Björstadius.

Jan 07, 2013
Hårda klappar under granen
00:23:59
Så här veckan innan jul tipsar Tobias Svanelid och Urban Björstadius om böcker att önska sig eller ge bort i julklapp. Det handlar om allt från Calle Schewen för semesterfirande familjefäder och böcker om att tänka både snabbt och långsamt, till kulturella ikoner och dygdernas renässans. De böcker som nämns i programmet är: Akademien sammanträder! av Helena Paulin Strömberg och Carl Otto Werkelid Bibliska ord av Olle Bergman Den hostande göken av Lars Vargö Drottningen och filosofen av Svante Nordin Dygdernas renässans red. Eva Österberg, Marie Lindstedt Cronberg och Catharina Stenqvist Evert Taubes värld av David Anthin Gudar eller människor av Ingmar Stenroth Kulturella ikoner av Hans Lund Latinska ord av Karin Westin Tikkanen Renhårigt och enkelt av Catrine Jurgander och Katarins Juvander Sven-David Sandström av Per F. Broman Sveriges nationallitteratur av Per Rydén Tänka, snabbt och långsamt av Daniel Kahneman Programledare är Urban Björstadius.

Dec 17, 2012
Vetenskapsradion Forum Sociala medier allt viktigare vid brott och olyckor 2012-12-10 kl. 13.20
00:24:29
Facebook- och Twitterpoliser har snabbt blivit populära, och de sociala medierna har nu också blivit allt viktigare vid brott, olyckor och katastrofer. Med Urban Björstadius.

Dec 10, 2012
Läkande arkitektur och klassiska sjömanstatueringar
00:24:09
Våld och aggressioner inom den psykiatriska vården är ett stort problem, men nu visar en ny studie att mycket av detta går att bygga bort med en bättre arkitektur. När den nya psykiatribyggnaden vid Östra sjukhuset i Göteborg byggdes så försökte man bygga bort sådant som kan leda till trängsel och oljud, vilket kraftigt minskat bältesläggningar och tvångsinjektioner. I den nya psykiatribyggnaden har till exempel varje patient fått ett eget rum, avdelningarna har delats upp i mindre grupper och lokalerna är ljuddämpade. Dessutom har arkitekterna utnyttjat naturens läkande kraft genom att patienterna fått tillgång till dagsljus och trädgårdar. Vi hör Peter Fröst, professor i arkitektur vid Chalmers, Stefan Lundin, doktorand vid Chalmers och en av arkitekterna bakom den nya psykiatribyggnaden och Lennart Bogren, docent och överläkare i psykiatri. Att tatuera sig har blivit något av en folkrörelse och i moderna tatuerarsalonger får man professionella motiv snabbt och hygieniskt intatuerade på axlar och armar. Annat var det förr. De gamla klassiska sjömanstatueringarna gjordes ofta av sjömännen själva ombord på båtarna eller i ruffiga hamnkvarter på andra sidan jorden - inte sällan under inverkan av alkohol. I en ny utställning som öppnar nästa vecka på Sjöhistoriska museet i Stockholm visas en mängd sådana här sjömanstatueringar från de senaste hundra åren. Här finns till exempel rosor, ankare, pinuppor och hjärtan från början av 1900-talet, motiv som med modernt tatuerarspråk kallas för Old School. Det berättar forskningssamordnaren Mirja Arnshav och utställningsproducenten Johan Gustafsson. Programledare är Urban Björstadius.

Dec 03, 2012
Läkande låtsaspiller och nutida nazizombies
00:24:19
Placeboeffekten, alltså att tron på att en behandling fungerar faktiskt kan ge viss lindring, har varit känd länge. Men att förklara varför blotta åsynen av en läkarrock eller en pillerburk kan få oss att må bättre är något som fortfarande sysselsätter forskare. En av dem är psykologiforskaren Per Aslaksen vid Tromsö universitetet i nordligaste Norge. Han har bland annat sett att smärtlindring har ett samband med att man minskar patientens stressnivå, och att det dessutom spelar roll vilket kön såväl patienten som läkaren har - män är till exempel mer mottagliga än kvinnor för placebopiller. Dessutom handlar det om nazizombiefilmer. Det är precis vad det låter som - man tar något riktigt läskigt, zombies, och kombinerar det med något riktigt ondskefullt, nazister, och vips har man en filmgenre som handlar om hur ruttnande nazister kommer tillbaka och marscherar på dagens gator. Även om filmer om just nazizombies är en synnerligen smal filmgenre så är den bara en liten del av något mycket större, nämligen vårt omättliga intresse för Hitler, nazismen och andra världskriget. I den nya boken Hitler Für Alle. Populärkulturella perspektiv på Nazityskland, andra världskriget och Förintelsen skriver en mängd olika forskare om hur andra världskriget ständigt dyker upp i populärkulturen. En av bokens redaktörer, medievetaren Eva Kingsepp, säger att Hitler har tagit rollen som Djävulen i dagens sekulariserade samhälle och förvandlats till en mytisk gestalt som förkroppsligar ondskan. Programledare är Urban Björstadius.

Nov 26, 2012
Vår våldsamma huvudstad
00:24:10
Många läsare har fått sin bild av Stockholm påverkad genom olika deckare. Inom just kriminallitteraturen är det nämligen så vanligt att böckerna utspelas i Stockholm att man kan se det som ett genredrag. Deckarna har blivit tongivande Stockholmsskildringar och staden spelar dessutom en viktig roll för själva berättelserna. Det säger litteraturvetaren Alexandra Borg som är aktuell med boken Brottsplats Stockholm, i vilken hon skriver om Stockholmsdeckare från mitten av 1800-talet fram till idag. Bakom varje framgångsrik man står en kvinna, och det gäller inte minst näringslivets toppar. Therese Nordlund Edvinsson är docent i ekonomisk historia och författare till den nya boken En osynlig företagshistoria - Direktörshustrun i svenskt näringsliv. Hon har studerat direktörsfruar i framstående familjer som Wallenberg och Broström under 1900-talets första hälft. I de familjerna hade direktörshustrurna ofta ingående kunskaper om företagen och förväntades ställa upp för verksamheten på olika sätt. Trots det har deras historia hittills stått i skymundan. Programledare är Urban Björstadius.

Nov 19, 2012
Bland bilbyggare och varulvar
00:24:19
Unga bilförare, och framför allt unga män, förknippas med en aggressiv och risktagande körstil. Men de riktiga bilentusiasterna är ofta rädda om sina bilar och kör därför lugnt och försiktigt. Det berättar genusvetaren Dag Balkmar som har följt bilentusiaster som lägger massor av tid och pengar på att styla och bygga om sina bilar. Och det är inte bara killar som ägnar sig åt det här intresset - Helene Nordbäck jobbar med bilar, älskar bilar och kör gärna sin stylade och ombyggda bil på olika racingbanor runt om i landet. Dessutom handlar det om gamla tiders omfattande varulvstro. Den enda större studie som gjorts i ämnet är Ella Odstedts Varulven i svensk folktradition som gavs ut 1943 och snabbt blev ett standardverk. Nu ges den ut igen och den här gången med flera nyskrivna kapitel av svenska forskare som sätter in boken och varulvstron i ett större sammanhang. Per Norström är en av dem som ligger bakom nyutgivningen och han berättar om varför den svenska varulvstron var så utbredd - och varför den kanske är på väg tillbaka igen Programledare är Urban Björstadius.

Nov 12, 2012
Bond fyller femtio!
00:24:02
I helgen hade Skyfall premiär, den 23:e Bondfilmen i denna historiens längsta filmserie, en filmserie som i år också fyller femtio år. Som den jubileumsfilm den är så innehåller Skyfall alla de olika ingredienser som gör en Bondfilm till just en Bondfilm - hisnande actionscener, ironiska repliker och Dry Martinis som är skakade, inte rörda. Vetenskapsradion Forum tog med Yvonne Linder, författare till boken Det regnar aldrig i en Bondfilm, för att se den nya Bondfilmen. Dessutom har det blivit dags för den tredje och sista delen i serien om giftmord i litteraturen. Som vanligt är det kemiprofessorn Olle Matsson som är vår ciceron. Han är författare till den nya boken En dos stryknin, om gifter och giftmord i litteraturen och idag berättar han bland annat om de gifter som man kan hitta i naturen och om det perfekta giftmordet. Programledare är Urban Björstadius.

Oct 29, 2012
Vetenskapsradion Forum Kvinnors kriminalitet 2012-10-22 kl. 13.20
00:24:08
Om kvinnliga interner i svenska fängelser. Med Urban Björstadius.

Oct 22, 2012
Människans ansikten
00:24:19
Inom rasbiologin ansåg man att människor med blonda, nordiska utseenden var friskare och mer moraliska än till exempel mörkhåriga, och man ville hitta sådana utseenden som kunde leda till sinnessjukdom, brottslighet och asocialt beteende. Människor ansågs helt enkelt besitta vissa egenskaper utifrån sina utseenden. Historien förskräcker, men inte desto mindre så kan människans ansikte säga mycket om oss, men kanske inte på det sätt som man tänkte sig för hundra år sedan. Idag handlar det snarare om att vi tolkar varandras sinnesstämningar utifrån olika ansiktsuttryck och att vi anpassar vårt eget beteende utifrån hur andra människor ser ut att må. Det säger Viveka Adelswärd, professor i samtalsforskning vid Linköpings universitet och en av redaktörerna för den nya forskningsantologin Människans ansikten - känslor, karaktärer och karikatyrer. Dessutom fortsätter serien om litterära giftmord med kemiprofessorn Olle Matsson. I veckans program berättar han bland annat om de tre klassiska gifterna arsenik, cyanid och stryknin. Programledare är Urban Björstadius.

Oct 15, 2012
Vår smarta näsa och litterära giftmord
00:24:18
Dofter har en sällsynt förmåga att locka fram minnen och känslor hos oss. Luktsinnet har därför setts som ett känslomässigt sinne, och genom historien har man traditionellt ansett att luktsinnet saknar intellektuella egenskaper. Men nya experiment vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet som publiceras i senaste numret av Psychological Science pekar i helt motsatt riktning. Luktsinnet är kunskapsbaserat och smartare än vi trott, och kanske är det därför dags att uppvärdera luktsinnet. Det säger Jonas Olofsson, docent i psykologi. Cyankalium, arsenik och stryknin - i världslitteraturen har människor tagit livet av varandra med olika gifter sedan litteraturens begynnelse. De flesta av oss tänker kanske på pusseldeckare av Agatha Christie eller Dorothy Sayers, men giftmorden har varit ett vanligt motiv från det att Sokrates tvingades tömma giftbägaren via sagorna om Snövit och Törnrosa till klassiker av Shakespeare och Hjalmar Söderberg. Det här är något som intresserat Olle Matsson, professor i kemi vid Uppsala universitet och författare till den nya boken En dos stryknin, om gifter och giftmord i litteraturen. I en ny serie guidar han oss genom giftmordens litterära historia. Programledare är Urban Björstadius.

Oct 08, 2012
Sex på film och humaniorans framtid
00:24:23
När filmen Ur kärlekens språk kom 1969 väckte den stor uppståndelse. Den här svenska sexualupplysningsfilmen innehöll nämligen inte bara samtal mellan fyra sexologer och olika scener med skådespelare. Nej, det riktigt omskakande var de äkta samlags- och onaniscenerna som förekom - i en specialbyggd studio hade vanliga människor sex framför kamerorna. I London demonstrerade 30 000 människor mot filmen, den totalförbjöds i Norge, den beslagtogs av den amerikanska tullen - kort sagt, den blev en biosuccé utan dess like. Nu var inte Ur kärlekens språk på något sätt den första sexualupplysningsfilmen, genren hade redan då en lång historia och var från allra första början en omdiskuterad genre. Det berättar filmvetaren Elisabet Björklund vid Lunds universitet, som forskar om de svenska sexualupplysningsfilmerna. Dessutom handlar det om humaniorans framtid. Humaniorans så kallade kris debatteras med jämna mellanrum i Sverige, men nu vädrar humanisterna morgonluft. I den nya boken Alltings mått, humanistisk kunskap i framtidens samhälle skriver idéhistorikerna Anders Ekström och Sverker Sörlin att humanioran inte alls befinner sig i kris, tvärtom spelar den en mycket större roll än vad vi tror, och den kommer att bli allt viktigare framöver. Programledare är Urban Björstadius.

Oct 02, 2012
De bortglömda vardagsljuden
00:24:27
Surrande datorer, vinande vindar, puttrande kaffebryggare och kvittrande fåglar - vi omges ständigt av ljud utan att alltid kanske vara så medvetna om dem. Ljudintrycken har en förmåga att mattas av, ungefär som när kläderna vi bär på kroppen efter ett tag inte längre känns mot huden. Men på olika håll pågår nu en kamp för att återupprätta ljudintrycken och göra oss medvetna om dem. Författaren och journalisten Anders Mildner publicerar i dagarna boken Koltrasten som trodde att den var en ambulans, en slags ljudens kulturhistoria som handlar om allt det där som låter omkring oss. Vi hör också etnologen Elin Franzén som ägnar sig åt ljudetnologi. Hon kartlägger ljudlandskapen i till exempel Stockholm och Arvidsjaur, hon samlar på olika ljud och hon intervjuar människor om deras relationer till olika ljudmiljöer. Dessutom handlar det om de svenska journalfilmerna. De utgör en filmskatt som alltför länge varit bortglömd, men nu har forskare både i Sverige och utomlands börjat intressera sig för de här filmerna som en gång spelade en så viktig roll. Journalfilmerna visades på biograferna före de ordinarie spelfilmerna och de var en viktig nyhetskälla för publiken. Just de svenska journalfilmerna låg i en internationell jämförelse mycket långt framme, säger filmvetaren Mats Jönsson som forskar om de svenska journalfilmerna. Programledare är Urban Björstadius.

Sep 24, 2012
Maktelitens nätverkande och krigsrisken i Iran
00:24:13
Det finns en utbredd uppfattning att manliga makthavare träffas i informella sammanhang - i bastun, under älgjakten eller på golfbanan - och där smider planer och fattar beslut i det fördolda. Ofta tänker man sig att det här missgynnar kvinnliga makthavare som inte får tillträde till de manliga miljöerna. Sociologen Gergei Farkas har intervjuat närmare 250 företagsledare, politiker och ledande tjänstemän i fyra västsvenska kommuner, och han säger att sådana här informella nätverk visserligen finns, men att de inte är så viktiga som många av oss kanske tror, och att de inte innebär att kvinnliga makthavare stängs ute. Annat var det förr. I till exempel Kung Orres Jaktklubb träffades mellan 1890 och 1960 chefer från ASEA, SKF, gruvindustrin och Wallenbergssfären för att jaga och umgås, något som intresserat Therese Nordlund Edvinsson, docent i ekonomisk historia och författare till boken Broderskap i näringslivet. Hon berättar om en utpräglat maskulin jaktklubb där de manliga näringslivstopparna åt, drack och jagade tillsammans. Dessutom handlar det om den växande internationella oron kring Irans kärnenergiprogram och deras eventuella planer på kärnvapen. Så sent som i förra veckan uttryckte FN:s atomenergiorgan IAEA allvarlig oro över Irans växande kärnprogram. Samtidigt hotade Israel med att attackera Iran, Kanada har brutit alla diplomatiska förbindelser med Iran och en opinionsundersökning visar att en majoritet av amerikanerna stöder en militär operation mot Iran. Tiden ser alltså ut att rinna ut, och mycket tyder på att en eventuell attack skulle kunna ske redan nu i oktober. Det säger Johan Wiktorin, ledamot i Krigsvetenskapsakademin och bloggredaktör för Försvar och Säkerhet. Programledare är Urban Björstadius.

Sep 17, 2012
”Rika har blivit rikare och fattiga fattigare”
00:24:55
Forum Special handlar om de som har mycket pengar och de som har lite, och varför skillnaderna mellan dessa grupper har blivit allt större i Sverige.

Joakim Palme, professor i statskunskap, berättar om varför det sett ut så här sedan 80-talet – och vad politikerna kan göra åt saken. Vi besöker också Sveriges Riksdag och träffar de, som i demokratins tjänst, har som jobb att berätta för politiker hur verkligheten ser ut, på ett så opartiskt sätt som möjligt och med stöd i forskningen. Men lyssnar politikerna, eller talar de för döva ideologiska öron? Producent och programledare är Therese Bergstedt.
Sep 10, 2012
Invandringen under lupp
00:24:58
Nästan en och en halv miljon människor i Sverige idag är födda utomlands. Ändå finns fortfarande väldigt lite vetenskapligt grundad kunskap om den här gruppens levnadsvillkor i Sverige. Myter om hur gruppen "invandrare" har det finns det desto mer av - i folkmun, på nätet, i media - och i riksdagen.

Men senare i höst presenteras den största vetenskapliga undersökningen hitintills om utrikes födda och deras livssituation i Sverige idag - i vad som samtidigt ser ut att bli en svidande kritik av svensk integrationspolitik.  Carl Le Grand, professor i sociologi och en av forskarna bakom studien, hoppas att resultaten kommer slå hål på många myter om gruppen ”invandrare” och leda till debatt. Vi tittar även  närmare på en av de största politiska satsningar som gjorts i Sverige för att bryta segregationen och det så kallade "utanförskapet". Reportern Kristoffer Gunnartz åker till Husby, på Järvafältet utanför Stockholm. Där är varken forskare, politiker eller de som bor där överens om vad som är bäst att göra för att människor som bor i dessa områden  ska kunna få bättre levnadsvillkor. Producent och programledare är Therese Bergstedt.
Sep 03, 2012
Unga brottslingar och trötta indiska studenter
00:24:45
Allt färre unga begår brott - men vet politikerna om det? Vetenskapsradion Forum Special om forskning och politik - och om när forskningen säger en sak och politikerna något annat. Och så träffar vi utarbetade indiska elitstudenter i Delhi.

Ungdomskriminaliteten är ett av många exempel på hur forskning och politik kan skilja sig åt. Vi möter kriminologiprofessor Felipe Estrada, som berättar om hur trenden att allt färre unga begår brott varit tydlig i forskningen sedan 90-talet. Ändå beskrivs ungdomskriminaliteten som ett problemområde med få ljusglimtar av samtliga riksdagspartier - och Kristdemokraterna, som profilerat sig i frågan, hävdar till och med att ungdomskriminaliteten ökar. Caroline Szyber (KD) är partiets talesperson i rättsfrågor. Vi frågar henne om vilka källor hon baserar sin politik på - och hur viktiga forskningsresultat är i sammanhanget? Och så har vår reporter Johan Bergendorff varit i Indien och träffat utarbetade studenter på ett av landets elituniversitet. Har Sverige något att lära av dessa utbildningsinstitutioner? Producent och programledare är Therese Bergstedt.
Aug 27, 2012
Den svenska paradoxen - en myt?
00:24:59
I höst bestäms villkoren för svensk forskning de närmsta åren. Över trettio tusen personer på de svenska lärosätena berörs av beslutet - och många vill ha del av de runt 30 miljarder av våra skattepengar som varje år går till forskningen. Men stämmer allt som påstås i debatten inför den forskningsproposition som regeringen presenterar i oktober?

Vi träffar också en av de tyngsta personerna inom svensk forskningspolitik, statssekreterare Peter Honeth, som just nu sammanställer den regeringsproposition om forskning som regeringen presenterar i oktober. Forum Special är en programserie från Vetenskapsredaktionen om forskningspolitik – och om politik och forskning. I kommande program granskas, med hjälp av samhälls- och humanistforskare, olika områden där politikerna gör en sak , samtidigt som forskningen visar en annan. Fyra program sändes tidigare i vår och fyra program till sänds nu under sensommaren. Producent och programledare är Therese Bergstedt. 
Aug 20, 2012
Sommarläsning för hängmattan och stranden
00:24:23
I vårens sista Vetenskapsradion Forum tipsas det traditionsenligt om böcker att ta med till hängmattan och stranden. Tobias Svanelid och Urban Björstadius bläddrar i vårens bokskörd och hittar bland annat böcker om det lilla svårfångade ordet kultur, om döden i medierna och om restaurangätandets historia, och så diskuteras boken som vill få oss att leva ett dygdigt liv. Böckerna som tas upp i programmet: Döden i medierna, red Anja Hirdman Dygdens glädje av Johan Wennström Fotspår på röd granit av Ebbe Schön Kultur av Johan Fornäs Modernitetens fingeravtryck av Elias Cornell Poäter av Niklas Schiöler Stockholmsfotografer av Ann-Sofi Forsmark Tanten, vem är hon?, red Marianne Liliequist och Karin Lövgren Välkommen till bords av Uno Hedman och Gösta Nordén Dessutom diskuteras sommarens storfilm Prometheus av Ridley Scott. Programledare är Urban Björstadius.

Jun 18, 2012
Om rädslan bakom hedersbrott och om sexuella trakasserier mellan pojkar
00:24:06
Varje år görs det 300 anmälningar av så kallade hedersbrott och hedersrelaterat våld, men mörkertalet antas vara mycket stort. Konflikterna eskalerar under tonåren när flickorna börjar hävda sin rätt, och leder till misshandel, hot och i extrema fall mord. Enligt Mina Sedem som nyligen disputerade i psykologi på en avhandling om hedersbrott så finns det en gemensam psykologisk nämnare i alla de här konflikterna, nämligen rädsla. Flickorna är rädda att utsättas för våld och att inte få leva sina liv som de vill, mammorna är rädda för att ses som dåliga mödrar som inte klarar av att uppfostra döttrarna, och papporna är rädda för att mista sin manliga makt och för att drabbas av omgivningens hån. Genom att bearbeta och synliggöra de inblandades rädslor kan man förhoppningsvis förebygga att konflikterna eskalerar. I dagarna slutar många elever skolan och sommarlovet tar vid. För några av dem innebär det att de för ett tag slipper sina plågoandar - mobbing och trakasserier är ju tyvärr vardag för många elever. Men det finns en grupp av trakasserier som man nästan aldrig hör talas om, nämligen sexuella trakasserier mellan killar. I en rapport från kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet har rapportförfattaren Adam Jonsson intervjuat både elever och lärare, och han kunde då se att sexuella trakasserier mellan pojkar sågs som pojkstreck, men om samma trakasserier skedde mot en flicka sågs det genast som något mycket allvarligare. Programledare är Urban Björstadius.

Jun 11, 2012
Svensk mat och jakten på svenskhet
00:24:24
Den svenska kocken i mupparna må ha varit den mest kända svenska kocken på sin tid, men idag vinner svenska kockar prestigefyllda internationella matlagningstävlingar. På TV sänds mängder med matlagningsprogram, på butikshyllorna säljs balsamvinäger och flingsalt, och det ges ut minst en kokbok om dagen - Sverige har genomgått en gastronomisk revolution. Håkan Jönsson är docent i etnologi vid Lunds universitet och före detta kock. I den nya boken Den gastronomiska revolutionen beskriver han den utveckling som det svenska köket har genomgått under de senaste åren, och i dagens program samtalar han med krögaren och matprofilen Carl Jan Granqvist. Qaisar Mahmood är född i Pakistan men uppväxt i Sverige, en erfarenhet som gjort honom frustrerad. Trots att han ser sig som svensk och trots sitt typiskt svenska jobb som byråkrat på Riksantikvarieämbetet så blir han ofta sedd som något annat på grund av sitt svarta hår och mörkare hy. Som en modern Nils Holgersson gav han sig därför ut på en 900 mil lång motorcykelresa genom Sverige för att ta reda på vad som krävs för att räknas in i den svenska gemenskapen. Resultatet publiceras i dagarna i boken Jakten på svenskheten. Programledare är Urban Björstadius.

Jun 04, 2012
Man ska ha husvagn!
00:24:28
Semestern närmar sig och för många innebär det att husvagnen kopplas på bakom bilen. Sverige är det husvagnstätaste landet i Europa och intresset ser inte ut att minska, tvärtom. Många svenskar tillbringar sommarsemestern stillastående på en campingplats eller ute på vägarna i Sverige och Europa, på vintern har det blivit allt populärare att ta husvagnen eller husbilen till fjällen, och vissa väljer till och med att bosätta sig permanent i sitt rullande hem. Samtidigt har campinglivet fortfarande ett ganska dåligt rykte - många associerar det till sådant som amerikanska trailer parks, kringresande romer, fattigdom, utanförskap och dålig smak. Det berättar socialantropologen Hege Høyer Leivestad som forskar om husvagnscamping. Dessutom handlar det om hur vår förmåga att känna tillit skiljer sig mellan olika åldersgrupper. Sverige är ett av de få länder där de flesta människor känner sig trygga och tycker att de kan lita på andra, men forskningen visar att unga känner sig mer misstänksamma än medelålders personer. Enligt Julia Grosse kan det bero på att våra livserfarenheter stärker vår tillit till andra. Programledare är Urban Björstadius.

May 28, 2012
Tjejlopp och hjärnbilder
00:24:28
Så här i vårtider är det många kvinnor runt om i Sverige som springer Vårruset, en löptävling för bara kvinnor. Och sådana här så kallade tjejlopp - det finns flera med namn som Vårruset och Tjejmilen för löpning, Tjejvasan för längdskidor och Tjejvättern för cykling - är ett fenomen som har intresserat etnologen Karin S. Lindelöf. I dagens program berättar hon om vad det är som ligger bakom tjejloppens ökande popularitet, och om vilka värderingar som döljer sig bakom begreppet tjej. Magnetkamerabilder av hjärnan, där man genom att färglägga vissa delar av hjärnbilden kan visa var hjärnaktiviteten pågår vid olika tanke- och känslotillstånd, har blivit populära att visa i tidningar och på TV. Bilderna sägs exempelvis visa att hjärnorna skiljer sig åt mellan homosexuella och heterosexuella. Isabelle Dussauge är ingenjör, vetenskapshistoriker och genusvetare, och hon varnar för en övertro på vad sådana här hjärnbilder kan säga om oss människor. Hon menar att hjärnforskarna idag gör anspråk på att kunna uttala sig om saker som de helt enkelt inte har täckning för. Programledare är Urban Björstadius.

May 21, 2012
Från loggbok till Facebook
00:23:50
I hundratals år har seglare rapporterat från sina äventyr på haven i dagböcker, brev och reseskildringar. Berättelserna har handlat om strapatser och vardagsslit men också om exotiska platser och nya upptäckter. Etnologen Hanna Jansson säger att dagens långfärdsseglare följer i deras spår, med idag använder de i stället hemsidor och bloggar för att berätta om sina upplevelser av hav och hamnstäder. Dessutom handlar det om ett fenomen som forskarna kallar för administrationssamhället. Planering, utvärdering, möten, miljöarbete, mångfaldsplaner, informationspolicys - och så lite datorstrul på det... Den administrativa bördan ökar i svenskt arbetsliv. Sjuksköterskor, lärare och poliser är exempel på yrkesgrupper som ska göra allt mer administrativt arbete, men syftet, att spara pengar och att effektivisera, tycks inte uppnås. Istället ökar stressen samtidigt som antalet vårdtimmar blir färre, antalet uppklarade brott minskar och lärotimmarna gör ned. Det säger Anders Ivarsson Westerberg vid Samtidshistoriska institutet på Södertörns högskola. Programledare är Urban Björstadius.

May 14, 2012
Från indianböcker till kabel-tv
00:24:28
Människor i världens rikaste länder drabbas i allt högre utsträckning av existentiell oro, ångest och depressioner. Johan Wennström är aktuell med boken Dygdens glädje i vilken han skriver om den så kallade positiva psykologin som en samhälls- och kulturkritik, men också om de klassiska dygderna som en väg att upptäcka mening och värde i tillvaron. Dessutom handlar det om varför amerikansk populärkultur är så stor i Sverige. Det är inget modernt fenomen, säger professor Jonas Björk. Han är verksam i USA och har länge intresserat sig för vilket inflytande amerikanska medier har i Sverige. Den amerikanska medieimporten går tillbaka till de omåttligt populära indianböckerna på 1800-talet och har sedan fortsatt med filmer, jazzmusik, serietidningar och cowboyserier. I dagens program berättar han om vilken effekt den långvariga massmedieimporten från USA har haft i Sverige. Programledare är Urban Björstadius.

May 07, 2012
Från flaska till bag-in-box
00:24:17
Den traditionella vinförpackningen är en glasflaska med naturkork, och de etiketter som finns på flaskorna kan säga mycket om vad det är för sorts vin vi köper. Ett dyrt vin har ofta en stram och sober etikett, medan ett billigt vardagsvin kan se betydligt mer okonventionellt ut. Men när glasflaskorna alltmer ersätts av andra sorters förpackningar, som tetror och bag-in-box, så krävs det en helt annan estetik för att sälja vinerna, berättar konstvetaren Karin Wagner. Dessutom handlar det om vår fascination för döden. I den nya boken Döden i medierna skriver en rad olika forskare om hur döden framställs i medier som film, tidningar, tv och internet. Bokens redaktör är medieforskaren Anja Hirdman, och tillsammans med sin kollega Michael Westerlund berättar hon om hur mediesamhället påverkar vår syn på döden. Programledare är Urban Björstadius.

Apr 30, 2012
Jakten på den ensamma gärningsmannen
00:24:08
En anonym man spränger sig plötsligt i luften bland människorna på gågatan i Stockholm. I skydd av mörkret siktar en ensam skytt på ovetande människor i Malmö. Judiska skolbarn blir utan förvarning mördade av en främmande man i Toulouse. Och så Breivik, som dyker upp till synes ur tomma intet, spränger de norska regeringskvarteren och sedan skjuter ihjäl 69 personer, mestadels tonåringar. De ensamma gärningsmännen är ofta svåra att upptäcka innan de begått sina brott. Men efteråt lyser spåren tydligt, ofta på Internet, och vi frågar oss hur polis och säkerhetstjänster kunde missa att upptäcka dem i tid. Problemet är att de spår de lämnar efter sig på chatforum och webbplatser ofta är fragmentariska. I ett forskningsprojekt på Totalförsvarets forskningsinstitut försöker man därför hitta metoder att upptäcka sådana här ensamma terrorister genom de spår som de lämnar efter sig på Internet, berättar forskarna Lisa Kaati och Pontus Svensson. Det finns också andra sätt att upptäcka presumtiva gärningsmän. Henrik Belfrage är professor i kriminologi vid Mittuniversitetet i Sundsvall, forskningschef vid rättspsykiatriska kliniken i Vadstena och professor vid psykologiska fakulteten i Bergen i Norge. Han har intervjuat flera hundra grova våldsbrottslingar och är en ledande forskare när det gäller att ta fram så kallade riskbedömningsinstrument, som blivit allt vanligare för att på förhand kunna bedöma om en viss person kan antas begå exempelvis våldsbrott. Han säger att flera terrordåd har kunnat avstyras på det här sättet, utan att det har kommit till allmänhetens kännedom. Men vad händer då i samhällen som drabbas av grova terrorbrott? Och hur reagerar människor som under en längre tid lever under hot om att när som helst drabbas av exempelvis självmordsbombare? Ann Enander är docent i psykologi och verksam vid Försvarshögskolans ledarskapscentrum i Karlstad, där hon forskar och undervisar om bland annat risk- och krispsykologi, och hon säger att människor ofta reagerar tvärtemot hur vi kanske tror, något som får betydelse för hur myndigheterna bör agera vid kriser. Programledare är Urban Björstadius.

Apr 23, 2012
”Kvinnor är sämre på abstrakt tänkande”
00:24:25
I en undersökning om vilka normer som råder vid Göteborgs universitet har det visat sig att många medarbetare anser att kvinnor saknar förmåga till abstrakt tänkande, att de hamnar på efterkälken i forskarvärlden på grund av hormonrubbningar i tonåren, att de är bättre på mjuka kvinnliga saker som exempelvis undervisning men att de inte kan bli excellenta forskare, ja, att de helt enkelt på grund av mentala begränsningar är olämpliga som forskare. Två av rapportförfattarna, Anna-Karin Wyndhamn och Anna Peixoto, ser detta som ett utslag av ett gammaldags forskarideal enligt vilket forskaren så helt ska slukas av sin uppgift att han inte kan lägga tid på hem, familj eller känsloliv. Det riskerar att begränsa forskningen eftersom bara en viss typ av människor då blir forskare, och universitetets rektor Pam Fredman tar frågan på stort allvar, även om hon inte tror att detta är ett problem bara vid Göteborgs universitet. Dessutom handlar det om att privata säkerhetsföretag blir allt vanligare i olika krigshärdar runt om i världen. För den stora allmänheten blev de kanske mest kända när det amerikanska företaget Blackwater dödade 17 civila irakier vid en incident under Irakkriget 2007. Blackwater, som senare ändrade namn för att bättra på sitt skamfilade rykte, har liknats vid en privatarmé. Men de här företagen ägnar sig åt allt från personskydd till rådgivning i länder som Afghanistan, Irak och Pakistan, och de anlitas av myndigheter, hjälporganisationer och företag. Enligt Joakim Berndtsson vid Göteborgs universitet kan de här företagen vara problematiska av flera olika skäl. Dels privatiseras och kommersialiseras staternas våldsutövande vilket försvårar insyn och ansvarsutkrävande, dels kan de genom sitt uppträdande försämra säkerheten för svenska trupper utomlands. Dessutom har det visat sig i exempelvis England och USA att de lockar över viktig spetspersonal från militären då de kan betala mångdubbelt mer i lön, något som Anders Claréus vid Försvarshögkvarteret i Stockholm tror kan bli verklighet också här i Sverige. Programledare är Urban Björstadius.

Apr 17, 2012
Forum Special: Ett jämlikare samhälle räddar liv
00:25:00
Varför löper en vaktmästare större risk att dö än en chef i samma jobbkorridor? Och varför kommer den ekonomiska krisen i Europa att göra många människor sjuka? Vetenskapsradion Forum Special handlar idag om hur sociala faktorer påverkar vår hälsa - och att var vi bor, hur mycket vi studerat och vad vi arbetar med faktiskt kan förlänga eller förkorta livet.

Sir Michael Marmot, världsledande expert på folkhälsa, menar att politikerna bör ta sitt ansvar och minska klyftorna i samhället- eftersom detta bevisligen räddar liv. I Sverige finns också stora skillnader i hälsa mellan olika grupper - i Malmö skiljer det sju år i medellivsslängd mellan vissa stadsdelar. Där ser man nu över vad som kan göras för att förbättra situationen - men ännu har ingen utredning på nationell nivå gjorts, vilket Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi, är mycket kritisk till.
Apr 09, 2012
Sommarkvällarna som skakade Storbritannien
00:25:00
Under några dagar i augusti i fjol förvandlades brittiska städer till rena krigszoner. Bilar och byggnader sattes i brand, butiker plundrades- och en handfull människor dog. Över 15 tusen människor beräknas ha deltagit i upploppen, som är de värsta i Storbritannien sedan 1980-talet.

När allt var över vägrade den brittiska regeringen att utreda vad som hänt. Det fick en ung reporter på tidningen The Guardian att ilskna till. Journalisten Paul Lewis hade själv bevakat upploppen från starten i norra London - och när han och hans kollegor läste en artikel om hur en tidning i Detroit samarbetat med samhällsforskare för att undersöka kravallerna som inträffade där på 60-talet så föddes idén till projektet "Reading the Riots". Paul Lewis tog kontakt med kriminologen Tim Newburn vid London School of Economics, och tillsammans utvecklade de en helt ny typ av modell för samhällsvetenskapliga undersökningar. På mindre än fyra månade djupintervjuades 270 personer som deltagit i upploppen och över 2,5 miljoner inlägg på Twitter analyserades i en databas. Och resultaten visade att regeringen och myndigheternas uppfattningar om varför upploppen inträffade, hur de gick till - och varför de uppstod, var helt fel. Vetenskapsradion Forum Special handlar idag om projektet "Reading the Riots". Reportern Therese Bergstedt har besökt Tottenham i norra London där allting började.
Apr 02, 2012
Forum Special: Humaniorans framtid - och varför älskar alla politiker innovation?
00:25:00
Vetenskapsradion Forum Special börjar idag i humaniorans vagga - den brittiska universitetsstaden Cambridge. Här går både studenter och forskare och är oroliga för hur den ekonomiska krisen i landet ska drabba deras ämne.

Den brittiska regeringen har i den ekonomiska krisens spår tvingats till stora generella nedskärningar i hela samhället. Universitetssektorn har framförallt drabbats genom att finansieringssystemet gjorts om. Från och med i höst ska universitetens finansiering framförallt komma från höjda studentavgifter och inte statsbidrag. På vissa universitet kommer avgifterna bli uppåt tre gånger så höga – från dagens maxbelopp på drygt 30 tusen kronor kan det komma att kosta över 90 tusen kronor per läsår att studera vid ett brittiskt universitet. Oroliga röster höjs nu som menar att humaniorans traditionellt väldigt ställning i Storbritannien är hotad. Allt färre studenter kommer våga välja sådana ämnen när studierna blir dyrare, och istället satsa på naturvetenskap där vägen till jobb är rakare. Dessutom kritiseras det nya systemet för att värdera och finansiera forskning som ska införas år 2014 för att missgynna humanioran. Litteraturprofessor Stefan Collini varnar för en utveckling där universitetsforskningen allt mer förväntas leda till tillväxt, vilket i längden hotar inte bara humanioran, utan hela den fria forskningen. Samma varnande röster finns även i Sverige, där det politiska fokuset den senaste tiden handlat väldigt mycket om innovationer – och forskning som kan skapa tillväxt. Vilken plats finns för de humanistiska ämnena i ett sådant politiskt klimat?
Mar 26, 2012
Forum Special: Narkotikapolitiken döms ut - och varför bråkar ingen om forskningspolitiken?
00:25:00
I höst fattas ett beslut som berör över trettio tusen personers arbetsvillkor - och handlar om hur över trettio miljarder ska fördelas av skattebetalarnas pengar. Ändå är det ganska tyst både i riksdagen och i media om detta. I dagens specialprogram från Vetenskapsredaktionen undersöker reportern Therese Bergstedt ett av få områden där Sveriges politiker faktiskt tycks vara överens - nämligen forskningspolitiken.

Inför regeringens forskningsproposition som presenteras i oktober och som ska gälla fyra år framåt så reder vi ut om det egentligen finns några större skiljelinjer mellan partierna - och varför media borde bevaka detta område hårdare. Dessutom försöker vi förstå varför just forskningspolitiken verkar vara en riktig klyschmagnet, där ord som "viktigt" , "samverkan" och uttryck som "Sverige som kunskapsnation" duggar tätare än ett sommarregn. Det ska också handla om politik och forskning - eller snarare om vad som händer när politikerna inte lyssnar på forskningen. Narkotikapolitiken är ett exempel, och det finns fler vilket vi ska visa i kommande program. 2010 slogs ett mycket tråkigt rekord - då dog 420 människor av sitt missbruk i Sverige. Men de flesta av dödsfallen hade faktiskt kunnat undvikas, enligt drogforskaren Börje Olsson som vi också möter i dagens program. Han är mycket kritisk till delar av den svenska narkotikapolitiken och anser att den nolltolerans mot narkotika som rått sedan 70-talet bör omvärderas. Vetenskapsradion Forum Special är det första i en serie om åtta program som tar nya grepp på samtiden med hjälp av samhälls- och humanistforskare. Fyra program sänds i vår och fyra under sensommaren.
Mar 19, 2012
Soundtracket till ditt liv
00:24:29
Musik spelar en central roll i människors liv. Vissa av oss sjunger och spelar själva, andra bygger upp stora skivsamlingar, och många lyssnar på musik för att komma i rätt sinnesstämning. En del använder musiken som en slags självterapi, och ibland fungerar musiken som ett sätt att komma i kontakt med tillvarons mer existentiella sidor. Det säger musikforskarna Lars Lilliestam och Thomas Bossius vid Göteborgs universitet, som har forskat om vilken roll musiken spelar i människors liv. Även om vi alla uppskattar olika sorters musik så spelar den musik som vi lyssnade på i tonåren en särskilt viktig roll för oss. Ofta kan vi också minnas olika perioder i våra liv genom den musik vi lyssnade på - musiken blir helt enkelt ett slags soundtrack till våra liv. Dessutom handlar det om allemansrätten. De flesta svenskar tar den för given, men just nu hotas den från olika håll. Klas Sandell är professor i kulturgeografi vid Karlstad universitet, och i en färsk rapport till Naturvårdsverket beskriver han vad som krävs för att vi ska kunna uppdatera och anpassa allemansrätten till dagens villkor. Programledare är Urban Björstadius.

Mar 12, 2012
Ett hårfint program...
00:24:22
Hårmode, författarskägg och blygdfrisyrer - veckans Vetenskapsradion Forum handlar om vårt förhållande till hår. Vårt hår och våra frisyrer kan säga mycket om vem vi är eller kanske vill vara, oavsett om det handlar om vårt huvudhår, ansiktshår eller kroppshår. Det här är något som har intresserat Nordiska Museet i Stockholm. På sin hemsida har de lagt upp vad de kallar för en hårwebb, där man kan berätta om sitt hår. Berättelserna kommer sedan att användas i den stora hårutställning som öppnar till hösten. En av de ansvariga för utställningen är Lena Kättström Höök, och i dagens program berättar hon om hur hårmodet har förändrats genom historien, om varför skägg har blivit så modernt bland dagens unga män och om hur kroppshår och könshår idag ses som något ohygieniskt bland många unga. Vi får också följa med till en salong i Stockholm som utför så kallad brasiliansk vaxning, en metod för att ta bort allt könshår, och så får vi höra om hur människohår en gång skulle rädda den svenska garn- och ylleindustrin. Programledare är Urban Björstadius.

Mar 05, 2012
Friluftsliv i förändring och vad är kultur?
00:24:03
Det är ju sportlovstider, och många passar på att röra på sig lite extra. Men mycket av det som förknippas med traditionellt friluftsliv har idag flyttat inomhus. Att klättra på klätterväggar, bada i äventyrsbad eller rent av åka skidor i skidtunnel är exempel på aktiviteter som på många sätt har frikopplats från naturupplevelserna. Vetenskapsradion Forum beger sig till Klätterhallen i Norrköping, där man kan ägna sig åt bergsklättring inomhus, för ett samtal med Klas Sandell. Han är professor i kulturgeografi och en av redaktörerna för den nya boken Friluftssport och äventyrsidrott, och i dagens program berättar han om hur traditionella friluftsaktiviteter förändras. Arbetarkultur, bakteriekultur, mångkultur, finkultur, företagskultur, världskultur och subkultur Ja, listan kan göras nästan hur lång som helst, så vad är egentligen kultur? Den frågan ger sig Johan Fornäs, professor i medie-och kommunikationsvetenskap, i kast med i boken Kultur som utkommer i dagarna, och som handlar om ett av världens mest mångtydiga ord. Programledare är Urban Björstadius.

Feb 27, 2012
Så påverkas du av tidningsbilderna
00:24:26
Trots att vi dagligen möter mängder av bilder i tidningar, på tv och internet, och trots att just bilder har en sällsynt förmåga att påverka oss känslomässigt och omedelbart, så är vi ändå inte särskilt bra på att tolka och analysera vad vi ser. När det gäller det talade ordet så har vi ju länge kunnat ta hjälp av retoriken, men nu kommer faktiskt en slags handbok i bildretorik. Det är retorikprofessorn Brigitte Mral vid Örebro universitet, som tillsammans med Henrik Olinder, som arbetar med kriskommunikationsfrågor på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap och som undervisar i retorik vid Stockholms universitet, som har skrivit boken Bildens retorik i journalistiken. Vetenskapsradion Forum besöker Svenska Dagbladets redaktion i centrala Stockholm, där tidningens bildchef Joakim Ståhl berättar om hur tidningen arbetar med bilder. Dessutom handlar det om att många svenskar använder sociala medier som Facebook, Twitter och LinkedIn. De flesta ser det som ett bra sätt att hålla kontakt med vänner och bekanta, men förvånansvärt få använder dem som ett verktyg i arbetet. Det kan ju tyckas konstigt med tanke på hur de här tjänsterna har hajpats i medierna under senare år. Det säger Håkan Selg som nyligen avslutat en enkätstudie om vårt användande av sociala medier. Han är forskare vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet, och han säger att vår bild av de sociala medierna har formats av en ganska liten grupp av mycket aktiva användare. Programledare är Urban Björstadius.

Feb 20, 2012
Kärlekslås och feministisk porr
00:24:03
Den här veckan infaller ju Alla Hjärtans Dag, och Vetenskapsradion Forum besöker därför de hundratals kärlekslås som nyförälskade par har satt fast på Västerbron i Stockholm. Dessutom handlar det om hur feministiska och queera porrfilmer försöker bli ett alternativ till traditionell porrfilm. För några år sedan började en ny tradition spridas i Sverige. På olika broar låste förälskade par fast hänglås med sina namn på. Nyckeln kastade de sedan i vattnet som ett tecken på evig kärlek. Den här ritualen kommer ursprungligen från Kina och har flera tusen år på nacken, men har under de senaste åren spridit sig blixtsnabbt över världen. Det berättar Lena Kättström Höök vid Nordiska Museet i Stockholm, som forskar om de här så kallade kärlekslåsen. Dessutom handlar det om porrfilmer som vill utmana traditionella könsroller och erbjuda alternativ till en förnedrande porrfilmsestetik. Filmvetaren Ingrid Ryberg disputerar i dagarna på en avhandling om queera, lesbiska och feministiska porrfilmer. De spelas ofta in som en del i en politisk aktivism, där syftet bland annat är att stärka olika marginaliserade sexualiteter och att erbjuda trygga villkor under inspelningarna. Ingrid Ryberg säger att filmerna visar att sexuell upphetsning inte är skild från våra politiska eller etiska ideal. Programledare är Urban Björstadius.

Feb 13, 2012
Politiska presskonferenser
00:24:05
Det har varit en turbulent tid inom politiken, och de politiska presskonferenserna har avlöst varandra. Politiker har mött journalister i snöglopp, på köpcentra och i partihögkvarter. Men kanske har den här typen av tillställningar börjat förlora sin betydelse för det offentliga samtalet. Det spår medie- och kommunikationsforskarna Ulla Moberg, Larsåke Larsson och Göran Eriksson, som i ett forskningsprojekt studerar just politiska presskonferenser i Sverige. Vi hör också socialdemokraternas Carin Jämtin och hennes pressekreterare Odd Guteland berätta om sina intryck av den senaste tidens turbulenta presskonferenser. Programledare är Urban Björstadius.

Feb 06, 2012
Grattis Alfons Åberg 40 år!
00:24:21
I 40 år har Alfons Åberg varit en helt vanlig liten kille som brottats med livets små och stora gåtor. Gunilla Bergströms böcker har älskats av generationer barn runt om i världen, och lagom till sin 40-årsdag blir Alfons också föremål för en vetenskaplig undersökning. Konstvetaren Annika Gunnarsson studerar i en färsk doktorsavhandling hur bilderna i böckerna om Alfons Åberg har gjort honom till den framgångsrika och berömda kille han är idag. Dessutom handlar det om vår bild av Orienten. Under 1800-talet reste svenska konstnärer och fotografer till Mellersta Östern och Nordafrika där de skildrade harem, beslöjade kvinnor, sultaner och moskéer. I bilderna som visades här hemma florerar fördomar och stereotyper, och Orienten sågs som det överlägsna Västerlandets motsats. Konstvetaren Tomas Björk är aktuell med boken Bilden av Orienten, och han säger att många av 1800-talets fördomar lever kvar än idag. Programledare är Urban Björstadius.

Jan 23, 2012
Vårt förhållande till bilen
00:43:04
Under efterkrigstiden växte det svenska folkhemmet fram, ett folkhem som byggde på kollektivism och solidaritet. Paradoxalt nog skedde det samtidigt som Sverige blev ett bilsamhälle, vars främsta transportsätt ju är bilen, individualismens ikon. Än idag trängs bilarna i innerstäderna trots att det ofta går både snabbare och lättare att åka buss eller spårvagn. David Jansson är kulturgeograf vid Uppsala universitet och i ett nytt forskningsprojekt undersöker han vilken roll bilen spelat för svenskarna och i skapandet av det moderna Sverige. Han funderar på om svenskarna kanske har haft ett extra stort behov av en fredad, privat zon, om bilen är den plats där vi sluppit undan kollektivet och staten. Dessutom har det blivit dags för den tredje och sista delen i serien om den svenska visan med musikvetaren Marita Rhedin vid Göteborgs universitet. I veckans avsnitt handlar det om sextiotalet, ett årtionde då visan blev både populär och politisk, med kända namn som Fred Åkerström och Cornelis Vreeswijk. Programledare är Urban Björstadius.

Jan 16, 2012
Husen som speglar tidsandan
00:24:02
När Årsta Torg i södra Stockholm byggdes i slutet av fyrtiotalet och början av femtiotalet var det Sveriges första kompletta förortscentrum, men idag är det färgerna och mönstren på fasaderna som sticker ut mest. Husen är målade i stora geometriska mönster i gult, grönt, svart och vitt. Mari Ferring är bebyggelseantikvarie och disputerade nyligen på en avhandling i vilken hon undersöker färgernas betydelse i arkitekturhistorien, och hur färgerna speglar samhällets förvandlingar, och hon säger att Årsta Torg är unikt. Under femtio- och sextiotalet fick färgerna sedan stryka på foten till förmån för arkitekturens former, men under sjuttiotalet kom en reaktion mot tegelväggar och vad man tyckte vad trista, grå betongmiljöer. Samhället förändrades och de ljusa färgerna blev åter populära. Dessutom fortsätter serien om den svenska vistraditionen, och den här veckan berättar musikvetaren Marita Rhedin vid Göteborgs universitet om 1930- och 40-talen, en storhetstid för vissången. Programledare är Urban Björstadius.

Jan 09, 2012
Vikten av ett stolt kulturarv
00:24:27
I Sverige har vi ett i stora delar gemensamt kulturarv som är ganska lätt att göra till en del av sin egen kulturella identitet. Vi kan besöka förfäders gravar från förhistorisk tid, diskutera var Svea rikes vagga låg eller åka Vasaloppet till minne av en kung på 1500-talet. Men många länder har förstås ett mer komplicerat kulturarv att hantera, och vad betyder det för känslan av nationell identitet och samhörighet? Vetenskapsradion Forum besöker ett land som startade som en straffkoloni, som förföljt sin urbefolkning och som ända fram till 1970-talet bara tillät vita invandrare - Australien. Dessutom startar en ny serie om visor. Under några veckor framöver berättar sångpedagogen och musikvetaren Marita Rhedin vid Göteborgs universitet om den svenska vistraditionen, och det första avsnittet handlar om visan vid förra sekelskiftet. Programledare är Urban Björstadius.

Jan 02, 2012
Barndomens dofter och vår tids Sherlock Holmes
00:24:23
Så här i juletid är det många barndomsminnen som väcks till liv när vi känner dofterna av gran och kryddnejlika. Människans förmåga är unik när det gäller att minnas episoder och tänka tillbaka på enskilda händelser, och ofta väcks minnena till liv genom olika ledtrådar som ljud, bilder och lukter. Välkänt är ju hur huvudpersonen i Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt plötsligt minns olika händelser från barndomen då han känner doften och smaken av lindblomste och madeleinekaka, och ny forskning visar att just luktsinnet kan föra oss tidigt tillbaka i livet. Det berättar psykologiforskarna Johan Willander och Kristina Karlsson. Dessutom handlar det om detektivernas detektiv. Nu är han nämligen här igen, Sherlock Holmes, i nya filmen Sherlock Holmes - A game of Shadows. I 124 år har han underhållit och fascinerat oss, men också ständigt omformats, så frågan är vem Sherlock Holmes egentligen är idag? Vår reporter Tobias Svanelid tog med sig Sherlock Holmesexperten Mattias Boström för att se den nya filmen. Programledare är Urban Björstadius.

Dec 19, 2011
Hårda klappar under granen
00:24:29
I veckans program får vi traditionsenligt tips om böcker att lägga under granen, och så hör vi en intervju med etnologiprofessorn Åke Daun om hans nya bok Dömd till konsumtion av sinnesintryck. De böcker som nämns i programmet är: Clint Eastwood av Michael Tapper (Historiska Media) Dömd till konsumtion av sinnesintryck. Bidrag till modernitetens historia av Åke Daun (Stockholms universitets förlag) Filosoferna. Det västerländska tänkandet sedan år 1900 av Svante Nordin (Atlantis) Handen och hjärnan. Från Lucys tumme till den tankestyrda robothanden av Göran Lundborg (Atlantis) Hemingway. En betraktelse av Nils Erik Forsgård (Söderströms Atlantis) Korvboken. Hjälpreda och kulturhistoria av Karl-Olov Arnstberg & Anders Björklund (Carlssons) Ledstången i mörkret. Texter om Tomas Tranströmer av Niklas Schiöler (Carlssons) Lunds universitets kokbok av Johan Stenström och Per Lindström (Atlantis) Monster av Micael Dahlén (Volante) Ostindiskt av Lars Sjöberg & Ursula Sjöberg (Norstedts) Rosa. Den farliga färgen av Fanny Ambjörnsson (Ordfront) Under omprövning. En antologi om konst, kanon & kvalitet red. Johan Lundberg (Atlantis Axess)

Dec 12, 2011
Plats för brott och tid för demokrati
00:24:00
Vissa platser är betydligt mer utsatta för brott än andra. De kallas för hot spots och enligt ny forskning så finns de i de flesta svenska städer. Fredrik Marklund är utredare vid Brottsförebyggande rådet och han säger att det finns goda förutsättningar för polisen att koncentrera sitt arbete mot just de här platserna. Vetenskapsradion Forum följde med Stockholmspolisen ut i fredagsnatten till en av Stockholms hot spots, Liljeholmstorget, och vi hör helginsatsledaren Andreas och analytikern Lena Svensson berätta om hur Söderortspolisen arbetar för att förebygga brott där. Under senare tid har vi kunnat bevittna hur folk i länder som Tunisien, Egypten och Libyen har störtat diktatorer i sin kamp för demokrati. Inom statsvetenskapen har man tidigare betonat att sådana här demokratiseringsprocesser tar lång tid att genomföra. Ny forskning ställer dock detta på huvudet - i själva verket går övergången från diktatur till demokrati på drygt två år. Det är tre forskare vid Centrum för evolutionär kulturforskning vid Stockholms universitet, zoologen Patrik Lindenfors, matematikern Fredrik Jansson och statsvetaren Mikael Sandberg, som har analyserat alla övergångar mellan diktatur och demokrati som någonsin har ägt rum. Programledare är Urban Björstadius.

Dec 05, 2011
Vetenskapsradion Forum 20111128 2011-11-28 kl. 13.20
00:24:28
Om den livsfarliga färgen rosa och om de svenska torpen. Med Urban Björstadius.

Nov 28, 2011
Söders förvandlingar och korvens kulturhistoria
00:24:19
Som alla stora städer har Stockholm förändrats snabbt. Ofta tänker vi då på segregation och socialt utsatta bostadsområden, men den andra sidan av segregationen är den så kallade gentrifieringen. Gamla slitna arbetarstadsdelar renoveras och befolkas idag av betydligt mer välbeställda människor, en utveckling som också känns igen från andra städer, som exempelvis stadsdelen Haga i Göteborg. Elisabeth Lilja vid Stockholms universitet skriver i den nya boken Den segregerade staden om tre gentrifierade stadsdelar i Stockholm - kvarteret Järnlodet på Östermalm, Volontären i Vasastan och Pyramiden på Södermalm, och hon säger att gentrifieringen leder till att stadsdelarna utvecklar allt mer egna identiteter. Dessutom handlar det om korvens etnologi och kulturhistoria. Korven har ju på senare tid genomgått samma utveckling som vin, whiskey, kaffe, choklad och surdegsbröd - från att ha varit en anonym bruksvara har den blivit trendig och föremål för kännares och finsmakares intresse. Idag är det helt rätt igen att stoppa sin egen korv hemma i köket, gärna enligt gamla recept och metoder. De båda etnologiprofessorerna Karl-Olov Arnstberg och Anders Björklund är aktuella med Korvboken, där de blandar högt och lågt i en slags korviana, och över några skivor vildsvinskorv berättar de om korven som kulturellt fenomen. Programledare är Urban Björstadius.

Nov 21, 2011
Europas stolta symboler och Afghanistans okända skatter
00:24:09
När skuldkriser och politisk turbulens sätter EU-samarbetet på prov kan olika symboler komma väl till pass för att påminna om den ursprungliga tanken med EU. Det finns mängder av både officiella och inofficiella symboler som ska verka för att stärka känslan av samhörighet i Europa, och bland de officiella märks exempelvis mottot, hymnen, Europaflaggan, europengarna och Europadagen. Johan Fornäs är professor i medie- och kommunikationsvetenskap, och i sin kommande bok Signifying Europe skriver han om hur den europeiska identiteten uttrycks i olika symboler, symboler som kan avslöja en hel del om den europeiska självbilden. Dessutom handlar det om en hittills ganska okänd bild av Afghanistan. Under lång tid har ju så gott som all medierapportering därifrån handlat om krig och elände, om talibaner och kvinnoförtryck. Men Afghanistan är också sedan många tusen år en knutpunkt mellan olika världsdelar, kulturer och religioner. Länge trodde man att konstskatterna och de arkeologiska fynden från Afghanistans långa historia var förstörda eller försvunna efter årtionden av krig, men så för några år sedan avslöjades hemliga valv under presidentpalatset i Kabul där kulturskatterna låg gömda. De här föremålen visas nu i en ny utställning på Etnografiska museet i Stockholm, och vi hör museichefen Anders Björklund, forskningschefen Eva Myrdal och Afghanistans vice informations- och kulturminister Omar Sultan. Programledare är Urban Björstadius.

Nov 14, 2011
Fredagsmyset som en modern rit
00:24:17
För de flesta barnfamiljer ser fredagskvällarna ut på ungefär samma sätt - något lite extra och barnvänligt på middagsbordet, något familjeprogram på tv och så lite chips till det. Fredagsmyset har blivit ett begrepp bland barnfamiljer så till den grad att man kan tala om en modern rit. Det menar etnologen Charlotte Hagström vid Lunds universitet, och hon säger att fredagsmysets funktion är att markera övergången från arbetsvecka till helg. Dessutom handlar det om oss som konsumenter och våra köpbeteenden. Kanske tänker du att du är en medveten och upplyst konsument som bara köper just det du behöver och vill ha, men riktigt så enkelt är det antagligen inte. Som konsumenter styrs vi nämligen av en mängd psykologiska fenomen, varav en av de starkaste kallas för förlustaversion. Det innebär enkelt uttryckt att vi avskyr förluster mer än vad vi älskar motsvarande vinster. Richard Wahlund, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, berättar om vad det får för konsekvenser. Programledare är Urban Björstadius.

Nov 07, 2011
Mördaren som kändis och satanistisk feminism
00:24:26
Vår kultur är genomsyrad av mord. Mord i verkligheten på tv och i kvällstidningarna, och mord som underhållning på film och i böcker. Att mörda är att gå över en absolut gräns, och mord är därför något som har en förmåga att ständigt fascinera oss. Mördarna har i många fall blivit kändisar och celebriteter som människor beundrar och skriver kärleksbrev till. Det säger Micael Dahlén, professor på Handelshögskolan i Stockholm och aktuell med sin nya bok Monster. Han har besökt fem av vår tids mest ökända mördare på tre olika kontinenter - danske Peter Lundin som mördade sin mamma och några år senare också sin sambo och hennes två barn, Wayne Lo, den förste som genomförde en så kallad skolmassaker, seriemördaren Dorothea Puentes som grävde ner sina offer i den egna trädgården, sektledaren och massmördaren Charles Manson, och så japanen Issei Sagawa som, efter att han avtjänat straffet för att ha mördat, styckat och ätit upp en holländsk kvinna, bland annat gjort sig känd som matrecensent hemma i Japan. Issei Sagawa kom senare också att stå som förebild till Hannibal Lecter i filmen När lammen tystnar. Dessutom handlar det om satanistisk feminism. Feminister har efter århundraden av vad de uppfattar som kristen svartmålning av kvinnor som djävulens kön gett Satan en ny innebörd. Satanistisk feminism är helt enkelt ett slags uppror mot ett patriarkat symboliserat av Gud fader och hans prästerskap. Det säger religionshistorikern Per Faxneld som forskar om just satanistisk feminism, och som nyligen var en av arrangörerna till en internationell satanistkonferens vid Stockholms universitet. Vi har också den satanistiska feministen Hetty från Connecticut i USA som driver sajten www. theshadowoftheblackrose.com. Programledare är Urban Björstadius.

Oct 31, 2011
Kungliga korteger som performancekonst
00:24:06
Under senare tid så har det svenska kungahuset varit omdebatterat med skriverier om kaffeflickor och rykten om bilder på kungen tillsammans med lättklädda kvinnor. Samtidigt blev kronprinsessan Victorias giftermål en enastående succé för Hovet, och just sådana händelser är viktiga för kungahuset som ju inte kan använda sig av traditionell marknadsföring. En annan sådan möjlighet ges genom de kungliga kortegerna - ståtliga hästanspända ekipage med ryttare och kuskar kan ses som en slags special events med syfte att marknadsföra monarkin. Det säger Gösta Kylsberg som nyligen disputerade i företagsekonomi på en avhandling om det kungliga Hovstallet. Rykten om kungars handel och vandel är nu inget nytt, det har genom historien tisslats och tasslats om alla våra regenter. Ebbe Schön är aktuell med en nyutgivning av sin bok Kungar, krig och katastrofer, vår historia i sägen och tro, i vilken han bland annat skriver om de rykten som människor har berättat om våra regenter. Programledare är Urban Björstadius.

Oct 24, 2011
Neurovetenskaplig arkitektur
00:24:24
Arkitektur väcker ofta starka känslor. Titt som tätt debatteras olika miljöer och byggnader som anses fula och ibland rent av omänskliga. Säg den stad som inte har ett miljonprogramsområde, ett kalt och öde torg eller ett kontorskomplex i vad som lite föraktfullt brukar kallas modern arkitektur. Vissa miljöer och byggnader får oss att känna obehag, medan andra får oss att trivas och må bra. Nu kan modern hjärnforskning hjälpa till att förklara de här känslorna. Genom att använda sig av neurovetenskapen får arkitekterna helt nya verktyg i sitt arbete, och det visar sig då att barndomen får en central betydelse. Det vi upplever tidigt i livet påverkar nämligen hur hjärnan utvecklas, och de första fem åren är särskilt viktiga - våra tidigaste upplevelser av arkitektur väcker känslor hos oss även som vuxna. Det berättar arkitekten och forskaren Christina Bodin Danielsson. Dessutom handlar det om den intolerans mot oliktänkande som utvecklas i grupper som vill förändra samhället. Emma Bäck är forskare i socialpsykologi vid Stockholms universitet, och hon har i sin forskning sett att personer som vill förändra de rådande samhällsstrukturerna är mindre toleranta mot andras åsikter än de som vill bevara samhället som det ser ut. Vi hör också Magnus Utvik, aktuell med boken Med Stalin som Gud, i vilken han bland annat skriver om hur de såg på oliktänkande i det kommunistiska parti han var medlem i på åttiotalet. Programledare är Urban Björstadius.

Oct 17, 2011
Vetenskapsradion Forum 20111010 2011-10-10 kl. 13.20
00:24:28
Om datorspelande mammor och om 1695 års psalmbok. Med Urban Björstadius.

Oct 10, 2011
Författaren som kändis
00:24:28
Nyligen avslutades Bokmässan i Göteborg där besökarna kunde fynda böcker och lyssna till olika seminarier. Den stora attraktionen för många var nog ändå att få träffa kända författare i verkliga livet. Författare har nämligen blivit kändisar som behöver sitta i TV:s morgonsoffor eller medverka i Lets Dance för att kunna sälja sina böcker. Men vad betyder mediebilderna av författarna för våra läsupplevelser av deras böcker? Vi hör Jan Guillou, en av Sveriges mest kända författare, i ett samtal med litteraturvetarna Anders Ohlsson och Torbjörn Forslid, aktuella med boken Författaren som kändis. Dessutom handlar det om våra schablonbilder av olika åldrar. Att vi förväntar oss att unga och äldre ska bete sig på vissa sätt får konsekvenser både för oss själva som individer och för samhället och kan lätt leda till ett slags självuppfyllande profetior - vi beter oss som vi tror att det förväntas att vi ska bete oss. Det säger Anna-Liisa Närvänen och Janicke Andersson, två av författarna till den nya boken Att leva med tiden. Programledare är Urban Björstadius.

Oct 03, 2011
Hembiträdet i svenska pilsnerfilmer
00:24:19
De svenska pilsnerfilmerna var omåttligt populära under 30- och 40-talet, och ofta spelar hembiträdena avgörande roller i filmerna. Man kan rent av tala om en egen genre, en slags hembiträdesfilmer. Under den här perioden diskuterades den så kallade hembiträdesfrågan livligt i samhället, Sverige höll på att bli ett modernt land och hembiträdena framstod allt mer som en rest från det förflutna. Ulrika Holgersson vid Lunds universitet berättar att pilsnerfilmernas hembiträden fick en viktig roll som medlare mellan olika samhällsklasser när ett nytt Sverige växte fram. Populärkulturen svämmar över av historier där sådant som skulle kunna kallas paranormalt förekommer. I filmer och böcker är ingredienser som tankeläsning, sanndrömmar och kontakt med de döda stoff som lockar och säljer. Men när paranormala fenomen upplevs som äkta och verkliga i vardagen, då blir det något helt annat. Sådana upplevelser håller människor helst för sig själva, trots att hälften av svenskarna anser sig ha haft paranormala upplevelser. Psykologiforskaren Anneli Goulding berättar om en pågående studie vid Göteborgs universitet. Programledare är Urban Björstadius.

Sep 26, 2011
Svenska snutar
00:24:28
Deckare i alla dess former har ju kommit att bli en av vår tids största kulturella fenomen. Förutom att genren kan säga en hel del om vår samtid så har den också ofta använts som ett redskap för samhällskritik. Nyligen disputerade filmvetaren Michael Tapper vid Lunds universitet på en avhandling om svenska polisberättelser i roman och film mellan 1965 och 2010. Att avhandlingen med titeln Snuten i skymningslandet tar avstamp i just året 1965 är ingen tillfällighet. Det var nämligen året då Maj Sjöwall och Per Wahlöö debuterade med sin serie Roman om ett brott, som bland annat genom sin samhällskritik innebar en brytning med den tidigare deckartraditionen, och som kom att bli stilbildande för svenska deckare ända fram till våra dagar. Dessutom handlar det om hur de ord vi väljer när vi pratar och skriver kan avslöja vad vi egentligen tycker och tänker. Marie Gustafsson Sendén är forskare i socialpsykologi vid Stockholms universitet och hon har genom att dataanalysera hundratusentals olika nyhetstexter kunnat se att även sådana texter som ska vara neutrala och inte förmedla några värderingar ändå kan avslöja vilka åsikter som artikelförfattarna har. Ledtrådarna finns i de små orden vi, jag, han, hon och dem. Programledare är Urban Björstadius.

Sep 19, 2011
Myten Clint Eastwood och mansbilden i Jägarna 2
00:24:29
Clint Eastwood är flerfaldigt Oscarbelönad och är idag en högt aktad skådespelare och regissör, men så har det inte alltid varit. Han började sin karriär som cowboy i olika spagettiwesterns och spelade senare polis i filmerna om Dirty Harry. Han har älskats av många men också föraktats av andra, och är idag närmast att betrakta som ett kulturfenomen. Filmvetaren och filmrecensenten Michael Tapper är aktuell med den första svenska biografin om Clint Eastwood, och han karakteriserar Clint Eastwood som en mytologisk hjälte med rötter långt bak i historien. Nyligen hade filmen Jägarna 2 premiär, en uppföljning till Jägarna som hade premiär 1996 och som blev mycket uppmärksammad för sin bild av den norrländske mannen. Vetenskapsradion Forum tog med Hillevi Ganetz, professor i genusvetenskap, på en visning av filmen för att försöka besvara frågan - hur ser mansbilden ut i Jägarna 2? Programledare är Urban Björstadius.

Sep 12, 2011
Läxor ett onödigt ont?
00:24:05
Höstterminen har ju börjat i landets alla skolor, och för många elever innebär det att de har en lång höst framför sig med mycket läxor. Många tar läxorna för givet och det finns en utbredd föreställning av att de är något bra, att de gör att eleverna lär sig mer. Men det finns inga säkra internationella forskningsresultat som visar det, tvärtom kan de i vissa fall göra mer skada än nytta. Förutom att de är en ständig källa till stress för eleverna och konflikter i hemmen, så kan de förstöra motivationen för de elever som kommer från svaga hemmiljöer eller som har svårt att klara av skolarbetet. Det säger Ingrid Westlund, läxforskare och docent i pedagogik vid Linköpings universitet. Dessutom handlar det om hur du kan avslöja felaktiga vittnesuppgifter. Psykologiprofessorn Torun Lindholm har i sin forskning visat att sättet ett vittne beskriver en händelse på kan avslöja om vittnet minns rätt eller fel. Programledare är Urban Björstadius.

Aug 29, 2011
På vandring efter sig själv
00:24:22
Att bege sig ut på pilgrimsvandring till en helig ort har människor gjort i långa tider. I det medeltida Europa växte till exempel särskilda pilgrimsleder fram till Jerusalem, till Rom och till aposteln Jakobs grav i spanska Santiago de Compostela. De här pilgrimsvandringarna upplever just nu en slags renässans, och hundratusentals människor ger sig varje år ut på vecko- och månadslånga vandringar längs Sydeuropas pilgrimsvägar. Men också i de svenska fjällen vandrar tusentals människor - själva gåendet eller vandrandet verkar vara något som ger alldeles speciella upplevelser och erfarenheter. Dessutom får vi följa med till Island så här tre år efter den isländska finanskraschen som gav eko över hela världen. En hel nation stod på randen till konkurs och många islänningar förlorade både sina besparingar och sin tro på framtiden. Idag har både den urgamla isländska sagaskatten och ett splitternytt konserthus blivit viktiga kulturella stöttepelare när Island försöker reparera sin sargade självbild. Programledare är Urban Björstadius.

Aug 22, 2011
De totalitära och rasistiska smurfarna
00:24:21
I sommar kommer en ny Smurf-film upp på biograferna och den här gången har de små blå figurerna förirrat sig till New York. Men i serieböckernas värld lever smurfarna i små svamphus någonstans i skogen och håller sig långt borta från människorna. Smurfarnas samhälle är egentligen arketypen av en totalitär utopi, med drag som både påminner om stalinismen och nazismen. Det hävdar den franska statsvetaren Antoine Bueno som just har gett ut en samhällsvetenskaplig analys av Smurfarna. Boken har mötts av ett ramaskri, smurfälskare är helförbannade och Antoine Bueno berättar att han till och med har blivit hotad fysiskt. Anna Trenning-Himmelsbach rapporterar från ett ovanligt smurfigt bråk i Frankrike. Sommaren står ju för dörren och allra närmast väntar midsommar. Många kommer då att gå ut och plocka blommor att lägga under kudden för att drömma om vem de ska gifta sig med, kanske ovetande om att de då ingår i en lång tradition av kärleksmagi som århundraden igenom har blommat ut under den magiska midsommarnatten. Det berättar folklivsforskaren Ebbe Schön. Programledare är Urban Björstadius.

Jun 20, 2011
Bokonomi – om böckers värde
00:24:28
Vad är dina böcker värda för dig? Ja, sannolikt är några av dem om inte omistliga så i alla fall värda betydligt mer än vad som står på prislappen. Vissa böcker har kanske förändrat ditt liv och din person för alltid, och deras värde går nog inte att uppskatta i strängt ekonomiska termer. Det här är något som intresserat företagsekonomen Pamela Schultz Nybacka, som nyligen disputerade på en avhandling där hon går till botten med böckers och läsandets olika värden. Hon efterlyser ett nytt sätt att se på böckers värde och lanserar därför begreppet bokonomi för att beskriva böckernas särställning. Dessutom besöker vi världens nordligaste mångmiljonvilla som samtidigt är en riktig kulturskatt. Den finns på Spetsbergen på 79 grader nord och har bland annat använts av polarhjälten Roald Amundsen under 1920-talet. Nu är den renoverad tillbaka till det skick den hade vid tiden för de berömda nordpolsexpeditionerna, och Roger Jacobsen, direktör på Kingsbay i Ny Ålesund, guidar oss runt. Programledare är Urban Björstadius.

Jun 13, 2011
Hej KP och alla andra!
00:24:03
Till Kamratpostens insändarsida har barn och ungdomar länge kunnat vända sig med sina funderingar och frågor. De skriver om allt från kärleksbekymmer till mobbing, och här kan man som vuxen verkligen få en inblick i vad barn tycker och tänker. Varje förälder som någon gång försökt förhöra sig om hur barnens skoldag varit vet ju att svaren ofta inte är särskilt uttömmande. Pedagogen och forskaren Catharina Hällström har gått tillväga på ett annat sätt - hon har helt enkelt lusläst insändarsidan i tidningen Kamratposten. Den amerikanska kulturen är genomsyrad av bilder av stora, starka män - tystlåtna hjältar som utforskar nya okända områden i rymden eller i vilda västern. Men under slutet av 1900-talet så började det dyka upp helt nya män i amerikansk litteratur och film, män som tog sin roll som pappa på allvar och som försökte hitta en ny, modern fadersroll. På så sätt kan man paradoxalt nog säga att de ingår i den amerikanska traditionen av män som utforskar nya, hittills oupptäckta områden. Det säger Helena Wahlström, docent i amerikansk litteratur och lektor i genusvetenskap, som forskar om fadersfigurer och maskulinitet i amerikanskt berättande. Programledare är Urban Björstadius.

Jun 06, 2011
Den gyllene hyllan upptäckt!
00:23:52
I tusentals år har det gyllene snittet legat till grund för konst, arkitektur och foto. Begreppet syftar på idén att det finns ett slags ideala proportioner som går att räkna sig fram till, och det gyllene snittet anses ligga till grund för pyramiderna, Parthenontemplet och Leonardo da Vincis målningar. Nu har ett samband mellan det gyllene snittet och det fjärde hyllplanet i IKEA:s bokhylla Billy upptäckts. Socialantropologen Johan Lindquist och konstnären John D. Freyer ligger bakom upptäckten som kan avslöja mycket om människors strävan efter identitet och estetisk harmoni. Dessutom handlar det om burkar och kartonger i barnlitteraturen. Litteraturvetaren Martin Hellström berättar om vad förpackningarna i Pippi Långstrump och Mumindalen kan säga om våra tiders konsumtionsmönster. Programledare är Urban Björstadius.

May 30, 2011
Döden på operan och den legendariska tidskriften Spektrum
00:24:28
I den radikala tidskriften Spektrum föddes under 1930-talet tankar och idéer som vi i efterhand kommit att förknippa med den svenska modellen, folkhemmet och modern svensk kultur- och arkitekturhistoria. I kretsen kring Spektrum fanns namn som Karin Boye, Gunnar Ekelöf och Alva och Gunnar Myrdal. De arbetade tillsammans och flera av dem delade också bostad i ett kollektiv. De drömde om ett nytt, rättvist och förnuftigt Sverige. Men samtidigt skakades gruppen av kärleksaffärer, triangeldramer och konflikter, och i omvärlden tornade mörka moln upp sig i form av Kreugerkraschen och nazismens frammarsch. Litteraturprofessorn Johan Svedjedal är aktuell med en bok om Spektrum och den svenska drömmen. I många operor är döden högst närvarande och får ofta avluta hela föreställningen. Nu är inte operan den enda konstformen där döden då och då dyker upp men operan är kanske den konstform där döden har sin mest naturliga plats och passar bäst in. Det menar Johan Stenström som är professor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet. Programledare är Urban Björstadius.

May 23, 2011
Sherlock Holmes uppgång och fall
00:24:28
Mästerdetektiven Sherlock Holmes är mer inne än på länge. I färskt minne har vi till exempel BBC-serien med en nutida Sherlock Holmes, och i höst kommer ytterligare en Sherlock Holmes-film på bio med Noomi Rapace i en av de kvinnliga rollerna. Men i år är det också 120 år sedan Sherlock Holmes avlivades av sin skapare Arthur Conan Doyle som, trött på sin populäre detektiv, lät honom utkämpa en dödlig kamp i Schweiz med professor Moriarty. Mats Carlsson-Lenart reste i världens mest kände detektivs fotspår, till vattenfallet där Sherlock Holmes drunknade - eller gjorde han verkligen det? Dessutom handlar det om den potentiella miljardmarknad som finns på våra museer och i våra arkiv. Under en träff i riksdagshuset i förra veckan diskuterades hur vårt kulturarv kan omsättas i en ny lönsam marknad genom att foton, journalfilmer, databaser och kartor digitaliseras på ett sådant sätt att privata entreprenörer kan utveckla olika mobil- och webbtjänster. Institutionerna sitter på en guldgruva som snart kanske finns i var mans mobil. Programledare är Urban Björstadius.

May 16, 2011
Att rösta om musik och politik
00:24:22
På lördag samlas en stor del av svenska folket framför TV:n för att följa årets upplaga av Eurovision Song Contest, där jurygrupper och tittare i Europa röstar fram rätt låt. Och som av en händelse sammanfaller det här röstandet med omvalet till Västra Götalandsregionen på söndag, så Vetenskapsradion Forum utreder därför vilka likheter som finns mellan att rösta om musik och att rösta om politik. Dessutom handlar det om svenska folksägner. Folkloristen Bengt af Klintberg som skrivit flera böcker om moderna vandringssägner, så kallade klintbergare, har nyligen gett ut en bok i vilken han kartlagt och katalogiserat över 1800 äldre svenska folksägner. Det är ett pionjärarbete, inte minst med tanke på att han påbörjade arbetet redan som ung folklorist och avslutar det först nu, nästan 50 år senare. Programledare är Urban Björstadius.

May 09, 2011
Du är vad du heter
00:24:25
Att välja namn till sina barn är en delikat uppgift. Det ska vara unikt, det ska låta vackert och det ska gärna säga något om vem barnet är - och kanske också om vilka föräldrarna vill vara. En liten Carl Philip sänder helt enkelt andra signaler än en Conny eller en Benny, och namnvalet lägger ju grunden för barnets identitet eftersom omgivningen kommer att dra slutsatser om barnet utifrån dennes namn. Emilia Aldrin forskar om föräldrars namnval, och i dagens program berättar hon om varför äldre och högutbildade föräldrar döper sina barn till Nils eller Love snarare än till Neo eller Logan, och om vilka konsekvenser namnvalen får senare i livet. Dessutom handlar det om den nya trenden att sätta en individuell prägel även på den andra änden av livet. Både nationellt och internationellt är tendensen nämligen tydlig och klar, allt fler väljer ett sista, värdigt avsked i form av en personligt utformad begravning. I Sverige kan jägaren idag begravas i en kamouflagemönstrad kista, och den segelintresserade i en blå kista med kompassros. Programledare är Urban Björstadius.

May 02, 2011
Vårt liv på kontoret
00:24:28
En av västvärldens vanligaste arbetsplatser är kontoret, och hur kontoret ser ut påverkar naturligtvis dem som jobbar där. Arkitekten och forskaren Christina Bodin Danielsson har kunnat visa att själva kontorstypen påverkar allt från hälsa och sjukfrånvaro till trivsel och tillfredsställelse med arbetet. Hon har även sett att Sveriges vanligaste kontorstyp, det mellanstora kontorslandskapet, också är det sämsta. För företagen finns det naturligtvis pengar att tjäna på en bra kontorsmiljö - personal som mår bra är på jobbet och gör bra ifrån sig och pratar dessutom väl om företaget. Dagens Vetenskapsradion Forum handlar om hur kontoren påverkar oss, och om hur vi kan påverka kontoren. Dessutom har det blivit dags för fjärde och sista delen i serien om deckare. Litteraturvetarna Sara Kärrholm och Kerstin Bergman är aktuella med boken Kriminallitteratur, och i dagens avsnitt berättar de om varför deckare är så omåttligt populära idag. Programledare är Urban Björstadius.

Apr 25, 2011
Våra dagars häxprocesser
00:24:27
Vi befinner oss i påsktider och som vanligt kommer vi att få återstifta bekantskapen med påskeldar, påsksmällare och små söta påskkärringar. Men även om det går att spåra många sådana här sedvänjor tillbaka till forna tiders folktro om häxor, så är det ett annat mycket mer genomgripande fenomen som levt kvar sedan häxprocessernas tid. Folklivsforskaren Ebbe Schön säger att de psykologiska och sociala mekanismer som gjorde att vi förr brände häxor på bål idag tar sig uttryck i vuxenmobbning, ryktesspridning och syndabockstänkande, och han ser som en viktig uppgift för folklivsforskarna att uppmärksamma de här fenomenens historiska rötter. I serien om deckare berättar litteraturvetarna Sara Kärrholm och Kerstin Bergman om kvinnliga detektiver i deckarlitteraturen, en traditionellt sett maskulin genre. Programledare är Urban Björstadius.

Apr 18, 2011
Kärnkraftverkens skönhet och arkitektur
00:24:24
När man pratar om kärnkraftverk är det ofta riskerna som står i fokus, inte minst idag med kärnkraftsolyckorna i Japan och 25-årsminnet av Tjernobyl i färskt minne. Konstvetaren Fredrik Krohn Andersson intresserar sig dock för helt andra sidor, han forskar om kärnkraftverkens arkitektur. När de svenska kärnkraftverken planerades så symboliserade de den ljusnande framtiden, de stod för en aldrig sinande energi som skulle finansiera välfärdsbyggandet. Det skulle också synas på kärnkraftverken där de tronade som futuristiska, kraftfulla skapelser i landskapet. Dessutom fortsätter serien om deckare i litteratur och på film, och i dagens avsnitt berättar litteraturvetarna Sara Kärrholm och Kerstin Bergman om detektiven som vetenskapsman, och om vetenskapsmannen som detektiv - det handlar om vetenskapens roll inom deckargenren. Programledare är Urban Björstadius.

Apr 11, 2011
Dålig service som en väg till framgång
00:24:09
På Stureplan i centrala Stockholm finns mängder av populära krogar och restauranger, och trots långa köer, dyra drinkar och otrevliga vakter så fortsätter gästerna att strömma till. Nu visar en ny uppsats att just den bristande servicen är en del av framgångsreceptet för de trendiga Stureplanskrogarna. Kristian von Seth och Nicole Rosvall har skrivit en magisteruppsats i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring om Stureplanskrogarna, och de säger att den dåliga servicen får de utvalda gästerna att känna sig exklusiva. De så kallade VIP-gästerna kan till och med känna större njutning i vetskapen om att andra gäster blir sämre behandlade eller helt nekas inträde. Dessutom handlar det om deckare, en genre som bara blir allt populärare både på film, på tv och i böcker. I dagarna utkommer boken Kriminallitteratur av Kerstin Bergman och Sara Kärrholm, och i en ny serie i Vetenskapsradion Forum tar de ett helhetsgrepp om deckargenren. Programledare är Urban Björstadius.

Apr 04, 2011
Riskerna vi är beredda att ta
00:24:12
Jordbävningen i Stilla havet med den efterföljande tsunamin och de därpå havererade kärnkraftsverken i Japan har än en gång påmint oss om att livet inte är riskfritt. Hur vi människor förhåller oss till sådana här risker skiljer sig dock åt mellan olika människor. Till exempel är vi mer riskbenägna som unga och blir försiktigare när vi blir äldre, och i allmänhet tar män större risker än kvinnor. Människor som har erfarenhet av naturkatastrofer, till exempel jordbävningar och tsunamis, uppfattar andra risker, som terrorism och klimatförändringar, som större än de som inte har sådana erfarenheter. Det säger sociologen Anna Olofsson som är föreståndare för Mittuniversitetets risk och krisforskningscentrum i Östersund. Dessutom handlar det om betydligt lugnare platser, nämligen förbisedda platser. Förbisett heter en bok som kom för några månader sedan och i vilken etnologerna Niklas Ingmarsson och Robert Willim tillsammans med fotografen Martin Magntorn utforskar parkeringsplatser, rivningstomter och busskurer. Nästa vecka öppnar en utställning på Kulturen i Lund om just sådana här förbisedda platser, och Vetenskapsradion Forum tog med en av författarna, etnologen Niklas Ingmarsson, till ett blåsigt fält utanför Lund där vägen slutar och ingenting särskilt tar vid. Det har blivit allt vanligare med övernaturliga fenomen - i alla fall i medierna. Det är lätt att hitta tidningar som tar upp ämnet, på TV kan vi följa när andar drivs ut ur hus och på historiska platser kan man följa med på spökvandringar. Det är något som intresserat Anette Hill, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet. I boken Paranormal Media går hon till botten med det här medieutbudet, och vi hör också psykologiprofessorn Etzel Cardena. Programledare är Urban Björstadius.

Mar 28, 2011
Kloka djur och erotisk konst
00:24:20
Fabler har i alla tider varit populära och även om fablerna nu för tiden mest är en genre för barn så går traditionen långt tillbaka. Mest kända är väl Aisopos fabler som nu kommer i en utgåva av den sydafrikanske författaren Beverley Naidoo. De sexton fabler som hon återberättar låter hon utspelas i Afrika, hon hävdar nämligen att Aisopos sannolikt inte var grek utan afrikan. Litteraturvetaren och fabelforskaren Erik Zillén reder ut begreppen i fablernas värld. I veckan öppnar den nakna och ocensurerade utställningen Lust & Last på Nationalmuseum i Stockholm. Här visas för första gången tavlor som förr ansetts så oanständiga att de inte kunnat visas. Vetenskapsradion Forum begav sig till Nationalmuseum där Eva-Lena Bergström visar runt på utställningen. Programledare är Urban Björstadius.

Mar 21, 2011
Barnafödandets säsonger
00:24:28
Ett fenomen som länge har förbryllat människor är att vårt barnafödande verkar vara säsongsbetonat. För trehundra år sedan föddes flest barn i början av året, och länge trodde man att det berodde på att människor blev mer fruktsamma på våren. Sedan infördes sommarsemestern och semestersexet gjorde entré, vilket försköt födelsesäsongen några månader framåt. Nu för tiden verkar barnafödandets säsonger till stora delar ha försvunnit, och en möjlig förklaring till det kan vara att det inte alltid blir barn när vi har tänkt oss, särskilt inte som många kvinnor numera är lite äldre när de skaffar sitt första barn. Anna Trenning-Himmelsbach rapporterar om en ny franska studie som gått till botten med fenomenet. Dessutom analyseras hjältarnas tal på film. I moderna storfilmer är det nästan obligatoriskt att den goda härföraren håller ett känsloladdat tal inför det avgörande slaget mot fienden. I filmer som Independence Day, Braveheart och Kingdom of Heaven är det ofta hjältens tal till folket eller till sina trupper som sammanfattar hela filmens budskap. Religionshistorikern Lena Roos som intresserat sig för de här talen säger att det inte är något nytt fenomen, och som vanligt var de gamla grekerna först - redan i den antika litteraturen spelade hjältarnas tal en avgörande roll för att förmedla textens budskap. Programledare är Urban Björstadius.

Mar 14, 2011
Olof Palme och medierna
00:24:21
Med anledning av att det är 25 år sedan Olof Palme sköts till döds sänder Sveriges Radio flera program om Palmes politiska gärning, och i Vetenskapsradion Forum handlar det om hans relation till medierna. Palme var ju en i högsta grad medialiserad politiker - han utnyttjade medierna för att få ut sitt budskap, han var ofta debatterad i medierna, men han var också emellanåt utsatt för olika kampanjer. Gunnela Björk är historiker verksam vid Örebro universitet och författare till boken "Olof Palme och medierna". Hon säger att Palme var en central person i de förändringar som präglade mediesituationen under mitten av 1900-talet, inte minst när det gäller förhållandet mellan medier och politiker. Programledare är Urban Björstadius.

Feb 28, 2011
Livet efter miljonvinsten
00:24:28
Lycka kan inte köpas för pengar, ja, vem har väl inte nickat instämmande till det påståendet? Kanske är uttrycket också alldeles sant - även om det är lika sant att ett par miljoner på banken definitivt ger den valfrihet och trygghet som många längtar efter. Det vet sociologen Anna Hedenus, som i början av mars disputerar vid Göteborgs universitet på en avhandling om hur svenskar hanterar sina liv efter storvinsten. Hon säger att för de allra flesta så fortsätter livet som förut, och flera av dem fortsätter till och med att köpa lotter eller spela på tipset i hopp om att än en gång vinna en storvinst. Vid förra sekelskiftet växte Stockholm rekordsnabbt. Stadsdelar ritades om, befolkningsmängden fördubblades, och 1897 fanns det fler telefoner per invånare än i New York. Stockholm hade helt enkelt blivit en storstad. Den här utvecklingen satte också sina spår i litteraturen när dåtidens författare försökte fånga moderniteten och storstadens puls i sina böcker. Det uppstod en ny genre, en stockholmslitteratur, som levt kvar ända fram till våra dagars Ulf Lundell, Gun-Britt Sundström och Ernst Brunner. Det säger litteraturvetaren Alexandra Borg som är aktuell med avhandlingen En vildmark av sten, som handlar om Stockholm i litteraturen. Programledare är Urban Björstadius.

Feb 21, 2011
Folkbibliotekens framtid
00:24:29
De svenska folkbiblioteken har en alldeles speciell plats i våra hjärtan, vilket märks inte minst nu när deras framtida roll debatteras ivrigt - det är starka känslor som rörs upp. Dels handlar det om vad ett bibliotek är eller ska vara, är de främst förvaringsplatser för tryckta pappersböcker eller bör de också erbjuda e-böcker, internetuppkoppling, film, datorspel och musik? Dels handlar det om bibliotekens driftsformer, är det kommunerna som ska driva dem och garantera ett visst utbud eller kan de utvecklas genom nya ägandeformer? Och vad händer egentligen med våra bibliotek när vi alla snart kan nå all världens böcker digitalt, hemma framför datorn. Vetenskapsradion Forum beger sig till Dieselverkstan, ett bibliotek i Nacka som sedan några år drivs som ett personalkooperativ. I Nacka ska nu alla kommunala bibliotek upphandlas, vilket har väckt debatt långt utanför kommungränserna, och vi hör Dieselverkstans Margareta Swanelid, Erik Peurell på Kulturdepartementet och litteraturprofessorn Johan Svedjedal. Dessutom får vi en recension av den nya debattboken Folkbibliotekens framtid. Programledare är Urban Björstadius.

Feb 14, 2011
Vodou och religiöst sex
00:24:24
Den var länge en förbjuden religion som fick utövas i det fördolda, och de flesta av oss förknippar den mest med zombies och dockor att sticka nålar i. År 2003 blev den dock officiellt erkänd som nationell religion på Haiti. Museiintendenten Michael Barrett guidar runt på Etnografiska museets nya utställning om Vodou, slavarnas religion som utövas med hjälp av magi och kontakt med andevärlden. Dessutom handlar det om sexualitet och erotik i världens religioner. De stora världsreligionerna har på olika sätt satt upp gränser för att kontrollera sexualiteten, och religionshistorikern Lena Roos berättar om varför sexualiteten ibland ses som problematisk, men också om vilken religion som är den mest sexualbejakande. Tillsammans med Antoon Geels är hon redaktör för den nya boken "Sex - för guds skull". Programledare är Urban Björstadius.

Feb 07, 2011
Öppen planlösning och generösa ljusinsläpp
00:24:29
Läser man bostadsannonser idag så råder det inget tvivel - vi vill ha öppna planlösningar med stora fönster som ger ett generöst ljusinsläpp, och gärna med ett rymligt kök centralt placerat i hemmet. Samma sak syns tydligt om man bläddrar i inredningsmagasin eller tittar på något av alla hemmafixarprogram på TV. Men för inte så länge sedan ville vi ha insynsskyddat och kunna stänga om oss i de olika rummen, så vad säger egentligen de nya bostadsidealen om vår tid? Det är en fråga som intresserar konstvetaren Maja Willén vid Stockholms universitet, och hon säger att med den öppna planlösningen så har ett nytt sätt att använda bostaden vuxit fram. Dessutom handlar det om ett projekt i Stockholm där man utrustat brandbilar med så kallade hjärtstartare. När någon drabbas av ett plötsligt hjärtstopp är det viktigt att få igång hjärtat snabbt, och tanken är att de som är närmast när någon drabbas av hjärtstopp ska bege sig till platsen, oavsett om det handlar om polisen, brandkåren eller kanske väktare. Många liv har räddats genom projektet som också gett samhällsekonomiska vinster - Björn Sund vid Handelshögskolan vid Örebro universitet har räknat ut att projektet gav 36 gånger pengarna tillbaka. Programledare är Urban Björstadius.

Jan 31, 2011
Konspirationsteorier på Internet
00:24:29
De vita kondensspår som bildas efter flygplan är egentligen biologiska gifter vars syfte är att påverka klimatet. Terrorattacken den 11:e september är egentligen iscensatt av USA:s regering. På 40-talet tillfångatogs utomjordingar efter Ufo-krascher. Så lyder ett axplock av alla de konspirationsteorier och alternativa verklighetsbeskrivningar som diskuteras på olika sajter på nätet. Med Internet så verkar sådana här teorier spridas som aldrig förr, ett fenomen som intresserat Markus Gossas, statsvetare vid Uppsala universitet. Vi möter också Mikael Cromsjö som grundat Vaken.se, en av de största svenska sajterna för diskussioner om olika konspirationsteorier. Under några veckor har vi kunnat följa den verklighetsbaserade tv-serien Bibliotekstjuven på Sveriges Television, historien om forskaren och bibliotekarien John på Kungliga Biblioteket i Stockholm som stjäl värdefulla böcker ur magasinen. I verkligheten har det dock blivit betydligt svårare av begå ett sådant här brott, eftersom alla de 1 770 210 katalogkort som förvarats i plåtlådor nu har digitaliserats. Det berättar Elisabeth Mannerfeldt och Christian Zeising vid Kungliga Biblioteket. Programledare är Urban Björstadius.

Jan 24, 2011
Själen i folktron
00:24:23
Förr var människornas värld befolkad av mylingar, huger och maror. Många var rädda för att bli levande begravda, och vid långdragna dödsprocesser hände det att man fick ropa ut den döendes själ. De nyfödda barnen måste passas noga så att inte trollen tog dem - de var nämligen ute efter barnens själar och bytte därför ut de nyfödda barnen mot trollbarn, så kallade bortbytingar. Det berättar Eva Carlsson Werle som är aktuell med boken Vålnaden går före, folktron om själen, och i dagens program berättar hon om hur synen på själen levt kvar ända fram till våra dagar. Vi uppmärksammar också att FN har utnämnt 2011 Det internationella skogsåret. Klas Sandell är professor i kulturgeografi vid Karlstads universitet och han berättar om allemansrättens betydelse för vår relation till skogen. Dessutom svarar Ebbe Schön på lyssnarfrågor om midvinterblotet, en föregångare till julen som sannolikt firades i månadsskiftet januari-februari. Programledare är Urban Björstadius.

Jan 17, 2011
I Vatikanens grottor
00:24:07
Peterskyrkan i Vatikanstaten i Rom är katolicismens huvudkyrka. Den byggdes på 300-talet av Konstantin den store över aposteln Petrus grav, men ersattes under 1500-talet av den nuvarande kyrkan. Man ville dock bevara minnet av den ursprungliga Peterskyrkan, och i dagens Vetenskapsradion Forum tar konsthistorikern Anna Bortolozzi med oss ner under Peterskyrkans golv till de vatikanska grottorna. Utgrävningar under Peterskyrkan har visat spår efter en jordgrav rakt under högaltaret, och i de vatikanska grottorna finns sarkofager, reliker och fragment av skulpturer från den ursprungliga kyrkan bevarade. Dessutom handlar det om att politiker blundar för framtiden. Förr hade politiken ett mycket längre tidsperspektiv och var mer visionär, vilket gav oss sådant som det svenska folkhemmet och rymdprogrammet som tog oss till månen, enligt statsvetaren Rasmus Karlsson. Han säger att dagens politik präglas av kortsiktighet och brandkårsutryckningar, trots klimathot och en växande global befolkning. Programledare är Urban Björstadius.

Jan 10, 2011
Michelangelo-koden
00:24:21
En av världens mest berömda målningar är Michelangelos Yttersta domen i Sixtinska kapellets tak. Konstprofessorn Peter Gillgren som har intresserat sig för konstverket har upptäckt hittills oanade sidor av målningen. Liksom Michelangelos skulptur Moses, som finns i kyrkan San Pietro in Vincoli i Rom, så är Yttersta domen i själva verket - ett multimediakonstverk! Vetenskapsradion Forum beger sig till Rom för att undersöka hur ljus och ljud avslöjar nya sidor hos Michelangelos mästerverk. Dessutom uppmärksammas hur kemister, ingenjörer och sociologer bidrog till att höja hemmens boendestandard och husmödrarnas status i mitten av 1900-talet. Wenke Rundberg på Nordiska Museet guidar oss runt på en ny fotoutställning. Programledare är Urban Björstadius.

Jan 03, 2011
Vår tids Pippi och gamla tiders tomte
00:24:07
En litterär gestalt som blivit förebild för svensk jämställdhet och hyllats som feministisk ikon fyller 65 år i år, men går knappast i pension för det. När boken Pippi Långstrump publicerades 1945 var figuren Pippi något alldeles nytt. Detta vanartiga, stökiga barn som dessutom var orimligt stark och självständig stod i kontrast till de skötsamma och artiga Tommy och Annika. Sedan dess har Pippi pekats ut som förebild och ikon, och hon har också smugit sig in i annan litteratur. Litteraturforskaren Eva Söderberg berättar om hur Pippigestalten har satt spår ända fram till våra dagars Lisbeth Salander. Dessutom handlar det om en sur och gråklädd liten gubbe som skrämde barnen och gärna ville ha gåvor på julafton. Folklivsforskaren Ebbe Schön berättar om den ursprungliga svenska tomten, som var en helt annan figur än våra dagars kommersiella tomte. Programledare är Urban Björstadius.

Dec 20, 2010
De bortglömda konstnärerna
00:24:04
Runt förra sekelskiftet så blomstrade det modernistiska konstlivet i Öst- och Centraleuropa. En förvånansvärt stor andel av dessa konstnärer var kvinnor, men de försvann ur konsthistorien efter andra världskriget. Enligt Tom Sandqvist, professor vid Konstfack i Stockholm, är det nu dags att återupprätta dessa bortglömda konstnärer. Dessutom lackar det ju mot jul, och i dagens program tipsar Tobias Svanelid och Urban Björstadius traditionsenligt om böcker att lägga under granen. De böcker som tas upp i programmet är: Det andra könet i öst av Tom Sandqvist Pink Floyd av Bengt Liljegren I afton dans av Torbjörn Ericson och Kjell Israelsson Avtryck av liv av Carl Nylander Till Rom red. Brita Carlens, Ann-Katrin Pihl Atmer och Fredrik Lång De gåtfulla Överhogdalsbonaderna av Ulla Oscarsson Erotiska väsen av Ebbe Schön Förbisett av Niklas Ingmarsson, Robert Willim och Martin Magntorn Skeptikerskolan av Andreas Anundi och CJ Åkerberg Vålnaden går före av Eva Carlsson Werle Programledare är Urban Björstadius.

Dec 13, 2010
En skådespelares känslor
00:24:26
En skådespelare måste kunna gestalta många olika känslor på scenen, allt från att skratta trovärdigt till att gråta hjärtskärande. För att lyckas med det använder de sig av sina privata känslor under repetitionerna - även om de inte behöver vara arga för att kunna spela arga så måste de utnyttja sina egna erfarenheter av ilska. Sociologen Stina Bergman Blix har undersökt hur skådespelare arbetar med känslor, och hon säger att det kan påverka skådespelarnas privatliv. - Lättheten att gå in i och ut ur känslor kan göra att upplevelsen av känslor förlorar i äkthet. Skådespelaren Johan Holmberg på Dramaten har funderat mycket kring vad hans yrkesval har betytt för hans känsloliv. Från början sökte han sig till teatern bland annat för möjligheten att få jobba med känslor, men idag ser han också flera risker med det. - Kanske stänger vi av de naturliga känsloflödena i privatlivet och sparar dem till teaterscenen. Programledare är Urban Björstadius.

Dec 06, 2010
Fantasins landskap
00:24:28
Fantasyböcker utspelar sig ofta i främmande och fantastiska världar, det kan handla om en fiktiv medeltid, ett sagolandskap eller ett dödsrike. För fantasylitteraturen är själva platsen ofta minst lika viktig som handlingen eller personerna, och i många av böckerna finns därför också kartor som presenterar fantasilandskapet för läsaren. Tolkiens Midgård, CS Lewis Narnia och Astrid Lindgrens Nangiala är platser som avslöjar mycket om vad som är viktigt i berättelserna. Det säger Stefan Ekman som forskar om fantasylitteraturens olika miljöer, och i dagens program berättar han om hur böckernas olika landskap påverkar berättelserna. Dessutom handlar det om musikaliska improvisationer på kyrkoorgel. Karin Nelson har studerat hur 1600-talets organister lärde sig spela, och hon fann stora likheter med dagens jazzmusiker. Programledare är Urban Björstadius.

Nov 29, 2010
Konsten att hantera överflöd
00:24:29
Det är bara en månad kvar till jul och julhandeln har redan dragit igång på många håll i landet. Vi går nu in i överflödets tid då vi som alltid köper för många julklappar och äter för mycket mat. Men vad är egentligen överflöd, och när är för mycket just för mycket? Barbara Czarniawska är professor i allmän företagsekonomi, och till skillnad från de flesta andra ekonomer som forskar om hur man kan få mer av något, så studerar hon konsten att hantera överflöd - vad gör man när man redan har för mycket av något? Dessutom handlar det om så kallade whistle-blowers. Så kallas de människor som offentliggör till exempel brott eller korruption inom en organisation eller ett företag. Några kända whistle-blowers är den norska sälfångstinspektören Odd Lindberg som avslöjade de blodiga metoderna under sälfångsten, och Ingvar Bratt som avslöjade det som kom att kallas Boforsaffären. Både Odd Lindberg och Ingvar Bratt drabbades dock av människors vrede och blev utsatta för både hot, utfrysning och förtal. Det är en paradox som intresserat sociologen Magnus Haglunds - hur kan det komma sig att någon som försöker varna allmänheten eller som försöker prata i allmänhetens intresse drabbas av vedergällning från omgivningen? Programledare är Urban Björstadius.

Nov 22, 2010
Ingen är som Eva Dahlgren
00:24:25
I förra veckan var det premiär för Eva Dahlgrens monologföreställning Ingen är som jag, som handlar om hennes uppväxt och liv. Att ingen är som Eva Dahlgren är också den bild de flesta har av henne - i media beskrivs hon ofta som sann, äkta och självutlämnande. Men hur väl stämmer den bilden egentligen? Vetenskapsradion Forum tog med litteraturvetaren Anna Biström till föreställningen för att försöka lista ut hur bilden av Eva Dahlgren har skapats. Dessutom handlar det om flickböckernas upprättelse. Från att ha setts som dålig litteratur som spred dåliga förebilder till unga flickor ser man numera andra kvaliteter i böckerna. Flickor och flickböcker har nu också blivit föremål för många forskningsprojekt berättar litteraturvetaren Eva Söderberg. Programledare är Urban Björstadius.

Nov 15, 2010
Svenska hem
00:24:30
Den faluröda stugan med moraklocka, kurbitsmålade möbler och öppen spis ses idag som något typiskt svenskt. I själva verket är det ett resultat av att arkitekter och konstnärer för drygt hundra år sedan helt enkelt bestämde sig för att lansera en viss stil som svensk och ursprunglig. Runt förra sekelskiftet lanserades den gamla folkkonsten och de traditionella allmogehemmen som förebilder för det goda hemmet. Framför allt var det allmogestilen från Dalarna som sågs som ett ideal, och som levt kvar som en bild av det äktsvenska allt sedan dess. Det berättar Johan Knutsson som är professor i möbelkultur och författare till den nya boken I hemtrefnadens tid. I dagens program tar han oss med på en promenad till byggnaderna på Skansen, själva sinnebilden av det ursvenska, och visar hur dåtidens nationalromantik formade synen på hur det äkta svenska hemmet skulle se ut. Programledare är Urban Björstadius.

Nov 01, 2010
Den mytiska flöjten
00:24:22
Ett av människans allra tidigaste instrument är vassrörsflöjten som har använts av herdar, mystiker och schamaner i tusentals år. Musiketnologen Anders Hammarlund vid Svenskt visarkiv är aktuell med boken Intet - Musik, medier och mystiker som handlar om flöjtens ursprung i de gamla herdekulturerna vid Medelhavet och i Asien. I dagens program berättar han om hur flöjtspelandet ofta har tillskrivits andliga dimensioner - flöjtspelaren andas ju fram tonerna och blåser liv i musiken - och om flöjtspelandets roll inom islam. Dessutom handlar det om en sorts skvallerforskning - i den digitala världen. Att skvallra är ingen konst för oss människor om vi sätter oss ner med en kopp kaffe och en kompis. Men tänk dig att programmera ett dataspel där karaktärerna i spelet ska ha både den sociala och den språkliga kompetens som krävs för att kunna skvallra, då blir det hela genast väldigt mycket mer komplicerat. Det berättar Jenny Brusk som på högskolan i Skövde forskar om framtidens skvallrande dataspelskaraktärer. Programledare är Urban Björstadius.

Oct 25, 2010
Berömmelsens kulturhistoria
00:24:29
Varje dag kan vi läsa i tidningarna om olika kändisars förehavanden, men våra dagars kändisdyrkande är inget nytt fenomen, det har pågått länge även på våra museer. Runt förra sekelskiftet skapade Nordiska Museets grundare Artur Hazelius en omfattande samling av föremål från kända och framstående svenska män och kvinnor, och i samlingarna finns sådant som Esaias Tegnérs glasögon och Karl XV:s kalsonger. En som intresserar sig för den här tidiga kändiskulturen är etnologen Andreas Nyblom, som i ett nytt forskningsprojekt ska gå till botten med frågan om vilka symboliska värden som vi tillskriver föremålen. Dessutom vänder vi blickarna österut. Kina har ju åter kommit i rampljuset i och med Nobels fredspris, men trots att landet sedan några årtionden öppnat sina portar mot omvärlden så är det ofta så vi tänker på Kina, som en diktatur som förföljer oliktänkande. Det brukar ju sägas att en bild säger mer än tusen ord, så vad speglas då för samhällsutveckling i modern kinesisk film? En som både fascinerats och imponerats är Olle Sjögren, professor i filmvetenskap vid Göteborgs Universitet. Han säger att innan vi sätter oss och tittar på kinesisk film, så måste vi göra oss av med våra vanföreställningar och förutfattade meningar om vad Kina är. Programledare är Urban Björstadius.

Oct 18, 2010
Nobelpriset som dödskyss
00:23:58
John Steinbecks nobelpris i litteratur 1962 har av författarkollegan Saul Bellow beskrivits som en dödskyss för Steinbecks författarskap, och många har vittnat om hur nobelpriset har förlamat pristagarna. De höga förväntningarna och prestationskraven sägs leda till skrivkramp och att många av pristagarna mister förmågan att skriva. Men stämmer det, innebär nobelpriset slutet för pristagarnas författarskap? Svenska Akademiens ständige sekreterare Peter Englund och litteraturvetaren Anna Gunder, som forskar om den så kallade nobeleffekten, reder ut begreppen. Dessutom handlar det om hur vårt behov av ljus under den mörka hösten allt oftare tar sig olika kulturella uttryck. Många svenska städer har ju numera ett mer eller mindre återkommande evenemang under några dagar eller veckor då staden lyses upp, och en riktigt ambitiös kommun i det sammanhanget är Alingsås. För elfte året i rad lyser stan upp hösten med hjälp av världsledande ljusdesigners, och vi får följa med på en glittrande promenad tillsammans med ljusdesignern Ulrika Wänström-Lindh. Programledare är Urban Björstadius.

Oct 11, 2010
Efter The Pirate Bay
00:24:29
I förra veckan startade hovrättsförhandlingarna i Stockholm mot grundarna av fildelningssajten The Pirate Bay. I tingsrätten dömdes de för medhjälp till brott mot upphovsrättslagen, men oavsett hur hovrätten dömer så kommer domen inte att få någon reell betydelse eftersom fildelningen är här för att stanna. Det säger Pelle Snickars, forskningschef på Kungliga Biblioteket och en av redaktörerna för den nya boken Efter The Pirate Bay. Fildelandet är så tätt förknippat med webbens struktur och så accepterat som social norm att juridiken inte kan stoppa utvecklingen. I stället efterlyser han en digital politik som förmår hantera internetålderns nya utmaningar. I det fjärde och sista avsnittet i serien om folktrons erotiska väsen berättar Ebbe Schön om djävulen, älvorna och vad det innebar att bli bergtagen. Programledare är Urban Björstadius.

Oct 04, 2010
Varför skrattar människan?
00:24:14
Människor från alla delar av världen kan plötsligt brista ut i ett krampaktigt, ofrivilligt gnäggande, det så kallade skrattet. Men även om alla människor skrattar, så skrattar vi inte alltid åt samma saker. Vissa tycker att ordvitsar är höjden av humor, medan andra mer uppskattar en gräddtårta i ansiktet. Vi skrattar när någon halkar på ett bananskal på trottoaren, men inte när hinderlöparen river ett hinder och faller på banan. Det mänskliga skrattet är inte alltid så lätt att förstå, och har också sysselsatt tänkare under årtusenden. En del av förklaringarna och teorierna finns sammanfattade i den nya boken Varför skrattar människan? av diplomaten och författaren Kaj Falkman. Han skriver om ironier, skämtteckningar och ordvitsar - och om vad som händer i hjärnan på den skrattande människan. I serien om folktrons erotiska väsen berättar Ebbe Schön om Näcken, ett farligt väsen som kanske inte såg ut som vi idag gärna föreställer oss honom. Programledare är Urban Björstadius.

Sep 27, 2010
Vetenskapsradion Forum 20100920 2010-09-20 kl. 13.20
00:24:30
Hur gör djur - om naturprogram på tv, och om havsfrun. Med Urban Björstadius.

Sep 20, 2010
Föräldralösa barn och erotiska väsen
00:24:29
Den amerikanska litteraturen är full av föräldralösa barn. Redan under 1800-talet dök de upp i form av en Tom Sawyer eller en Huckleberry Finn som gestaltade ett slags frihetsideal. Idag används de snarare för att problematisera bilden av den amerikanska kärnfamiljen och den amerikanska nationen. Det säger Liz Kella vid Södertörns högskola och Helena Wahlström vid Uppsala universitet, som tillsammans med Maria Holmgren-Troy vid Karlstad universitet forskar om de föräldralösa barnen i amerikansk litteratur. Om Tom Sawyer och Huckleberry Finn var en bild av friheten, så problematiserar dagens föräldralösa den friheten - vad är det för slags frihet, och för vem? Dessutom startar en ny serie som handlar om alla de erotiska faror som lurar ute i vassen eller i mörka skogen. Folklivsforskaren Ebbe Schön är aktuell med boken Erotiska väsen som handlar om skogsrået, havsfrun, näcken och andra erotiska väsen i den svenska folktron, och i dagens program berättar han om det förföriska skogsrået. Programledare är Urban Björstadius.

Sep 13, 2010
Makthavare i ministerns skugga
00:24:29
Varje minister i Sverige har en eller flera statssekreterare, som är departementets högste administrative chef och den som leder det dagliga arbetet. Man kan säga att statssekreteraren är den som ser till att politiken genomförs. Tidigare var de tjänstemän som rekryterades från statsförvaltningen och de var något av politikens doldisar, men numera rekryteras de ofta från de egna partiorganisationerna, deras makt har växt, och de har klivit fram alltmer i rampljuset. Det berättar Anders Ivarsson Westerberg, forskare vid Södertörns högskola som nyligen kom ut med boken Makthavare i ministerns skugga, i vilken han skriver om statssekreterare som Lars Danielsson, Ulrika Schenström och Jöran Hägglund. Alla vet vi väl vad humor är. I alla kulturer och i alla tider har det dragits vitsar och skrattats. Samtidigt har vi alla som individer väldigt personliga uppfattningar om vad som är roligt. Humor är också ämnet för vetenskapliga studier inom olika fält, och i somras samlades några av världens humorforskare på den tvärvetenskapliga konferensen European Science Open Forum i Turin i Italien. Vetenskapsradion Forums Ylva Carlqvist Warnborg var på plats och pratade med hjärnforskaren Alan Reiss, antropologen Tom Flamson och lingvisten Salvatore Attardo. Programledare är Urban Björstadius.

Sep 06, 2010
Vårt behov av hjältar
00:24:13
Anne Frank har fått ge ansikte åt förintelsen, Astrid Lindgren åt svensk barnkultur och Abraham Lincoln åt den amerikanska drömmen. Vårt behov av hjältar och ikoner, vårt behov av att sätta ansikten på olika företeelser, är större än någonsin. Det märks inte minst genom alla de personmuseer som skapas när kända personer dör. Det säger Stefan Bohman som i dagarna kom ut med boken Att sätta ansikte på samhällen. Han säger att fenomenet är typiskt för vår tid - när det går dåligt för ett politiskt parti byter man ut partiets ansikte, partiledaren, i stället för att ändra sin politik. Att skapa olika symboler för nationella identiteter är ett fenomen som återfinns inom många områden. De röda husen med vita knutar har ju blivit en slags sinnebild av det genuint svenska hemmet. Men 1800-talets färgsättning av svenska hus var långt mer varierad än så, och med tydliga lokala variationer. Det visar en doktorsavhandling från Lunds universitet där arkitekten Richard Kjellström forskat kring just husens färgsättning. Programledare är Urban Björstadius.

Aug 30, 2010
Den moderna reklamens födelse
00:24:28
I det moderna samhället omges vi ständigt av reklam, vi hör den på vissa radiokanaler, vi ser den på tv, vi läser den i tidningar och den lyser upp våra städer med ljusskyltar och skyltfönster. Reklamen har blivit så naturlig i vår miljö att vi oftast inte tänker på den, men så var det förstås inte när den moderna reklamen föddes i början på 1920-talet. Då, när städerna elektrifierades och intresset för psykologin växte, föddes en ny form av systematisk reklam där man på olika sätt försökte hitta de bästa sätten att stimulera synsinnet och påverka medvetandet, allt för att väcka köplust och skapa nya behov och begär. Det berättar Louise Nilsson som nyligen disputerade på en avhandling om reklamens framväxt under den epok då det moderna konsumtionssamhället föddes. Dessutom handlar det om Tarzan, apornas son. Kring förra sekelskiftet föddes ju inte bara den moderna reklamen, utan några av vår tids främsta populärkulturella ikoner skapades också, som exempelvis Dracula, Sherlock Holmes och Dr Jekyll och Mr Hyde. Men den mest kände blev kanske ändå Tarzan. Första gången han svingade sig genom djungeln var 1912, och boken har nu återutgivits i en kommenterad utgåva som tas upp till granskning i programmet. Programledare är Urban Björstadius.

Aug 23, 2010
Fyllehistorier och boktips inför sommaren
00:24:29
Att berätta fyllehistorier är något som hör ungdomen till. Pinsamma anekdoter om hur man kräkts på den snygga tjejen eller gjort bort sig inför chefen i berusat tillstånd kan tyckas trivialt eller kanske studentikost. Men de här historierna kan säga mycket om sin samtid, enligt etnologen Susanne Waldén som nyligen disputerade på en doktorsavhandling om fyllehistorier. Berättelserna innehåller nämligen provokationer mot olika regler för hur vi bör bete oss, de utmanar tidens auktoriteter och de rymmer ofta varnande budskap. Dessutom bjuds det på boktips inför sommaren. I Vetenskapsradion Forums traditionsenliga bläddrande i böcker att ta med sig till hängmattan, hammocken eller den uppblåsbara badmadrassen tipsar Tobias Svanelid och Urban Björstadius om allt från vetenskapliga modeböcker till göteborgiana och Homeros på nysvenska. De böcker som nämns i programmet är: Iliaden. En cover av Dimitrios Iordanouglou Rolandsången i översättning av Jens Nordenhök Rolandsången i översättning av Leif Duprez och Gunnar Carlstedt Inte bara mode av Tonie Lewenhaupt Modets metamorfoser av Lizette Gradén och Magdalena Peterson McIntyre (red) Färgen gör människan av Maja Jacobson Mellan konsten och publiken av Göran Ståhle Om betydelsen av böckers utseende av Kristina Lundblad Tyska minnesgemenskaper av Sture Packalén Göra ont. Litterär metafysik av Anders Johansson Göteborg utforskat av Helena Holgersson, Catharina Thörn, Håkan Thörn och Mattias Wahlström (red) Programledare är Urban Björstadius.

Jun 21, 2010
Kinamat i förändring
00:24:29
Att gå på kinarestaurang och äta kinamat har blivit vardag i Sverige, även om själva maten kanske inte alltid påminner så mycket om den mat kineser traditionellt ätit. Men det gör å andra sidan inte maten i Kina heller nu för tiden. För aldrig tidigare har väl ett land genomgått en så snabb ekonomisk förändring som Kina. Under de senaste trettio åren har den ekonomiska tillväxten legat kring 10% per år. Hundratals miljoner kineser har fått ett bättre liv och den framväxande medelklassen är i full färd med att skaffa sig en modern livsstil, och ett av världens mest berömda kök befinner sig alltså i snabb förändring. Dessutom handlar det om vår möbelkultur. På Lidingö utanför Stockholm ligger Carl Malmsten Furniture Studies som hör till Linköpings universitet och är uppkallat efter en av Sveriges och 1900-talets mest kända möbelformgivare. Under våren fick Carl Malmsten Furniture Studies Sveriges första professur i möbelkultur. Den innehas av Johan Knutsson som närmast kommer från Nordiska Museet, och han guidar runt i lokalerna där allt från möbelkonservatorer till möbelsnickare utbildas. Programledare är Urban Björstadius.

Jun 14, 2010
Den ljusnande framtid?
00:24:25
I dessa försommartider fylls luften av både fågelsång och den något mer skränande sången från sjungande ungdomar på lastbilsflak och i tutande bilar, nu när årets studentkull ger sig ut i livet. Men ungdomen och den stora kärleken, allt har en ände sa den tyske poeten och humanisten Johann Wolfgang von Goethe en gång. Och även livet har ju en ände, även om idealet i dagens samhälle ofta verkar vara att vi ska låtsas som att lidande och död inte finns. Att vara ung i dagens ytliga samhälle är inte det lättaste enligt Peter Jansson, som är psykoterapeut och doktorand i filosofi vid Göteborgs universitet, och han säger att lidandet och döden är viktiga för att kunna skapa sig ett lyckligt liv. I serien om förpackningar handlar det den här veckan om kaffepaketens kulturhistoria och vi hör Jenny Lee, en av redaktörerna för den nya boken Burkar, påsar och paket. Programledare är Urban Björstadius.

Jun 07, 2010
Självmordssajter på Internet
00:24:29
Att tala om självmord har länge varit tabu i samhället och inte minst i medierna, eftersom man är rädd att artiklar och reportage om självmord ska få självmordsbenägna människor att gå från tanke till handling. Men det här tabut och tystnaden i medierna leder till att människor i brist på information och samtal om självmord söker sig ut på internet i stället. Där möter de både sajter som vill hjälpa dem att inte ta steget att begå självmord, men också sajter som uppmanar och uppmuntrar dem att begå självmord och som beskriver hur de bäst ska gå tillväga. De här självmordsförespråkande sajterna har på senare år ökat i relation till de självmordspreventiva enligt Michael Westerlund, som i dagarna disputerar i medie- och kommunikationsvetenskap vid Stockholms universitet på en avhandling självmord och internet. I serien om förpackningar har turen kommit till sockerpaketens kulturhistoria, och vi hör Ulrika Torell, en av redaktörerna för den nya boken Burkar, påsar och paket. Programledare är Urban Björstadius.

May 31, 2010
En god simborgare
00:24:29
En god medborgare är en god simborgare, så skulle man kunna sammanfatta synen på simkunnighet i Sverige under 1900-talet. Ella Johansson är docent i etnologi och hon har studerat vår inställning till simkunnighet fram till idag. Hon säger att simkunnighet har setts som en färdighet som varje medborgare bör besitta, och varje stad och kommun med självaktning byggde en simhall dit medborgarna kunde gå för att ta sina simborgarmärken. Under senare år har vi kunnat läsa om hur svenskarnas simkunnighet har försämrats, men det stämmer inte säger hon - tvärtom kan fler svenskar än någonsin simma. Den försämrade simkunnigheten har ofta förklarats med invandrarnas dåliga simkunskaper, något som enligt Ella Johansson säger en hel del om vår syn på simkunnighetens betydelse för svenskheten. Dessutom startar en ny serie om förpackningar. I den nya boken Burkar, påsar och paket skriver ett tiotal forskare om förpackningarnas kulturhistoria, ett hittills ganska outforskat område. Hur smalt det är kan verka så kan konservburkar och sockerpaket berätta en hel del om vår historia och vår samtid. Det säger Roger Qvarsell, professor vid Linköpings universitet och en av redaktörerna för boken. Programledare är Urban Björstadius.

May 24, 2010
Medicinska bilder och god konst
00:24:12
Vetenskapsradion Forum besöker utställningen Läke Konst på Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm och tittar på närgångna bilder av hudsjukdomar, ögon i genomskärning och pedagogiska muskelmannekänger. Bilderna kommer från det så kallade Hagströmerbiblioteket vid Karolinska institutet som av många anses ha en av världens finaste medicinhistoriska boksamlingar. Ove Hagelin är bibliotekets grundare och föreståndare, och han visar runt på utställningen som rymmer bildskatter från medeltiden fram till idag. Utställning Läke Konst väcker frågan om vad som egentligen är konst, och det är också en av frågorna som tas upp i den nya boken Mellan konsten och publiken av konsthistorikern och konstpedagogen Göran Ståhle. Efter att under många år ha föreläst och lett visningar på många av våra största konstmuseer har han nu samlat besökarnas vanligaste frågor och sina egna funderingar om förhållandet mellan konsten och publiken, och boken tar upp sådant som vad konst är, vad bra konst är och vad som är konstnärlig kvalitet. Programledare är Urban Björstadius.

May 17, 2010
Den onda litteraturen
00:24:28
Litteratur och litteraturläsning ses alltid som något bra och positivt, att läsa en god bok anses personlighetsutvecklande och i kulturpolitiken pratas det till och med om läsandets hälsosamma effekter. Genom litteraturen får vi också möjligheter att brottas med existentiella frågor om ont och gott. Men om vi menar allvar med läsandets värde, om vi verkligen tar litteraturens moraliska anspråk på allvar, då borde det väl rimligtvis också finnas ond litteratur? Hur en sådan ond litteratur kan se ut diskuteras i den nya boken Göra ont: Litterär metafysik av litteraturvetaren Anders Johansson. Dessutom handlar det om kinesisk musik. Världsutställningen i Shanghai har ju just inletts, och i veckan som gick avslutades också den kinesiska invasionen av USA. Den har nämligen kallats så, turnén längs USA:s västkust med några av Kinas bästa rockband. De här banden arbetar under helt andra villkor än de västerländska eftersom Kina är en diktatur. Vi hör bland andra Cecilia Lindqvist, professor i kinesiska, som berättar om några av skillnaderna mellan kinesisk och västerländsk musik. Programledare är Urban Björstadius.

May 03, 2010
Muslimsk Black Metal
00:24:24
Metalmusik har på kort tid blivit en av de största ungdomskulturerna i Mellanöstern och Nordafrika. En extrem variant av denna hårdrock är Black Metal med sina mörka gitarrer och gutturala sång, och ett utmärkande drag är de satanistiskt influerade texterna. Detta har fått många stater att anklaga Black Metal-anhängarna för omoral, satanism och subversiv verksamhet, men religionshistorikern Thomas Karlsson berättar att metalmusiken också kan få stor kulturell betydelse eftersom den utmanar många fördomar. Dessutom handlar det om den nya humaniorautbildningen "Kultur" vid Göteborgs universitet, en utbildning för blivande kulturkritiker och debattörer. Humanioras "kris" har länge debatterats i Sverige, och den nya utbildningen kan ses som humaniorans revansch enligt Thomas Bossius, lektor vid institutionen för kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet. Programledare är Urban Björstadius.

Apr 26, 2010
Droger och dildos under antiken
00:24:30
Vår bild av antiken präglas ofta av den antika litteraturens upplysta filosofer, stora dramatiker och politiska tänkare - kort sagt den västerländska kulturens vagga. En något annorlunda bild möter oss i den nya boken Antiken by night som handlar om sex, droger och dildos i den antika litteraturen. Författaren Dimitrios Iordanoglou berättar i dagens program om de gamla grekernas överdoser, analsexvanor och dildodiskussioner. Dessutom handlar det om hur vi maskar på jobbet. Den genomsnittlige kontorsarbetaren ägnar 1-3 timmar om dagen åt till exempel privatsurfande på internet. Tidigare har man ansett att det handlar om lata medarbetare som inte sköter sitt jobb, men en ny studie visar att många helt enkelt har för få arbetsuppgifter för att kunna fylla en hel arbetsdag. Sociologen Roland Paulsen berättar att det kan vara svårt för den anställde att bryta mönstret, eftersom man då avslöjar sin tidigare underprestation. Programledare är Urban Björstadius.

Apr 19, 2010
Om sängar och sovande
00:24:20
För några hundra år sedan sov vi nordbor inte alls på samma sätt som idag. Ofta sov alla i hushållet i samma rum och flera i varje säng, och utländska besökare chockerades av att alla sov nakna. Man låg inte heller ner utan halvsatt och sov i de korta sängarna eftersom många plågades av hosta. Det framgår av en ny bok om sömn och sovvanor på den danska landsbygden av etnologen Mikkel Venborg Pedersen. Dessutom handlar det om sjuksängar som kulturellt fenomen. Trots att vi ofta inte behöver ligga ner när vi är sjuka så anses det självklart att göra det, eftersom sjuksängen visar för omgivningen att vi vill bli omhändertagna. Själva sängkanten har också blivit en plats för möten med andra, såväl besökare som läkare, något som skapat särskilda etikettsregler. I England har det till och med getts ut handböcker i bedside manners som beskriver hur man bör bete sig i mötet med den sjuke. Att sjuksängen har blivit en plats för liv och död och för känslofyllda möten märks inte minst på tv, där sjuksängen står i centrum för otaliga sjukhusserier. Det berättar Roger Qvarsell som är professor vid Linköpings universitet. Programledare är Urban Björstadius.

Apr 12, 2010
Utseendefixering bland nätdejtare
00:24:30
Internetdejting på olika dejtingsajter är populärt och man uppskattar att mer än en miljon svenskar ägnar sig åt det. Många tänker sig att internetdejtingen är ett sätt att undgå krograggningens kroppsfixering eftersom man först knyter an på ett intellektuellt plan, men det stämmer inte enligt en ny undersökning. Sociologen Roland Paulsen säger att dejtingsajterna i stället framhäver utseendets betydelse eftersom många använder sig av förskönande bilder på profilsidorna, och eftersom parterna hinner bygga upp förväntningar och fantasier om varandra. Den besvikelse detta ger upphov till kan leda till aggressivitet, något som ofta drabbar överviktiga kvinnor. Dessutom sänds den sista delen i serien om science fiction, och den här veckan berättar Michael Godhe och Jonas Ramsten om William Gibsons bok "Neuromancer". Observera att programmet 5 april startar redan kl 13:05.

Apr 05, 2010
Kriget mot terrorismen ur ett genusperspektiv
00:24:23
Attackerna mot World Trade Center 2001 och det efterföljande kriget mot terrorismen innebar en tillbakagång för den amerikanska jämställdheten och en remaskulinisering av det amerikanska samhället. Det säger Anna T Höglund som är docent i etik vid Uppsala universitet och aktuell med den nya boken Gender and the War on Terrorism, i vilken hon beskriver Kriget mot terrorismen ur ett genusperspektiv. Den här tillbakagången började direkt efter terrorattentaten - så till exempel beskrevs räddningsarbetarna som modiga män som offrade sig för kvinnor och barn, trots att brandkåren och polisen i New York består av både kvinnor och män, och de experter som i början debatterade attackerna i tv var nästan uteslutande män. President Bush retorik utmärktes av en slags vilda västern-jargong, och de afghanska kvinnorna situation lyftes fram som ett alibi för att rättfärdiga kriget - men så snart kriget startat avtog mediernas intresse för de afghanska kvinnorna. Anledningen till att amerikanerna återgick till traditionella könsroller, säger hon, är att vi i tider av hot söker oss till det välbekanta och trygga. I tredje delen i serien om science fiction berättar Michael Godhe och Jonas Ramsten den här veckan om Philip K Dick och hans bok "Do Androids Dream of Electric Sheep", som är förlaga till filmen Blade Runner. Programledare är Urban Björstadius.

Mar 29, 2010
1600-talets Da Vinci-koden
00:24:05
Johannes Bureus är känd som en pionjär inom runforskningen och som Sveriges förste riksantikvarie, och han var dessutom lärare till Gustav II Adolf och senare till dennes dotter drottning Kristina. En ny avhandling i religionshistoria lyfter också fram hans mystiska och esoteriska sidor - Johannes Bureus tyckte sig nämligen hitta dolda mönster och koder i runorna, en slags kosmiska diagram som han ansåg visade att de gamla goterna varit ett framstående folk med gudomliga insikter. Avhandlingsförfattaren Thomas Karlsson säger att man kan kalla Johannes Bureus för en 1600-talets Dan Brown. I serien om science fiction berättar Michael Godhe och Jonas Ramsten den här veckan om Ursula K Le Guins "The Left Hand of Darkness", som är ett exempel på feministisk och ekologisk science fiction. Programledare är Urban Björstadius.

Mar 22, 2010
Berättelsernas makt
00:24:29
Berättelsernas makt är stor och en god historia kan vara guld värd. Det är något som marknadsförare har upptäckt och som resulterat i fenomenet storytelling. Det handlar om att förknippa ett visst företag eller en viss person med en berättelse, som till exempel berättelserna om hur IKEA:s grundare Ingvar Kamprad alltid snålat med alla utgifter, och tanken är att de här berättelserna ska säga något viktig om företagets eller organisationens värderingar. Storytelling följs med intresse av såväl etnologer som företagsekonomer, och det kan leda till spännande möten mellan den akademiska världen och företagsvärlden. Vi hör Ulf Palmenfelt, professor i etnologi vid Högskolan på Gotland, och Per Gustavsson, författare och lärare i berättande. Dessutom startar en ny serie om science fiction, en genre som förr ansågs oseriös men som nu har vuxit till att bli en av vår tids populäraste uttrycksformer. Science fiction uppmärksammas också alltmer av forskarna, och ett tecken på det är den kommande antologin Möjliga världar - tekniken, vetenskapen och science fiction i vilken en mängd forskare skriver om science fiction ur olika perspektiv. Under några veckor framöver kommer bokens redaktörer, Michael Godhe och Jonas Ramsten vid Linköpings universitet, att berätta om allt från Frankenstein till Blade Runner. Programledare är Urban Björstadius.

Mar 15, 2010
Poeter eller profeter?
00:24:29
Under hela historien har det funnits föreställningar om att författaren också är en slags profet, att han eller hon ser saker som vi andra inte ser. Poeterna har balansera på gränsen mellan geni och galenskap, de har skrivit sina verk under gudomlig inspiration men också drabbats av ensamhet och utanförskap. Redan Platon beskrev diktarna som besatta, och i den nya boken Poeter och profeter beskrivs hur de här föreställningarna har levt vidare ända till våra dagars Mare Kandre och Bob Dylan. Bokens redaktörer Anna Carlstedt och Anders Cullhed berättar om varför vi så gärna ser våra författare som profeter. I den fjärde och sista delen i serien om bilar i litteraturen berättar Emin Tengström den här veckan om hur Harry Martinsson tidigt kritiserade massbilismen, och om de hätska motreaktioner det vållade i samtiden. Programledare är Stina Näslund.

Mar 08, 2010
Bellmans 1800-tal
00:24:23
När Bellman dog utfattig 1795 glömdes han snart bort, ända tills de unga romantikerna upptäckte hans genialitet långt senare. Det har man i alla fall trott tidigare, men det stämmer inte enligt litteraturprofessorn Johan Stenström. Bellman var aldrig bortglömd. I den nya boken Bellman levde på 1800-talet skriver han om hur Bellmans texter sjöngs i de slutna manliga sällskapskretsarna i Stockholm, där hans texter om kärlek och rus kunde leva vidare. I serien om bilar i litteraturen berättar Emin Tengström den här veckan om hur skrotbilar, bilskrotar och bilolyckor har använts som symboler för förgängligheten. Programledare är Urban Björstadius.

Mar 01, 2010
Hade Strindberg mögel i hjärnan?
00:24:29
Många Strindbergforskare tar till oerhört långsökta tolkningar och läser in symboler och underliggande betydelser i texterna som inte finns där, bara för att få sina litteraturvetenskapliga analyser att gå ihop. Det säger litteraturvetaren Erik van Ooijen som nyligen disputerade på en avhandling om Strindbergs kammarspel. Han säger att Strindberg ofta skrev nyckfullt och oförutsägbart för att skapa en särskild rytm eller stämning, snarare än för att det hade någon särskild symbolisk mening. Strindberg själv beskrev ofta hur han drabbades av en slags feber när han skrev, och han sa att dikten växte fram som ett mögel ur hjärnan. Dessutom fortsätter serien om bilar i litteraturen, och idag berättar Emin Tengström om hur bilen har använts som klassmarkör i den svenska litteraturen, och om hur man har beskrivit fenomenet med kvinnor bakom ratten. Programledare är Urban Björstadius.

Feb 22, 2010
Skandinaver är vi allihop
00:24:22
Efter århundraden av krig och fiendskap började invånarna i de nordiska länderna under 1800-talet att se varandra som syskonfolk. Insikten att det finns stora kulturella likheter mellan länderna och att våra språk har ett gemensamt ursprung ledde till en ny identitet och att människor såg på sig själva som skandinaver. Tidigare har man ansett att den här så kallade skandinavismen dog ut vid mitten av 1800-talet, men litteraturvetaren Kari Haarder Ekman säger att den levde kvar i litteraturen till in på 1900-talet och att den var en viktig orsak till att det moderna genombrottet i nordisk litteratur blev så framgångsrikt. Få uppfinningar har revolutionerat människors vardag så som bilen, och 1900-talet var på många sätt bilens århundrade. Idag är bilar och bilism mer aktuellt än någonsin, oavsett om det handlar om klimatförändringar, trängselskatter eller Saabs framtid. Emin Tengström är författare till den nya boken "Bilen & människan i svensk prosa och poesi", och i en ny serie kommer han under några veckor framöver att berätta om hur bilen har skildrats i den svenska litteraturen. Programledare är Urban Björstadius.

Feb 15, 2010
Den samiska trumman
00:24:27
Den samiska trumman spelade förr en viktig roll när samerna ville komma i kontakt med gudarna. Genom trumman kunde de få reda på gudarnas vilja och få råd om hur de skulle bete sig i olika situationer. Kristna missionärer och forskare såg däremot trumman som trolldom och förstörde därför nästan allihop. I dagarna disputerar religionshistorikern Rolf Christoffersson på en avhandling om den samiska trumman, och i dagens program visar han hur det gick till när samerna använde trummorna för att spå in i framtiden. Dessutom uppmärksammas att den amerikanska teveserien 24 nu startar med en ny säsong. I serien får vi följa agenten Jack Bauers kamp mot terrorister, men serien präglas av en hjältekultur och våldsideologi som tillsammans med dess bild av muslimer kan få konsekvenser även i verkliga livet. Det säger religionshistorikern Per-Erik Nilsson som skriver på en bok om 24. Programledare är Urban Björstadius.

Feb 08, 2010
Rolands öden och äventyr
00:24:18
I veckans Vetenskapsradion Forum uppmärksammas att Rolandssången nu för första gången kommer i en fullständig metrisk översättning till svenska. Det är den äldsta bevarade så kallade hjältesången och den handlar om kung Karl den stores kamp mot morerna under 700-talet. Det är också det första litterära verk som skrivits på ett språk som kan kallas franska och sången har haft en viktig roll i litteraturhistorien. Det berättar Leif Duprez som har doktorerat på Rolandssången och som tillsammans med Gunnar Carlstedt har översatt och tolkat den. Dessutom handlar det om urban ljuddesign. I många städer är buller ett stort problem, något som kan motverkas genom att man med högtalare förstärker de naturliga ljud som finns i form av porlande fontäner, vindsus i träden och fågelkvitter. Det säger Björn Hellström som är professor i urban ljuddesign vid Konstfack i Stockholm. Programledare är Urban Björstadius.

Feb 01, 2010
Falskt och äkta av Caravaggio
00:24:29
I år är det fyrahundra år sedan Caravaggio dog, en av konsthistoriens verkligt stora namn. Med sin realism som inte väjer för det osköna eller fula och med sina mörka målningar där motivet är ljussatt som i en strålkastarbelysning så bildade han skola för många efterföljare. Med anledning av fyrahundraårsfirandet så visar Nationalmuseum i Stockholm två nästan identiska målningar som båda föreställer den helige Franciscus - två målningar, varav den ena är en kopia. Det visar nya forskningsrön efter att italienska forskare studerat målningarna med bland annat röntgen. Vi hör konstvetaren Per Hedström som är intendent och ansvarig för utställningen. I den sista delen i serien om animerad film berättar filmvetaren Midhat Ajanovic om en för oss svenskar välkänd figur - Professor Balthazar. Programledare är Urban Björstadius.

Jan 25, 2010
Nya tiders vampyrer
00:24:30
Just nu pågår en fullkomlig vampyrboom på film och tv, och det senaste bidraget är filmen Daybreakers som har biopremiär på fredag. Filmen utspelas år 2019 då en mystisk farsot har förvandlat majoriteten av jordens befolkning till vampyrer, men en liten grupp människor har gått under jorden och kämpar för mänsklighetens överlevnad. Vetenskapsradion Forum tog med sig vampyrforskaren Anna Höglund till biosalongen. Hon disputerade i höstas i litteraturvetenskap på en avhandling om vampyrberättelser från 1700-talet fram till idag, och hon säger att dagens vampyrer ofta beskrivs som undersköna tonårspojkar eller chevalereska gentlemän som vi kan identifiera oss med. Men efter en period med dessa rara helyllevampyrer verkar publiken längta efter lite tuffare tag, något som levereras i Daybreakers. I den tredje delen i serien om tecknad film berättar filmvetaren Midhat Ajanovic om en av filmanimationens verkliga giganter - Walt Disney. Programledare är Urban Björstadius.

Jan 18, 2010
Dolda fotoskatter, animationens mästare och Sveriges första långfilm
00:24:30
I en tid när digitalkameror finns i var och varannan mobiltelefon och vi laddar upp våra digitala foton på sajter som Flickr eller Facebook, så har våra arkiv och museer varit desto långsammare med att anamma den nya tekniken. Trots att de ruvar på kulturhistoriska fotoskatter så har de inte lagt upp mer än en bråkdel av sina bilder på webben, och den som vill botanisera bland bilderna måste alltså bege sig till respektive arkiv för att på ort och ställe bläddra bland fotografierna. Allt fler arkiv och museer lägger dock ut sina fotosamlingar på webben, något som får effekter både för upphovsrätten och för hur vi ser på vad som är ett fotografi. Det säger konstvetaren Anna Dahlgren vid Nordiska Museet, som tillsammans med Pelle Snickars är redaktör för den nya forskningsantologin I bildarkivet, om fotografi och digitaliseringens effekter. I dagarna är det 100 år sedan Sveriges första långfilm hade premiär. Filmen som visades för första gången 9 januari 1910 var en filmatisering av den då folkkära teaterpjäsen Värmlänningarna. Vår krönikör filmforskaren Anne Bachmann har tittat närmare på filmen. I den andra delen i vår serie om tecknad film berättar filmvetaren Midhat Ajanovic om filmanimatörerna Winsor McCay, Victor Bergdahl, Viking Eggeling och Walt Disney. Programledare är Urban Björstadius.

Jan 11, 2010
Osynlig stad och animerad film
00:24:01
Sedan medeltiden berättas i Ryssland om den osynliga staden Kitezj vid sjön Svetlojar. Enligt legenden överlevde staden tatarernas invasion genom att bli osynlig, och än idag sägs vissa kunna höra stadens klockor ringa och se dess spegelbild i sjön. Platsen har blivit ett populärt mål för pilgrimer ur olika trossamfund, och legenden har tagits upp av både diktare och kompositörer. Mest känd i väst är kanske Rimskij-Korsakovs opera "Legenden om den osynliga staden Kitezj och jungfrun Fevronija" från 1907. I dagens program berättar slavisten Irina Karlsohn om varför legenden har blivit så populär i Ryssland och vad den har symboliserat under olika politiska epoker. Dessutom startar en ny serie om tecknad film. Under fyra veckor framöver kommer filmvetaren Midhat Ajanovic att prata om historiens viktigaste animerade filmer, alltifrån rysk dockanimation och Walt Disney till professor Balthazar och Kapten Grogg. I det första avsnittet handlar det om de pionjärer som för över hundra år sedan skapade den animerade filmen, och nedan kan du titta på några av filmerna som nämns i programmet. Programledare är Urban Björstadius.

Jan 04, 2010
VR Forum 20091221 1320 20091222 1903 aven podd 2009-12-21 kl. 16.00
00:24:24
Sidan uppdateras inte. Om humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Du som lyssnare får höra om forskning om människan som kultur- och samhällsvarelse.

Dec 21, 2009
VR Forum 20091221 2009-12-21 kl. 14.00
00:24:24
Dagens Vetenskapsradion Forum handlar om gregoriansk sång, en musik som ansetts ha ett gudomligt ursprung och som kan spåras tillbaka till 800-talet. Musikvetaren Karin Strinnholm Lagergren forskar om hur den gregorianska sången används i dagens kloster, och hon säger att många nunnor och munkar idag komponerar sin egen gregorianska musik med texter på sitt modermål i stället för på latin.

Dec 21, 2009
Judarnas okända liv i Indien
00:24:29
De senaste 2000 åren har judarna ständigt blivit utsatta för förföljelse - utom i Indien, där de alltid levt i harmoni med andra folkgrupper. Det säger Adèle Schreiber som är författare till den nya boken Judiskt liv i Indien, och i dagens Vetenskapsradion Forum berättar hon om hur judar levt och verkat i Indien fram till våra dagar. Dessutom får vi tips om böcker att lägga under granen. Under året har det kommit många spännande böcker om humaniora som passar bra att ge bort i julklapp, och i programmet tipsas om hårda klappar som handlar om allt från fenomenet Björn Ranelid till vampyrernas gastkramande kulturhistoria. Programledare är Urban Björstadius.

Julklappstipsen som nämns i programmet: "Den skrattretande teatern" av Karin Helander och Gösta Ekman "Humorbefrielse" av Lasse Eriksson "Witz-bomber och Foto-sken" av Jonas J. Magnusson och Cecilia Grönberg "50 böcker som förändrade världen" av Andrew Taylor "Medvetandets stilla grund" av Antoon Geels "Hunden i kult och religion" av Jenny Berglund och Ingvar Svanberg (red) "Fenomenet Björn Ranelid" av Torbjörn Forslid och Anders Ohlsson "Dracula och hans arv" av Anders Kaliff "Dörrar till främmande rum" av Lars Lönnroth "Bestiarium, en medeltida djurbok" av Bo Eriksson "Fredrik Blom – Karl Johans arkitekt" av Thomas Roth "Så byggdes villan" av Cecilia Björk, Laila Reppen och Lars Nordling "Nordiska gudinnor "av Britt-Mari Näsström
Dec 14, 2009
Den svenska villan
00:24:29
Det finns närmare två miljoner villor i Sverige och deras arkitektur är en viktig del av både vår stadsbild och vårt kulturarv. Alltsedan de första villaområdena byggdes på 1890-talet har olika stilideal kommit och gått, och idag kan man se jugendvillor, egnahemshus och mexitegelvillor sida vid sida på samma gata. Varje villatyp har sin egen historia och kan också berätta mycket om sin tids värderingar. I dagens Vetenskapsradion Forum guidas vi runt i ett typiskt svenskt villaområde av Laila Reppen och Lars Nordling, som tillsammans med Cecilia Björk skrivit boken Så byggdes villan, svensk villaarkitektur från 1890 till 2010. Dessutom drar det ihop sig till säsongsfinal av Idol på TV4, ett av de mest sedda tv-programmen just nu. Genusforskaren Hillevi Ganetz har studerat olika talangprogram på tv och hon berättar om hur deltagarnas tårar kan tolkas på helt olika sätt, om vilka som får spela gitarr på scen och om varför den svenska Idolfinalen aldrig skulle gå hem i USA. Programledare är Urban Björstadius.

Dec 07, 2009
Traditioner värda att bevara
00:24:27
I Sverige finns flera platser och byggnader som klassats som världsarv av FN-organet UNESCO, till exempel Drottningholms slott, Falu koppargruva och hällristningarna i Tanum. De här platserna bedöms ha ett enastående universellt värde och ska bevaras för eftervärlden. Nu finns det planer på att utöka världsarven till att också skydda våra vanor och traditioner, vårt immateriella kulturarv. Det handlar alltså om alla de unika kulturtraditioner som vi medvetet eller omedvetet övertagit från tidigare generationer, och dagens Vetenskapsradion Forum handlar om vilka traditioner som är värda att bevara för eftervärlden. Dessutom handlar det om vårt förhållande till bröd. I dagarna öppnade Nordiska Museet ett digitalt forum för att samla in svenska folkets minnen och tankar kring bröd. Alla bidrag arkiveras och bevaras för framtida forskning, och enligt Elin von Unge på Nordiska Museet så säger just bröd mycket om vårt samhälle eftersom alla människor har en relation till bröd. Programledare är Urban Björstadius.

Nov 30, 2009
I barndomens skogar
00:24:29
Förr i tiden var skogarna mörka och farliga och man skrämde barnen med berättelser om troll, skogsrår och rovdjur. Idag har naturen i stället blivit en symbol för den goda barndomen och skogen har blivit en idyll som barn bör vistas i så mycket som möjligt. Professor Gunilla Halldén säger att vi idag har en nostalgisk syn på både naturen och barndomen - de står båda för något ursprungligt, äkta och oförstört. Dessutom handlar det om fenomenet YouTube, den snabbast växande sajten på Internet. YouTube har på några år blivit världens största arkiv för rörliga bilder och har också blivit en viktig kraft att räkna med för såväl företag som politiker och forskare. Det berättar Pelle Snickars som är forskningschef på Kungliga Biblioteket och redaktör för den nya antologin The YouTube Reader. Programmet är en repris från septemer i år. Programledare är Urban Björstadius.

Nov 23, 2009
Ett svunnet Europa
00:24:03
Dagens Vetenskapsradion Forum handlar om alla de konstnärliga och avantgardistiska grupper som växte fram i Central- och Östeuropa runt förra sekelskiftet, men som historieskrivningen glömde bort efter andra världskriget. I den nya boken Ett svunnet Europa - om modernismens glömda rötter skriver konstprofessorn Tom Sandqvist om det myller av konstnärer, författare och arkitekter som verkade i det forna habsburgska imperiet, och om den stora betydelse de haft för 1900-talets konst och litteratur. Dessutom handlar det om världens undergång och hjältarna som räddar oss från den, med anledning av den nya filmen 2012. I de flesta katastroffilmer finns en hjälte som offrar sig för att vi andra ska få leva, och religionshistorikern Lena Roos jämför dem med de medeltida martyrerna. Till skillnad från medeltiden så är det dock inte de unga och starka som offrar sig utan de gamla och svaga. Vad säger det om vårt samhälle att vi hellre offrar mormor än familjens knähund på vita duken? Programledare är Urban Björstadius.

Nov 16, 2009
När litteraturen blir digital
00:24:30
När man pratar om digital litteratur så tänker nog de flesta av oss på de nya så kallade läsplattorna som kan fyllas med hundratals böcker i elektronisk form, eller kanske på de ljudböcker som man kan ladda ner till sin mp3-spelare. Men digital litteratur kan vara mycket mer än så, för när litteraturen skrivs direkt för digitala medier så ger det upphov till nya formexperiment där text, ljud och bild samspelar. Som läsare kan man klicka sig runt i verket och den digitala litteraturen närmar sig både konstinstallationer och datorspel. Det berättar Maria Engberg som forskar om digital litteratur. (Webbsidorna som nämns i programmet är: och ) Dessutom handlar det om hur den svenska bokmarknaden har förändrats, bland annat som en följd av ny teknik och nya medier. Litteraturvetaren Ann Steiner är aktuell med boken "Litteraturen i mediesamhället" i vilken hon beskriver hur bokbloggar, litteraturprogram och nya sorters bokhandlare har påverkat författarna, läsarna och litteraturen. Programledare är Urban Björstadius.

Nov 09, 2009
Greve Dracula i nytt ljus
00:24:07
Vår fascination för vampyrer är djupt rotad. I alla tider och i alla delar av världen har människor trott att de döda kan återvända och suga kraft från de levande, och vampyrskräcken nådde sin höjdpunkt i Central- och Östeuropa i slutet av 1600-talet och början av 1700-talet. I bland annat Transsylvanien genomfördes flera officiella gravöppningar då man slog en påle genom hjärtat för att ta död på vampyrerna, och vittnesuppgifter beskriver hur vampyrerna då kunde vråla och skrika. Alltsedan Bram Stokers klassiska roman om Greve Dracula från 1897 har vampyrerna också blivit ett återkommande tema i litteratur och på film, och i den nya boken "Dracula och hans arv" av Anders Kaliff lanseras nya rön om vem den verklige Greve Dracula kan ha varit. Dessutom handlar det om medeltida bestiarier. I dem samsas katter och grävlingar med kentaurer och enhörningar, och programmets krönikör, filmforskaren Anne Bachmann, noterar att bestiarierna verkar uppleva en renässans. Programledare är Urban Björstadius.

Nov 02, 2009
Fenomenet Björn Ranelid
00:24:30
Författaren Björn Ranelid lämnar ingen oberörd. Samtidigt som han skriver höglitterära romaner och förkunnar kärlek och ordets helighet, så gör han reklam för kläder och margarin och kör omkring i en Jaguar med namnskylten Ranelid. Han medverkar också regelbundet i medierna i allt från litteraturprogrammet Babel till underhållningsprogram med Filip & Fredrik. Björn Ranelid rör sig mellan högt och lågt, mellan finkultur och kommersialism, och är på så sätt unik i svenskt kulturliv. Det säger litteraturvetarna Anders Ohlsson och Torbjörn Forslid som är aktuella med boken Fenomenet Björn Ranelid. Men vad säger Björn Ranelid själv? Dessutom handlar det om hur man reagerar på ouppfostrat beteende i olika kulturer. En ny internationell studie visar att invånarna i länder som till exempel Portugal och Spanien reagerar mer öppet på personer som pratar högljutt i telefon på bussen, slänger skräp på marken eller tränger sig före i en kö, än invånarna i länder som exempelvis USA och Storbritannien. Forskarnas förklaring är att portugiser och spanjorer känner sig mer delaktiga i ett kollektiv än amerikaner och britter, och de uppfattar därför en ociviliserad handling som ett angrepp mot dem själva. Programledare är Urban Björstadius.

Oct 26, 2009
Författarna i mediesamhället
00:24:14
När Carina Rydberg gav ut romanen "Den högsta kasten" väckte den enorm uppståndelse. I den självbiografiska boken figurerade flera verkliga och namngivna personer, och diskussionen som följde i medierna handlade om var gränsen går mellan fakta och fiktion, mellan privat och offentligt. Senare har böcker som Maja Lundgrens "Myggor och tigrar" och Lars Noréns "En dramatikers dagbok" vållat liknande debatter i medierna. I dagens Vetenskapsradion Forum berättar litteraturvetaren Christian Lenemark om varför det har blivit allt viktigare för dagens författare att synas i medierna, och hur det påverkar de litterära texterna. Dessutom handlar det om hur kärlek och sex används för att skaffa sig en bättre tillvaro. I tredje världen väcks drömmar om ett annorlunda liv genom västerländska filmer, TV och tidningar. Ju svårare det är att migrera, desto mer utvecklas hoppet om att träffa en man eller kvinna från väst att gifta sig med. Charlotta Holmström från Malmö Högskola har intervjuat personer som emigrerat till Sverige från Afrika och här försöker bygga upp ett bättre liv. Programledare är Urban Björstadius.

Oct 19, 2009
VR Forum 2009-10-12 2009-10-12 kl. 14.00
00:24:23
"Om fint och fult i stan och om arkitekten Fredrik Blom."

Oct 12, 2009
VR Forum 20100510 2009-10-12 kl. 14.00
00:24:23
Sidan uppdateras inte. Om humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Du som lyssnare får höra om forskning om människan som kultur- och samhällsvarelse.

Oct 12, 2009
Musikens århundrade
00:24:30
Dagens Vetenskapsradion Forum handlar om hur 1900-talet blev ett musikens århundrade som bildligt talat exploderade av musik. I över hundra år har det varit möjligt att spela in och lagra musik, och med radio och grammofoner flyttade symfoniorkestrarna in i våra hem. Men när musiken plötsligt fanns tillgänglig för så många väckte det också en hel del farhågor. Det berättar musikforskaren Olle Edström, som tillsammans med Lars Lilliestam, Alf Björnberg och Ola Stockfelt skrivit boken Säg det i toner - och därtill i ord. Dessutom handlar det om humor som livshållning. Ola Sigurdson är professor i tros- och livsåskådningsvetenskap, och i ett nytt forskningsprojekt ska han bland annat undersöka hur humor används inom religionerna. Han säger att det religiösa sättet att se på sig själv och tillvaron liknar humoristens synsätt, och att en religion utan humor leder till fanatism. Programledare är Urban Björstadius.

Oct 05, 2009
Lasse Eriksson om humor
00:24:29
I Vetenskapsradion Forums serie om humor har turen idag kommit till ståupparen Lasse Eriksson och bibelprofessorn Christer Åsberg. De medverkar båda i den nya boken Humorbefrielse, och i dagens program pratar de bland annat om humor i Bibeln. Vi får höra om allt från bibliskt ordvitsande och vad man skrattade åt på Jesu tid, till den dråpliga situationen då man upptäckte att Jesu kropp inte längre fanns kvar i grottan. Dessutom handlar det om kreativitet. Forskaren Judit Simon har undersökt vad som kännetecknar den kreativa upplevelsen hos såväl enskilda individer som hos grupper, och hur de kreativa upplevelserna skiljer sig från vårt vanliga sätt att tänka. Programledare är Urban Björstadius.

Sep 28, 2009
Gösta Ekman om humor
00:24:30
I dagens Vetenskapsradion Forum startar en ny serie om humor och i det första avsnittet möter vi skådespelaren Gösta Ekman och teaterprofessorn Karin Helander. Förra året ansvarade de för kursen Den skrattretande teatern på teaterhögskolan i Stockholm, då en handfull skådespelare under ett år fick fördjupa sig i frågor om humorns väsen. I dagens program berättar de om vad vi skrattar åt och om hur vi skrattar - och varför den skrattretande teatern alltid är lite sorglig. Dessutom handlar det om längtan efter en långsammare tid. I en ny avhandling studerar etnologen Anita Beckman vilken funktion väntan fyller i vårt höghastighetssamhälle. I en tillvaro där görandet är centralt kan tågresor, väntrum och busskurer bli efterlängtade rum för återhämtning. Programledare är Urban Björstadius.

Sep 21, 2009
Kroppsspråkets betydelse
00:24:29
Retorikämnet har många tusen år på nacken men är fortfarande högaktuellt i vårt informationstäta samhälle där vi ständigt överöses med olika budskap. Men det handlar inte bara om vad någon säger utan hur man säger det, och då spelar kroppsspråket stor roll. En talare kan styra publikens applåder, förmedla makt och skapa känslor av gemenskap med hjälp av sitt kroppsspråk. Det säger retorikforskaren Marie Gelang som i dagens program tipsar om hur man kan använda sitt kroppsspråk för att nå fram till sin publik. Dessutom handlar det om hundens roll i kult och religion. Hunden och människan har följts åt sedan urminnes tider och hundar har använts både till arbete och som sällskapsdjur. Men hunden har också spelat en viktig roll i människans religiösa liv, vi har sett den både som något gudomligt och något smutsigt och orent. Bland de tidigaste spåren av hundar finns de hundskelett som hittats i människogravar, och än idag vill vi gärna begrava våra hundar när de dör. Det berättar etnobiologen Ingvar Svanberg när han visar runt på en djurkyrkogård i Uppsala. Programledare är Urban Björstadius.

Sep 14, 2009
VR Forum 20090907 1320 20090908 1903 2009-09-07 kl. 14.00
00:24:29
"Naturen som symbol för den goda barndomen och fenomenet YouTube."

Sep 07, 2009
Journalisten som hjälte
00:24:12
Snart är det biopremiär för den andra delen i Milleniumtrilogin, Flickan som lekte med elden, där vi återigen får se Michael Nyqvist i rollen som den sanningssökande journalisten Mikael Blomkvist. Just så ser ofta bilden av journalister ut i böcker och på film, de är rättrådiga, äventyrliga och tuffa, oavsett om de heter Mikael Blomkvist, Annika Bengtzon eller Tintin. Den här berättartraditionen med journalisthjältar som löser olika kriminalgåtor kan spåras långt tillbaka i tiden och har påverkat både publikens och journalisternas egna föreställningar om vad en journalist är och vad som är god journalistik, enligt presshistorikern Johan Jarlbrink. Dessutom handlar det om varietéunderhållningens korta glansperiod vid förra sekelskiftet. Med sitt gränsöverskridande och utmanande innehåll skapade de ofta debatt, men de har haft stor betydelse för utvecklingen av dagens populärkultur. De är också ett tidigt exempel på ungdomskultur, säger Björn Ivarsson Lilieblad som forskar om den svenska varietéunderhållningens kulturhistoria. Programledare är Urban Björstadius.

Aug 31, 2009
VR Forum 2009-08-24 2009-08-25 kl. 11.00
00:24:30
"Litteraturens roll i krig och kärlek."

Aug 25, 2009
Litteraturens roll i krig och kärlek
00:24:30
De senaste veckorna har debatten om den svenska militära insatsen i Afghanistan tagit fart. Ofta är det författare och journalister som debatterar frågan ivrigast, och så har det varit under hela 1900-talet, oavsett om krigen har förts i Irak, Vietnam eller Kongo. Författarnas roll kan spåras tillbaka till första världskriget, då just skönlitteraturen fick en framträdande roll i kritiken av kriget. Det berättar litteraturvetaren Sofi Qvarnström som undersökt hur författarna då lyckades skapa opinion genom sina skönlitterära berättelser. Men det är inte bara genom krigskritik som litteraturen kan påverka, för den enskilde läsaren kan litteraturen också användas för personlighetsutveckling. På allt fler utbildningar inom medicin och juridik används därför romaner och poesi som ett sätt att förmedla nya insikter, och inom skolan och vården anses litteraturen kunna ge livskunskap. Just skönlitteraturen har nämligen unika möjligheter att ge oss nya perspektiv på våra liv, säger litteraturprofessorn Torsten Pettersson. Programledare är Urban Björstadius.

Aug 24, 2009
De isländska sagorna
00:24:31
Säsongens första Vetenskapsradion Forum besöker Gamla Uppsala och en stor internationell konferens om de isländska sagorna. För tusen år sedan lyckades ju den lilla ön Island frambringa en enastående litteraturskatt av sagor som på ett kargt och hårdkokt sätt berättar om kungar, gudar och vikingahjältar. I programmet får vi bland annat höra om mysteriet med det handskrivna exemplaret av Snorres Edda som förvaras i Uppsala, vi får en inblick i hur de isländska sagorna en gång berättades vid elden på bröllop och julaftnar, och dessutom avslöjas hur Sverige en gång blev världsledande på forskning om sagalitteraturen - genom en kidnappning Programledare är Urban Björstadius.

Aug 17, 2009
Den perfekte partiledaren
00:24:26
Pastorn, företagsledaren eller språkröret - vem som är den perfekte partiledaren varierar mellan olika partier. Det säger statsvetaren Jenny Madestam som forskar om föreställningar om det ideala ledarskapet i svenska partier. I veckans Vetenskapsradion Forum berättar hon om varför en intellektuell storstadsbo är perfekt som partiledare i Folkpartiet men helt otänkbar som partiledare i Centerpartiet. Dessutom får vi följa med på utställningen Danz - från dansbandskungar till techno. Dansen har följt människan som social varelse i årtusenden, och genom olika nedslag i danshistorien ges en uppfattning om dansens betydelse under skilda epoker. Museichefen Pernilla Schedin guidar runt på Vänermuseet i Lidköping. Programledare är Urban Björstadius. Dessutom repris lördag 20 juni kl 23:35

Jun 15, 2009
Det våras för mammorna!
00:24:34
De svenska mammorna går en ny vår till mötes, åtminstone i litteraturen. Där är det självklart att de kvinnliga huvudpersonerna yrkesarbetar - de kvinnliga svenska deckarna är inte bara hjältinnor, de är mammor också. I andra länder skildras det istället ofta som en omöjlighet att kombinera yrkesliv och moderskap. Det säger Christine Farhan som nyss kommit ut med en bok om litterära mammor i Sverige och Tyskland. De svenska mammorna har också uppvärderats på senare år. På sjuttiotalet skildrades de med aggressioner och hat, och målet var att frigöra sig från dem. Idag finns istället en längtan efter att förstå sin mamma och den roll hon spelat i ens liv. Dessutom får vi följa med på en promenad i gångarna på IKEA för att ta reda på vad det egentligen är som lockar så med sexkantsnycklar och platta paket. Kulturgeografen Frida Andersson har shoppat med olika IKEA-kunder, och hon säger att det är själva shoppingupplevelsen som är nyckeln till framgång. Billigt brukar ju betyda dåligt, men inte när vi får ett bra pris mot att vi gör halva jobbet själva. Programledare är Urban Björstadius.

Jun 08, 2009
De nya privatarméerna
00:24:45
Den 16 september 2007 öppnade amerikanska militärer eld i en korsning i centrala Bagdad, i tron att de var utsatta för ett överfall, och 17 civila dödades. Det speciella med den här händelsen var att soldaterna tillhörde det privata säkerhetsföretaget Blackwater, och händelsen gjorde att världen fick upp ögonen för Blackwater och andra privata säkerhetsföretag. Användandet av sådana här företag i väpnade konflikter har ökat - de finns i stort sett i alla konflikthärdar världen över och de sysslar med allt från logistik och underrättelseverksamhet till bevakning och väpnade eskorter. Men att låta privata, vinstdrivande företag utföra uppdrag som traditionellt förknippats med militära förband utmanar idén om ett statligt monopol på våld. Det säger Joakim Berndtsson, freds- och utvecklingsforskare vid Göteborgs universitet, som nyligen disputerade på en avhandling om privata säkerhetsföretag. Dessutom besöker vi en studiecirkel för den som vill försöka bli en lyckligare människa. Bakom det här så kallade Lyckoprojektet vid Umeå universitet står Filip Fors och Jesper Östman, och varannan vecka träffas deltagarna för att studera och praktisera olika lyckobringande strategier. Filip och Jesper vill med sitt arbete sprida kunskap om de senaste rönen inom lyckoforskningen och komma med tips och råd om hur man kan bli lite lyckligare. Programledare är Urban Björstadius.

Jun 01, 2009
Vad vi inte fick se – om statens filmcensur
00:24:21
Statens vilja och makt att kontrollera oss medborgare tar sig många olika uttryck. Ett sådant är den statliga filmcensuren, som Sverige var först i världen med att införa för snart hundra år sedan. Senare i veckan kommer en utredning som ska ta ställning till censurens vara eller icke vara - eventuellt är Statens Biografbyrås dagar räknade. I veckan disputerar också statsvetaren Björn Harström på en avhandling om den statliga filmcensuren, och i Vetenskapsradion Forum berättar han om vilka olika motiv som staten har haft för att censurera filmer. I den fjärde och sista delen om historiens viktigaste musikaler berättar musikvetaren Bertil Wikman om succéer som Phantom Of The Opera och Mamma Mia. Programledare är Urban Björstadius.

May 25, 2009
Den relativa moralen
00:24:45
Vi är inte alltid så moraliska som vi tror. Ju längre bort i tiden en händelse ligger desto större krav ställer vi på både vår egen och andras moral. De flesta av oss tycker till exempel att det är viktigt att vi sopsorterar eller donerar blod i framtiden, men tvekar om det krävs av oss att vi gör det idag eller i morgon. Det berättar Jens Agerström som nyligen disputerade i psykologi på en avhandling om moralbedömningar, och han säger att resultaten kan få stor betydelse inom exempelvis rättsväsendet och bland hjälporganisationer: - Insamlare borde fråga människor om de kan få dra pengar från deras konto med start först om ett halvår. Dessutom recenseras tredje och sista delen i litteraturprofessorn Johan Svedjedals biografi över Carl Jonas Love Almqvist, och i serien om historiens främsta musikaler berättar musikvetaren Bertil Wikman den här veckan om West Side Story. Programledare: Urban Björstadius.

May 18, 2009
Landsbygdens "osynliga" befolkning
00:24:44
Vetenskapsradion Forum besöker den här veckan Sörfjärden, ett idylliskt sommarstugeområde vid Norrlandskusten med golfbana, camping och kilometerlång sandstrand. Ofta hör vi att landsbygden avfolkas och att allt fler flyttar in till städerna, men i Sörfjärden liksom i många andra sommarstugeområden så sjuder det av liv. Många tillbringar de flesta av årets helger och större delen av sommarhalvåret i sommarstugan. Det innebär att sommargästerna ställer stora krav på kommunal service, samtidigt som de betalar sin skatt i hemkommunen. Många landsbygdskommuner har dålig ekonomi och skulle vinna på om människor kunde skriva sig och betala skatt i flera kommuner. Det säger Dieter Müller, professor i kulturgeografi vid Umeå universitet, som medverkar i dagens program.I serien om historiens främsta musikaler berättar musikvetaren Bertil Wikman den här veckan om en formidabel succé - Sound Of Music. Programledare är Urban Björstadius.

May 11, 2009
Hotet från biologisk terrorism
00:24:42
Sedan 11:e september har så kallad bioterrorism gjort entré som det nya stora säkerhetshotet, och nu ökar kraven på att även svenska forskare ska vara uppmärksamma på hur deras forskningsresultat kan användas. Framställning av biologiska massförstörelsevapen diskuteras intensivt inom svensk och internationell säkerhetspolitik, men knappast alls bland svenska forskare. Annorlunda är läget i England där man förra året satte stopp för ett hundratal misstänkta terrorister som försökte infiltrera landets topplaboratorier. Vi hör den brittiske journalisten Marc Towend och Ingegerd Kallings vid Smittskyddsinstitutet.Ny serie: musikalerDessutom startar en ny serie om historiens främsta musikaler. Under några veckor framöver kommer musikvetaren Bertil Wikman att berätta om klassiska musikaler som Tiggaroperan och Mamma Mia, och i det första avsnittet handlar det om Teaterbåten.Programledare är Urban Björstadius.

May 04, 2009
En bra medarbetares betydelse
00:24:44
Det pratas ofta om vikten av bra chefer och starkt ledarskap, men nästan aldrig om medarbetarskap - på tusen böcker om ledarskap går det kanske en om medarbetarskap. Alla tycker sig ha rätt att förvänta sig mycket av ledaren som ibland tycks agera ensam i ett vakuum, men han eller hon är minst lika beroende av ett gott medarbetarskap som de övriga är av chefen. Forskaren Thomas Andersson säger att det gäller att inte fokusera för mycket på ledaren som enskild person, utan i stället fokusera mer på medarbetarskapet som han anser är själva grunden för allt gott ledarskap.Dessutom handlar det om den svenska proggmusiken. På sjuttiotalet växte sig proggmusiken stark med band som Nationalteatern, Gudibrallan och Hoola Bandoola Band, men till skillnad mot många andra länder så syftade det progressiva inte så mycket på själva musiken som på den politiska radikalismen. På hundratals musikföreningar och festivaler betonades att alla kunde spela själva, och det amatörmässiga och icke-kommersiella lyftes fram som ett ideal. Musikvetaren David Thyrén disputerade nyligen på en avhandling om den svenska proggen, och han berättar om den progressiva musikens uppgång och fall.Programledare är Urban Björstadius.

Apr 27, 2009
Häng dom högt!
00:24:41
När ringde du till en vän senast? När fick du ett handskrivet brev? Numera tycks vänskap i allt högre grad upprätthållas via Internet, och nyligen meddelade Facebook att de nu har 200 miljoner användare. Det gör sajten till en av de allra populäraste av de omkring 200 sociala nätverk man kan hitta på Internet. De heter saker som Twitter, MySpace och LinkedIn, och de bygger på att man skapar ett nätverk av vänner med vilka man delar med sig av egna eller andras nyheter, fotografier, dagböcker eller videos. Dagens Vetenskapsradion Forum handlar om hur dessa nya sociala nätverk egentligen har påverkat begreppet vänskap.Dessutom handlar det om tavlorna på våra museer. Genom sättet att hänga tavlorna förmedlas en mängd värderingar om allt från konst och klass till kön och etnicitet. Jeff Werner är forskningsledare vid Göteborgs konstmuseum, och han guidar runt på museet och berättar om hur tavlorna har hängt under olika tider och vad hängningarna berättar, medvetet och omedvetet. Programledare är Urban Björstadius.

Apr 20, 2009
En röd liten stuga med vita knutar…
00:24:37
Under påskhelgen är det många som åker ut till landet och öppnar sommarstugan efter en lång och kall vinter. Och få saker är väl så förknippade med den svenska landsbygden som en liten röd stuga med vita knutar, gärna med en trädgård omgärdad av ett staket, en flaggstång i förgrunden och kanske en liten sjö i bakgrunden. Den här bilden av Sverige finns i allt från böckerna om Bullerbyn till filmerna om Änglagård, den har spridits över världen och den lockar hit både turister och utländska stugköpare. Enligt historieprofessorn Kalle Bäck är det inte en slump att den svenska landsbygden ser ut just så här, vilket den faktiskt inte heller har gjort i mer än lite drygt hundra år.Dessutom handlar det om tryggheten i nationen. För tredje året i rad har den Nationella Trygghetsundersökningen tagit tempen på den svenska tryggheten, och trots alla skriverier om mord, misshandel och rasistiska poliser så känner sig de allra flesta svenskar trygga. Jennie Wigerholt är en av rapportförfattarna, och hon berättar om vilka som känner sig tryggast i dagens Sverige, och om vilka som borde känna sig mer otryggaProgramledare är Urban Björstadius.

Apr 13, 2009
Reklambranschens dolda värderingar
00:24:43
Förra veckan var det guldäggsutdelning, då reklambranschen traditionsenligt delade ut priser till de reklamkampanjer som de ansåg var bäst 2008. Men vad är det egentligen för ideal och idéer som styr reklamen? Reklambranschen själv hävdar gärna att de speglar samhället, men socialantropologen Raoul Galli säger att reklamen snarare speglar den värld som skapar den, det vill säga reklamvärlden. Dagens Vetenskapsradion Forum beger sig till den svenska reklamens Mecka, kvarteren kring Stureplan i centrala Stockholm, för att ta reda på vilka det är som styr den svenska reklamvärlden.Dessutom handlar det om en annan grupp som blir allt större, motorcyklisterna. I källaren till MC-klubben Ghostriders i Linköping pågår mekandet för fullt, för med vårsolen startar ju också årets motorcykelsäsong. Men i takt med att allt fler kör motorcykel ökar också antalet olyckor, samtidigt som just risktagandet och de höga hastigheterna verkar utgöra en stor del av lockelsen.Programledare är Urban Björstadius.

Apr 06, 2009
Kampen om Nationalmuseum
00:24:38
Få människor ifrågasätter idag Nationalmuseums existens, men så har det inte alltid varit. Tvärtom krävdes det ett intensivt lobbyarbete under många årtionden innan Nationalmuseum kunde slå upp portarna 1866, och Sverige därmed få ett nationellt konstmuseum så som andra länder i Europa. Den här debatten kan också ses som starten till den svenska kulturpolitiken. Det säger idéhistorikern Per Widén, som studerat hur det gick till när Sverige fick ett nationalmuseum.I det sista avsnittet i serien om Döden på film berättar filmforskaren Andreas Jacobsson den här veckan om hur kretsloppstänkande, karma och reinkarnation gestaltats på vita duken.Programledare är Urban Björstadius.

Mar 30, 2009
De utrotningshotade pubarna
00:24:45
I England läggs det numera ner 14 pubar i veckan, och sammanlagt har uppåt 4 000 pubar slagit igen de senaste åren. Anledningarna är flera - ölen är billigare på stormarknaderna, det råder rökförbud på pubarna, fotbollssändningar på storbildsteve kvällarna igenom gör det svårt att samtala och dart har ersatts med karaoke. Men vilken betydelse har pubarna egentligen haft för det brittiska samhällslivet, och hur ser deras framtid ut? Vetenskapsradion Forum besöker idag de brittiska pubarna - ett utrotningshotat kulturarv.I serien om Döden på film berättar filmforskaren Andreas Jacobsson den här veckan om hur självmord och dödshjälp har gestaltats på film.Programledare är Urban Björstadius.

Mar 23, 2009
Asatroende i dagens Sverige
00:24:31
Oden, Tor och Freja - det finns människor i dagens Sverige som tror på de gamla asagudarna. De är organiserade i sammanslutningar som Sveriges Asatrosamfund, Nätverket för Forn Sed och Götala blotlag, och många av dem ägnar sig åt blot, offer och runmagi. Offren är dock aldrig djuroffer, och tron bygger ofta på ett gammalt intresse, ett miljöengagemang och en känsla av att ha hittat hem till rätt kulturellt och historiskt sammanhang. Det berättar Fredrik Gregorius som forskar om modernt asatroende.I serien om Döden på film berättar filmforskaren Andreas Jacobsson den här veckan om hur man i olika filmer skildrat kampen mot dödliga sjukdomar, i allt från amerikanska snyftare om cancerdöende patienter till sydafrikanska socialrealistiska filmer om aids.Programledare: Urban Björstadius.

Mar 16, 2009
Humor på TV och döden på film
00:24:17
TV-komedin Sally och radiosketcherna med Åsa och Gertrud är exempel på modern komik som driver med den gängse bilden av kvinnor och kvinnlighet. De har nu blivit föremål för vetenskaplig forskning av Anna Lundberg, som analyserar samtida humor ur ett feministiskt och queert perspektiv. Gapskrattet och dess potential är undervärderat, anser hon, men vad är det då egentligen som får oss att skratta?I serien om Döden på film berättar filmforskaren Andreas Jacobsson den här veckan om hur man på film lyckats beskriva den subjektiva upplevelsen av att dö. Programledare är Urban Björstadius.

Mar 09, 2009
Makten på Nätet
00:24:16
Facebook, Guitar Hero, fildelning, Pirate Bay, bloggar, YouTube filmer om Assa Abloys skitlås - alla är de fenomen inom en ny slags delande och deltagandeekonomi. Mycket av livet på Nätet går ut på att ha roligt, men både konsumenter och företag utövar också makt på Nätet. Företag dolt genom att kartlägga vad vi gör på Nätet, konsumenter öppet genom att snacka eller blogga om vad man tycker om en produkt eller ett företag. Vilka negativa konsekvenser sådana snackisar snabbt kan få är låsföretaget Assa Abloys PR-katastrof bara ett exempel på. Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om makten på Nätet, och vi hör konsumtions- och medieforskarna Eva Ossiansson och Lennart Hast vid Göteborgs universitet.För dig som vill läsa mer finns rapporten .Dessutom startar en ny serie om Döden på film. Under några veckor framöver kommer filmforskaren Andreas Jacobsson att berätta om hur döden har gestaltats på film runtom i världen, och i det första avsnittet handlar det om liemannen, benranglet och schackspelaren - kort sagt om hur döden ser ut på film.Programledare är Urban Björstadius.

Feb 23, 2009
Sex som arbete?
00:24:14
Det har nu gått tio år sedan Sverige införde lagen som gjorde det olagligt att köpa sex, och den svenska sexköpslagen är på många sätt unik. I Tyskland till exempel ses de prostituerade i stället som yrkeskvinnor och de kan arbeta på lagliga bordeller, få a-kassa, sjukpenning och pension. Idéhistorikern Susanne Dodillet vid Göteborgs universitet berättar om hur Tyskland och Sverige har kunnat nå fram till så totalt olika syn på prostitution. Dessutom handlar det om ögonrörelser. Hur våra ögon rör sig kan nämligen säga mycket om vårt beteende när vi till exempel läser, löser problem eller fattar beslut. Vi får följa med forskarna Kerstin Vikström och Annika Wallin från Lunds universitet ut i matbutiken. Våra ögonrörelser framför pastahyllan, bland syltburkarna eller i mjölkdisken avslöjar mycket om hur vi väljer.Programledare är Urban Björstadius.

Feb 16, 2009
Så blir du lurad på Nätet
00:24:30
När det flesta av oss har installerat brandväggar och antivirusprogram på datorn, skaffat lösenord som är fjorton tecken långt och aldrig besöker skumma webbplatser, ja, då hittar bedragarna nya sätt att lura oss. Dagens Vetenskapsradion Forum handlar om social engineering, konsten att få oss att göra saker vi inte borde genom att utnyttja mänskliga svagheter. En bedragare kan till exempel utge sig för att vara en auktoritet som ringer upp dig i ett brådskande ärende, och han kan då lura av dig olika lösenord och inloggningsuppgifter, berättar forskaren Marcus Nohlberg.I ett forskningsprojekt på Högskolan Väst i Trollhättan har man sett att olika brister på olycksplatser kan kosta livsavgörande minuter. Det handlar till exempel om bristande samarbete mellan SOS Alarm, räddningstjänst, polis och ambulanspersonal som gör att kommunikationen brister och att vissa blir stående med händerna på ryggen medan andra inte hinner med sitt uppdrag. Detta trots att just samverkan har blivit ett honnörsord hos blåljusmyndigheterna under senare år. Det berättar forskningsledaren Eric Carlström.Dessutom handlar det om indianföremål som är så heliga och hemliga att många anser att de aldrig bör visas upp. Nu visas de upp på en ny indianutställning i Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.

Feb 09, 2009
Kollektiva självmord
00:24:05
Peoples Temple, Soltempelorden och Heavens Gate är tre religiösa grupper som alla avslutade sin existens med kollektiva självmord. Religionshistorikern Peter Åkerbäck har studerat dem för att ta reda på vad som gör att vissa religiösa grupper begår kollektivt självmord, och han säger att en tydlig varningssignal är när de utvecklar föreställningar om att de inte kommer att finnas kvar på jorden i all framtid.Dessutom handlar det om bilden av indianer i pojkböcker och på film. De nordamerikanska indianerna har en given plats i den svenska kulturen, men vad är det egentligen som lockar oss så?Programledare är Urban Björstadius.

Feb 02, 2009
VR Forum 20090126 2009-01-26 kl. 14.00
00:24:08
Om Jenny Lind och stora operamagar.

Jan 26, 2009
Bra butikchefers betydelse
00:24:07
Måndag 19 jan och tisdag 20 jan

De flesta av oss handlar i olika butiker några gånger i veckan, och de flesta av hos har också några favoritbutiker som vi särskilt gärna återvänder till. Men vid sidan av butikens utbud, den trevliga personalen och de billiga priserna så finns det en viktig men bortglömd faktor bakom en butiks framgångar – butikschefen. Vetenskapsradion Forum handlar idag om ett nytt forskningsprojekt där forskarna undersöker vilken betydelse just butikschefen har för olika butikers lönsamhet.I den fjärde och sista delen om mystik och spiritualism berättar religionspsykologen Antoon Geels om buddhismens mystik. Idag talas det populärt om mindfulness, medveten uppmärksamhet, och buddhisternas sätt att meditera har spridit sig över världen. Men vad är det egentligen som en buddhist hoppas på att uppnå med sin meditation?Programledare är Urban Björstadius.
Jan 19, 2009
Vägen till fred
00:24:13
Måndag 12 jan, tisdag 13 jan och söndag 18 jan.

Efter ett inbördeskrig är det de före detta regerings- och gerillasoldaterna som är det allvarligaste hotet mot freden. Ofta tar de upp vapnen för att deras gamla ledare mobiliserar dem igen. I en ny avhandling visar freds- och konfliktforskaren Anders Nilsson att det är soldaternas tidigare ledare och befäl som ofta är den direkta orsaken till att stridigheterna blossar upp igen. Han säger att en viktig åtgärd för att nå fred är att ge de tidigare ledarna inflytelserika poster i samhället. Då får de ett fortsatt inflytande, men på ett positivt sätt, vilket hindrar dem att ta till vapen.I den tredje delen i serien om mystikens makt har vi kommit fram till hinduismen, världens kanske mest mystikälskande religion. Inte minst Beatles och hippierörelsen på 1960- och 70-talet hjälpte till att sprida bilden av hinduismen som en livsåskådning som var öppen för andra dimensioner, sinnen och världar. Kroppsliga övningar, yoga, var sättet att uppnå andlig frihet och närma sig mystikens värld. Att ”yoga” har till och med kommit att bli ett nytt begrepp i Sverige, men vad är det egentligen som lockar oss med hinduismens mystik och spiritualitet?Programledare är Urban Björstadius.
Jan 12, 2009
Blöjbarnsteve
00:24:23
Vetenskapsradion Forum, måndag 5 januari kl 13.20, tisdag 6 januari kl 19.03 och söndag 11 januari kl 19.35

Sedan TV:s barndom har debatten rasat om hur skadligt tevetittande är för barn, och framför allt då för de allra minsta. Ändå tittar nästan alla barn i Sverige på tv i varierande utsträckning. I en ny antologi diskuteras vilken betydelse tevetittandet har för de allra minsta och hur det påverkar barnens fantasi. Bokens redaktör Margareta Rönnberg berättar om varför blöjbarnen fascineras så av Pingu och Teletubbies. I den andra delen om mystik och spiritualism i världens olika religioner handlar det om den extatiska bönen. Länge var den förbjuden av islams ortodoxa uttolkare, men idag är den spiritualistiska rörelsen, inte minst sufismen, stark i hela Mellanöstern. Antoon Geels berättar om dansande dervischer och om det mystiska gråtandet.Programledare är Urban Björstadius.
Jan 05, 2009
VR Forum 2008-10-20 2008-12-31 kl. 14.00
00:24:20
VR Forum 2008-10-20

Dec 31, 2008
Turkisk hip-hop och kristen mystik
00:24:30
Måndag 22 december kl 13.20, tisdag 23 december kl 19.03 och söndag 28 december kl 19.35

Turkiet står på tröskeln till ett EU-medlemskap, men det finns en ambivalens inbyggd i processen - hur mycket av sin turkiskhet och sina traditioner måste man ge upp?Svaren återfinns inte bara på turkiska ledarsidor utan även i landets kultur och musik, och då inte minst bland Turkiets rappare och punkare. Ingmar Karlsson, svensk generalkonsul i Istanbul, och Anders Ackfeldt från Lunds Universitet berättar om vilken betydelse den turkiska hip-hopen har för identiteten hos landets miljontals ungdomar. Aldrig förr har intresset för yoga, meditation, pilgrimsfärder och reträtter varit större i det västerländska samhället än vad det är idag. Men vad är det i detta nutidsfenomen som fascinerar oss så? I en ny serie i Vetenskapsradion Forum möter vi religionspsykologen Antoon Geels vid Lunds universitet, som i ett antal samtal berättar om de stora världsreligionernas historia ur mystikens och spiritualitetens perspektiv. I dagens program berättar han om den judisk-kristna traditionen med eremiter och ökenkloster som gett eko i dagens ”reträtter” i svenska skogar.Programledare är Urban Björstadius.
Dec 22, 2008
Musikaliskt berättande
00:24:26
Vetenskapsradion Forum, måndag 15 december kl 13.20, tisdag 16 december kl 19.03 och söndag 21 december kl 19.35

Filmmusik handlar inte bara om att skapa stämningar och förmedla känslor, musiken hjälper också till att berätta själva historien och föra handlingen framåt. Det säger Johnny Wingstedt som är musiker och kompositör för teater, film och TV. I höstas disputerade han vid Luleå tekniska universitet med en avhandling om musikens berättande funktion på film och i dataspel, och i dagens Vetenskapsradion Forum visar han bland annat hur filmmusiken i skräckfilmen Hajen hjälper till att berätta om vad som sker i det fördolda, under ytan.Vilken betydelse har brandmännens riskfyllda arbete för deras yrkesroll, vilka strategier skaffar sig brandmännen för att hantera sina riskupplevelser och finns det rent av sådana strategier som i stället leder till ökade risker? Det är några av frågorna som ska besvaras i ett nytt forskningsprojekt i genusvetenskap och vi hör en av forskarna, Anneli Andersson, som ska följa vardagen på en brandstation i Uppsala.I fjärde och sista delen i serien om rymmare berättar Bengt Svensson, docent i socialt arbete, om hyr det går för rymmarna när de tagit sig ut i friheten.Programledare är Urban Björstadius.
Dec 15, 2008
Sveriges nya gränser
00:24:09
Vetenskapsradion Forum, måndag 8 december kl 13.20, tisdag 9 december kl 19.03 och söndag 14 december kl 19.35

Vid årsskiftet är det tio år sedan Västra Götalandsregionen och Region Skåne bildades och i ett slag försvann då sex gamla landsting från Sveriges karta. Nu finns 18 landsting kvar, men förslag finns på att dela in Sverige i totalt mellan sex och nio regioner istället. Framtiden tillhör definitivt regionerna anser förespråkarna, men att dra nya gränser på kartan kan vara en både svår och känslig fråga. Vetenskapsradion Forum undersöker stämningarna i ett län och landsting som inte längre finns. För tio år sedan blev Skaraborg en del av Västra Götalandsregionen som omfattar större delen av Västsverige, så vad hände med den lokala identiteten och demokratin?I serien om rymmare berättar Bengt Svensson, docent i socialt arbete, om hyr rymmare genomför sina rymningar, och om vådan av att rymma tillsammans med några av Sveriges mest ökända brottslingarProgramledare är Urban Björstadius.
Dec 08, 2008
Den gåtfulla julhandeln
00:24:26
Vetenskapsradion Forum, mån 1 december kl 13.20, tis 2 december kl 19.03 och sön 7 december kl 19.35

Måndag 1 december startar julhandeln i Sverige, och om prognoserna från Svensk Handel håller i sig så kommer den som vanligt att slå alla rekord. Varsel, börsras och ekonomisk kris verkar helt enkelt inte spela någon roll när det gäller att köpa julklappar. Men beror det på att människor med breda ekonomiska marginaler köper allt mer, på att gemene man tar lån eller köper på kredit, eller är det helt enkelt ett tecken på att julen är en högtid med sällsynt seglivade traditioner? Kan det till och med vara så att prognoserna om julhandeln fungerar som självuppfyllande profetior? Ekonomen Ulrika Holmberg och etnologen Helene Brembeck reder ut fenomenet julhandel.Julen är också högsäsong för landets insamlingsorganisationer och på 15 år har antalet insamlingsorganisationer i Sverige trefaldigats. Anna Breman forskar om ekonomisk psykologi och filantropi, och hon säger att vi skänker pengar både av altruistiska skäl och för att det får oss att må bra.Dessutom fortsätter serien om rymmare, och i veckans avsnitt berättar Bengt Svensson, docent i socialt arbete, om hyr rymmare planerar sin rymning.Programledare är Urban Björstadius.
Dec 01, 2008
Älskade varumärke!
00:24:30
Vetenskapsradion Forum, måndag 24 november kl 13.20, tisdag 25 november kl 19.03 och söndag 30 november kl 19.35

Det kan gälla en mobiltelefon, ett klädmärke eller en speciell motorsåg, men de flesta av oss hyser förtroende för vissa särskilda varumärken. Det här förtroendet är inte bara positivt, det kan också leda till en överdriven lojalitet som gör att vi missar fördelar hos andra varumärken. Ibland kanske vi inte returnerar en felaktig produkt eftersom det känns som att vi ”krånglar” med personalen, och det kan till och med gå så långt att vi själva tar på oss skulden när varan inte håller måttet utan går sönder. Det säger företagsekonomen Clara Gustafsson som forskar om konsumenters förtroende för varumärken. Dessutom startar en ny serie om rymningar och rymlingar. I alla tider har människor rymt, antingen från inlåsning eller för att de hoppas kunna skapa sig ett bättre liv någon annanstans. I filmer som ”Jagad” och ”Nyckeln till frihet” dramatiseras rymningarna, men även i verkligheten väcker de uppmärksamhet. År 2004 kunde vi i tidningarna till exempel följa flera dramatiska rymningar från anstalterna i Hall och Norrtälje, och många krävde justitieminister Thomas Bodströms avgång. Under några veckor framöver kommer Bengt Svensson, docent i socialt arbete, att berätta om rymningar och rymlingar i litteraturen och i verkligheten.Programledare är Urban Björstadius.
Nov 24, 2008
VR Forum 2008-11-17 2008-11-17 kl. 14.00
00:24:23
Vetenskapsradion Forum om livet i en småstad.

Nov 17, 2008
Vårt behov av vemod
00:24:30
Vetenskapsradion Forum måndag 10 november, tisdag 11 november och söndag 16 november.

När vi måste skiljas från någon, när vi längtar hem eller när vi minns flydda tider kan vi drabbas av vemod. Också konst och musik kan beröra oss så djupt att det nästan gör ont. Religionspsykologen Owe Wikström är aktuell med boken Till längtans försvar som handlar om vemodet. Han säger att det finns ett vemod inbyggt i själva livet, ett vemod som gränsar till andligt sökande och religiös tro.Povel Ramels musik räknas numera till det svenska kulturarvet, och om några veckor bildas också ett Povel Ramelsällskap. Men varför har inte fler svenska artister tagit sig an och vidareutvecklat det Ramelska arvet? Vi hör musikvetaren Johanna Broman Åkesson, som inom kort lägger fram sin doktorsavhandling om Povel Ramels musikaliska universum.Programledare är Urban Björstadius.En repris från 15 september 2008
Nov 10, 2008
Brott och straff genom historien
00:23:48
Vetenskapsradion Forum, måndag 3 november kl 13.20, tisdag 4 november kl 19.03 och söndag 9 november kl 19.35

För några veckor sedan föreslog den så kallade Straffnivåutredningen att straffen för vissa brott bör skärpas, och då framför allt för grova våldsbrott. Den här frågan om brott och straff är ständigt aktuell - har vi får hårda eller för milda straff, vilken funktion fyller egentligen fängelserna och har brottsligheten ökat eller minskat? Vi hör Per Ole Träskman, professor i straffrätt vid Lund universitet, som har studerat hur synen på brottslighet har skiftat under 1900-talet. Han konstaterar bland annat att det har varit olika sorters brott som lett till fängelse genom tiderna.Dessutom handlar det om synen på ”den dumma svensken” och ”den svenska blondinen”. I fjärde och sista delen i serien om Sverigebilden i USA berättar Jeff Werner, forskningsledare vid Göteborgs konstmuseum, om hur det gick till när den dumma blonda svenska mannen förvandlades till den lössläppta blonda svenska kvinnan.Programledare är Urban Björstadius.
Nov 03, 2008
Vetenskapsradion Forum på spökjakt!
00:24:14
Vetenskapsradion Forum, måndag 27 oktober kl 13.20, tisdag 28 oktober kl 19.03 och söndag 2 november kl 19.35

Det är Halloweentider och många av oss lämnar godis till små spöken och vampyrer som ringer på dörren. Det här är förstås bara på skoj - men parallellt med detta lever en genuin tro på spöken kvar hos många människor. Det berättar antikvarien Ulla Andersson vid Västergötlands museum som gjort en spökinventering i Skaraborg. Vetenskapsradion Forum beger sig ut på spökjakt i den gamla fattigstugan i Tibro där märkliga ting sägs hända.Till våren startar en ny kurs vid Stockholms universitet. Den heter ”Modets roll i fransk och italiensk litteratur” och Paula von Eachenfeldt, ansvarig för kursen, berättar om vilken roll kläder och mode spelar inom litteraturen.Dessutom fortsätter serien om bilden av Sverige i USA. Den här veckan berättar Jeff Werner om hur synen på svenskar och synen på svenska bilar påverkar varandra. För vem är det egentligen som är trygg, pålitlig och lite tråkig - svensken eller Volvon?Programledare är Urban Björstadius.
Oct 27, 2008
VR Forum 2008-10-20 2008-10-20 kl. 14.00
00:24:20
VR Forum 2008-10-20

Oct 20, 2008
VR Forum 2008-10-13 2008-10-13 kl. 14.00
00:24:30
VR Forum 2008-10-13

Oct 13, 2008
Barns arbete
00:24:31
Måndag 6 oktober kl 13.20, tisdag 7 oktober kl 19.03 och söndag 12 oktober kl 19.35

Ända fram till 1950-talet slutade många barn skolan redan vid 13-årsåldern för att i stället börja arbeta. Idag har vi en föreställning om att barn inte längre arbetar, att unga kommer in i arbetslivet allt senare och att skolan har ersatt arbetet. Men arbete har fortfarande en viktig roll i många barns och ungdomars liv, även om arbetet har skiftat karaktär. Det säger Ingrid Söderlind, som är forskare vid Institutet för framtidsstudier och en av redaktörerna för den nya boken Barndom och arbete.Aktier, fonder och andra finansiella produkter har under de senaste årtiondena börjat marknadsföras för en ny publik. Det sker med reklam som på olika sätt inriktar sig på våra känslor, och gamla tiders ”Spara och Slösa” har ersatts med en ny slags moralism. Det säger företagsekonomen Dick Forslund, som är aktuell med boken Hit med pengarna!.Dessutom diskuteras olika fotbollsmyter, med anledning av boken Myths and Facts about Football. En av redaktörerna är Patric Andersson, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, och han reder ut olika myter kring straffsparkar, tränarbyten och laguppställningar.Programledare är Urban Björstadius.
Oct 06, 2008
Starka musikupplevelser och muslimskt mode
00:24:30
Måndag 29 september kl 13.20, tisdag 30 september kl 19.03 och söndag 5 oktober kl 19.35

De flesta av oss bär med sig minnen av starka musikupplevelser. Det kan handla om sångerna vi sjöng på skolavslutningen, en magisk konsert vi bevittnat eller kanske en låt som spelades i radio när vi var nyförälskade. De här starka musikupplevelserna påverkar oss på olika sätt, allt från rent fysiska reaktioner med tårar och hjärtklappning till existentiella eller andliga upplevelser. Det berättar Alf Gabrielsson, professor i musikpsykologi och aktuell med den nya boken Starka musikupplevelser.Dessutom får vi vara med under förberedelserna för en catwalk med muslimskt mode som ska gå av stapeln på Nordiska museet i Stockholm på onsdag. Det är det europeiska forskningsprojektet Islam fashion in Europe som bjuder in till catwalken. Två av de svenska forskarna, Leila Karin Österlind och Degla Salim, berättar om hur det muslimska modet ser ut och om varför det har blivit ett forskningsområde.Programledare är Urban Björstadius.
Sep 29, 2008
Kanalkrockar som nationellt trauma
00:24:31
Måndag 22 september kl 13.20, tisdag 23 september kl 19.03 och söndag 28 september kl 19.35

Det fanns en tid då tv-tittandet fungerade som ritual, då det bara fanns två kanaler att välja mellan och en liten blinkande pil uppe i hörnet på tv-rutan visade att ett nytt program startade i grannkanalen. Emellanåt sändes dock populära program i båda kanalerna - samtidigt. De här så kallade kanalkrockarna blev föremål för löpsedlar och tittarstormar, och växte ibland till att bli ett slags nationella trauman. Medieforskaren Anna Edin berättar om vad tv-tablåer och kanalkrockar kan säga oss om ett svunnet Sverige.Dessutom handlar det om vår förändrade syn på pengar. Kontanter blir ju allt mer ovanliga, antalet mynt och sedlar per invånare i landet minskar och de ekonomiska transaktioner som görs i kontanter blir allt färre. Sociologen Tobias Linné berättar om vad som händer med vår syn på pengar när de blir digitala.Programledare är Urban Björstadius.
Sep 22, 2008
Vårt behov av vemod
00:24:30
Måndag 15 september, tisdag 16 september och söndag 21 september

När vi måste skiljas från någon, när vi längtar hem eller när vi minns flydda tider kan vi drabbas av vemod. Också konst och musik kan beröra oss så djupt att det nästan gör ont. Religionspsykologen Owe Wikström är aktuell med boken Till längtans försvar som handlar om vemodet. Han säger att det finns ett vemod inbyggt i själva livet, ett vemod som gränsar till andligt sökande och religiös tro.Povel Ramels musik räknas numera till det svenska kulturarvet, och om några veckor bildas också ett Povel Ramelsällskap. Men varför har inte fler svenska artister tagit sig an och vidareutvecklat det Ramelska arvet? Vi hör musikvetaren Johanna Broman Åkesson, som inom kort lägger fram sin doktorsavhandling om Povel Ramels musikaliska universum.Programledare är Urban Björstadius.
Sep 15, 2008
Fabriken som kulturarv
00:24:31
Måndag 8 september kl. 13.20, tisdag 9 september kl. 19.03 och söndag 14 september kl. 19.35

I takt med att allt fler industrier läggs ner och gamla bruksorter avfolkas riskerar spåren från industrialismen att utplånas. På flera platser har de slitna och nedsmutsade industrimiljöerna istället förvandlats till konsthallar eller hotell, vilket är ett sätt att bevara de unika miljöerna. Maths Isacson, professor i industriminnesforskning, berättar om våra nya kulturarv - fabrikerna. Dessutom får vi följa med till bibliotekets barnavdelning. Litteraturforskaren Elina Druker bläddrar bland böckerna och berättar om vilken syn på barn och barndom som förmedlas i våra barnböcker. Programledare är Urban Björstadius.
Sep 08, 2008
Kommissionen som skapade vår folkmusik
00:24:27
Måndag 1 september kl 13.20, tisdag 2 september kl 19.03 och söndag 7 september kl 19.35

I förra veckan fyllde Folkmusikkommissionen hundra år. Under en stor del av 1900-talet samlade de in, sorterade och värderade svensk folkmusik, och det är i stor utsträckning deras arbete som avgör vad vi idag ser som svensk folkmusik. Det berättar professor Dan Lundberg som är chef för Svenskt visarkiv, där kommissionens arbete förvaras.Dessutom beger vi oss ner i Etnografiska museets källare, där hundratals mänskliga kvarlevor förvaras. Antropologen Anna Sofia Hedberg visar runt bland skelett och skallar och berättar om alla de etiska problem som kvarlevorna innebär för museerna.Programledare är Urban Björstadius.
Sep 01, 2008
VR Forum 2008-08-25 2008-08-25 kl. 14.00
00:24:30
VR Forum 2008-08-25

Aug 25, 2008
Nya metoder att motverka mobbning
00:24:30
Måndag 18 augusti kl 13.20, tisdag 19 augusti kl 19.03 och söndag 24 augusti kl 19.35

Sommarlovet är slut och nu startar höstterminen i landets skolor. För de flesta elever är det kul att vara tillbaka bland kompisarna i skolan, men för många börjar i stället ett rent helvete. De går till skolan med en stor klump i magen och lever i en ständig rädsla för vad deras plågoandar ska hitta på. Mobbningsforskningens verkliga nestor heter Dan Olweus och finns i norska Bergen, och han berättar om nya metoder för att komma tillrätta med mobbningen.De uråldriga kunskaperna om hur man läser isens egenskaper håller på att försvinna bland yngre inuiter. Forskarna har därför börjat samla in vittnesmål om livet på isen bland de äldre inuiterna, som talar om isen ungefär som vi talar om landskap på land. Vi hör en av de ansvariga för projektet, antropologen Claudio Aporta.Dessutom avslöjar Jan-Öjvind Swahn vem den Greta var som gett upphov till maträtten Biff Greta.Programledare är Urban Björstadius.
Aug 18, 2008
Livets rytm
00:24:31
Måndag 16 juni 13.20, tisdag 17 juni 19.03 och lördag 21 juni 23.35

I alla tider och i alla kulturer har människan trummat. Krigstrummor, karnevalstrummor, shamantrummor - trumman har en sällsynt förmåga att påverka oss. Vi besöker en ny utställning på Musikmuseet i Stockholm som handlar om trummans olika roller och funktioner, och Anne-Marie Österberg på Musikmuseet berättar om vad det är med just trumman som påverkar oss så.Dessutom handlar det om ett litet djur som många av oss helst undviker att möta i sommar, nämligen huggormen. Men det är inte bara den moderna människan som tycker att huggormar är en högst tveksam bekantskap. Människor har genom historien haft ett komplicerat förhållande till just huggormen, berättar etnologen Ritwa Herjulfsdotter som forskar om ormens roll i den svenska folktron.Vi får också lite samhällsvetenskapliga och humanistiska lästips inför sommaren. Tobias Svanelid tipsar om ”Kina, en upptäcktsresa i ord och bild”, ”Röda berg och gula floder?” av Olle Sjögren, ”Äventyr på riktigt” av Axel Odelberg, ”Avig eller rätt” av Niklas Schiöler, och ”Porträtt av träd” av Bengt Edlund.Programledare är Urban Björstadius.
Jun 16, 2008
Nya perspektiv på klimathotet
00:24:13
Måndag 9 juni 13.20, tisdag 10 juni 19.03 och söndag 15 juni 19.35

Den globala medeltemperaturen stiger som bekant allt snabbare, något som vi är vana att se som ett rent naturvetenskapligt problem. Men det behövs också mycket mer samhällsvetenskaplig forskning kring klimatfrågan. Det säger Louise Simonsson som är forskare vid Klimatpolitiskt Centrum i Norrköping. En sådan forskning kan handla om hur vi agerar som individer och i lokalsamhället och hur sårbara vi uppfattar oss vara. Det byggs exempelvis nya, attraktiva strandnära bostadsområden runtom i Sveriges kommuner - men sanningen är att många småkommuner bygger in sig i rejäla problem om vattennivåerna stiger. I fjärde och sista delen i serien om svenska deckare på film och TV berättar filmvetaren Daniel Brodén om politiska thrillers.Programledare är Urban Björstadius.
Jun 09, 2008
Nya traditioner under nationaldagen
00:24:11
Måndag 2 juni 13.20, tisdag 3 juni 19.03 och söndag 8 juni 19.35

Det är inte så ofta som vi har möjlighet att se hur helt nya festtraditioner tar form, men när det gäller Sveriges nationaldag så kan vi det. I år är det fjärde året som nationaldagen är officiell helgdag, och eftersom nationaldagen saknar festtraditioner i Sverige så behöver de uppfinnas. Måltidsforskaren Richard Tellström berättar om hur svenskarna nu börjat plocka festdetaljer från andra högtider och sätta samman till ett nationaldagsfirande - en ny, svensk tradition har trevande börjat ta form.Dessutom fortsätter serien om svenska deckare på film och TV, och idag berättar filmvetaren Daniel Brodén om psykologiska thrillers.Programledare är Urban Björstadius.
Jun 02, 2008
Därför misslyckas grupparbetet
00:24:26
Måndag 26 maj 13.20, tisdag 27 maj 19.03 och söndag 1 juni 19.35

Skolans vårtermin löper mot sitt slut och många elever ska nu redovisa resultaten av sina grupparbeten. Trots att grupparbeten är en populär arbetsform så är det ovanligt att de blir särskilt framgångsrika. Forskaren Karin Forslund Frykedal vid Linköpings universitet säger att elever som ska grupparbeta i stället ofta delar upp uppgiften mellan varandra och sedan sätter ihop resultatet på slutet. Några direkta samarbeten handlar det alltså sällan om. I programmet tipsar hon om hur man bör göra för att lyckas med grupparbeten.Det händer alldeles för lite nytt inom den litteraturvetenskapliga forskningen enligt en ny avhandling i litteraturvetenskap. Svenska litteraturvetare forskar fortfarande mest på svenska, moderna, manliga författare, medan nästan ingen forskar om till exempel populärlitteratur. Det säger Hanne-Lore Andersson som också berättar om vad det här får för konsekvenser för vår litteraturhistoria.Dessutom fortsätter serien om svenska deckare på film och TV, och idag berättar filmvetaren Daniel Brodén om hur synen på brottslingarna har förändrats genom historien.Programledare är Urban Björstadius.
May 26, 2008
Svenska deckare
00:24:27