Forskarliv

By Sveriges Radio

Listen to a podcast, please open Podcast Republic app. Available on Google Play Store.


Category: Science & Medicine

Open in iTunes


Open RSS feed


Open Website


Rate for this podcast

Subscribers: 1
Reviews: 0

Description

Möt forskare i deras vardag. I miniporträtt får du höra vad de brinner för, vad som fick dem att börja forska och när jobbet är riktigt motigt. Ansvarig utgivare: Alisa Bosnic

Episode Date
Designforskaren Maja Gunn vill utmana våra normer (R)
00:09:27
Maja Gunn är utbildad modedesigner och har i sin forskning försökt tänja på gränserna att med kläder och design utmana heteronormen, vårt könsstereotypa sätt att klä oss.

Som när hon klädde en man, en väldigt hetero man, i tydligt feminina kläder, i ett projekt som varade under ett år.Det var ett forskningsprojekt som egentligen kom till lite av en slump Maja Gunn hade bara tänkt låta honom prova lite gränsöverskrivande feminina kläder till en kommande kollektion, men hans reaktion fick henne att vilja utforska mer.I ett annat projekt har hon jobbat med brandmäns uniformer, och utgått från kvinnliga önskemål om en sportbehå, när hon tog fram en sorts skyddstopp för både kvinnor och män. Och så har hon jobbat med sin egen tolkning av "den lesbiska skjortan", en rutig flanellskjorta.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Dec 30, 2016
"Om alla kunde lite mer kemi skulle världen vara lite bättre" (R)
00:09:24
Ulf Ellervik vann en manustävling för sex år sedan och fick ge ut boken Ond kemi. Sen dess har det kommit fyra till och han brinner för att lära oss mer om kemi. Men skriva gör han på fritiden det är forskare som är hans jobb.

Han är professor i bioorganisk kemi och forskar om kolhydrater på cancerceller, både för att bättre förstå hur cancercellerna fungerar och för att kunna hitta nya mediciner. Men när han skriver böcker kan det handla om allt från giftmordens kemi, till kemin bakom kärlek och glass.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Dec 23, 2016
Paolo åker hem till folk på kvällen och forskar om hur de sover i sina egna sängar (R)
00:09:29
Paolo D'Onofrio är sömnforskare och studerar sömnlöshet och sömnproblem. Han har ett bärbart sömnlabb i väskan och åker hem till folk och mäter deras sömn hemma. Då blir det bättre resultat eftersom de ser hur de har det med sömnen på riktigt.

Då blir det bättre resultat eftersom de ser hur de har det med sömnen på riktigt.Det var i hans egen familj intresset för sömn grundlades. När han var liten hade han egna sömnproblem som ingen tog på allvar. Och en farbror fick höra att han var besatt av demoner fast han egentligen hade en sömnsjukdom.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Dec 16, 2016
Med passion för det okända mikroskopiska livet (R)
00:09:17
Under sommaren har biologen Sarah Atherton åkt runt i hela Sverige för att kartlägga plattmaskar. De finns nästan överallt men trots det vet vi väldigt lite om dem.

Projektet är en del av det svenska Artprojektet som Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet håller i. Det handlar om att ta reda på var plattmaskarna finns och vilka arter som finns.Sarah Atherton har själv sin bas vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, och hon beskriver det som en passion att ta reda på mer om den här typen av små djur.Intresset väcktes när hon började plugga biologi på universitetet. Då fick hon upp ögonen för att det här är djur som kan leva på ett sätt som kan verka både främmande och fascinerande för oss människor. Jag visste att jag ville ägna mig åt den här sortens djur som kan göra de här fantastiska sakerna och har de här egenskaperna.Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se
Dec 09, 2016
Paolo åker hem till folk på kvällen och forskar om hur de sover i sina egna sängar
00:09:29
Paolo D'Onofrio är sömnforskare och studerar sömnlöshet och sömnproblem. Han har ett bärbart sömnlabb i väskan och åker hem till folk och mäter deras sömn hemma. Då blir det bättre resultat eftersom de ser hur de har det med sömnen på riktigt.

Då blir det bättre resultat eftersom de ser hur de har det med sömnen på riktigt.Det var i hans egen familj intresset för sömn grundlades. När han var liten hade han egna sömnproblem som ingen tog på allvar. Och en farbror fick höra att han var besatt av demoner fast han egentligen hade en sömnsjukdom.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Nov 27, 2016
För Rachel Pettersson är stål möjligheternas material
00:09:13
Vi förväntar oss hela tiden mer och mer av de material som finns omkring oss. Det menar Rachel Pettersson som har 30 års erfarenhet av forskning om stål.

Rachel Pettersson berättar att hon fick goda möjligheter att utforska sitt intresse för teknik och naturvetenskap tack vare att hon gick på en flickskola i England. Där fanns ingen uppdelning mellan vad pojkar och flickor förväntades vara intresserade av. På universitetet upptäckte hon sedan att materialvetenskap var det hon ville satsa på snarare än teoretisk fysik. Idag är hon forskningschef på stålindustrins branschorganisation Jernkontoret. Hon hoppas att vi ska fortsätta att ta fram nya stålsorter som kan göra att vi får ett mer hållbart samhälle. Och så går hon ofta omkring med både magnet och lupp i handväskan.Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se
Nov 20, 2016
Maria Jenmalm forskar om varför allt fler av oss blir allergiska
00:09:19
Grundläggs allergier redan när vi är nyfödda bebisar? Eller kanske redan i fosterlivet? Ja, det tror Maria Jenmalm som forskar om allergier vid Linköpings universitet.

Maria Jenmalm är professor i experimentell allergologi och intresserar sig för varför så många barn blir allergiska - och vad som kan göras för att förebygga allergier. Maria Jenmalm är igång med flera studier där grundantagandet är att allergiska besvär grundläggs mycket tidigt. I en planerad studie, som ännu är i sin linda, ska barn som föds med kejsarsnitt få tarmbakterier från mamman på sig direkt efter födseln. Detta eftersom studier tyder på att det är bra om små spår av förälderns tarmflora överförs till barnet vid födseln för att förebygga framtida allergier. Det här sker helt av sig självt vid vaginala födslar, men inte vid kejsarsnitt. Hör också Maria Jenmalm berätta om tillfällen när forskarlivet har känts förtvivlat och hon har varit redo att ge upp. För det har hänt åtskilliga gånger, intygar hon. Lisen Forsberg liselotte.forsberg@sverigesradio.se
Nov 13, 2016
Malin Aronsson vill förstå järvarnas sociala liv
00:09:19
Efter mycket funderande kom Malin Aronsson på att det var forskning om vilda djur hon ville ägna sig åt. Och stort fokus ligger på järven med de stora tassarna och det lustiga sättet att springa.

I ekologen Malin Aronssons forskning ligger stort fokus på vårt största mårddjur järven med de stora tassarna och det lustiga sättet att springa. De är ju lite långa och har korta ben, så de skumpar nästan fram. Den ser ut lite som en groda, säger Malin Aronsson. Hon följer järvarnas rörelser för att försöka förstå hur de samspelar med varandra, och vilken betydelse det har för hur många de är och var de finns någonstans. Hon har även studerat lodjur som precis som järven är ensamlevande och revirhävdande djur. Men det var först efter en lång tids funderande som hon kom på att det var det här hon ville göra. Den första utbildningen hon hoppade på efter gymnasiet var civilingenjör och den andra var jägmästare. Programmet är en repris från maj 2016. Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se
Nov 11, 2016
Litteratursociologen Karl Berglund: "Vi läser deckare för att bli trygga"
00:09:18
Nära varannan bästsäljare är en svensk deckare. Ändå är det en del av litteraturen väldigt få har forskat om. Karl Berglund ville få svar på frågan varför de svenska deckarna plötsligt tog över.

Bland litteraturvetare har intresset för deckare varit svalt. De forskar hellre om "den goda litteraturen", "den estetiskt intressanta litteraturen", säger Karl Berglund. Men han tycker att det är nästan befängt att den litteraturen som alla läser är det så få litteraturvetare som vill forska om.Snart disputerar han och två delar av hans avhandling har redan publicerats som böcker. I den  senaste skriver han om hur böckerna marknadsförs - Mordförpackningar.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Oct 30, 2016
Tore Curstedts medicin har räddat livet på minst en halv miljon - medlet var inte klart första gången det gavs till en nyfödd (R)
00:09:26
Tore Curstedt var en av två forskare som tog fram ett medel som räddat livet på över en halv miljon för tidigt födda. Men när en nyfödd fick det första gången var medlet inte färdigt eller godkänt.

Det handlar om ett ytaktivt ämne som gör att lungblåsorna i de inte färdigutvecklade lungorna kan hålla sig uppe och ta in luft. Tore Curstedttog tillsammans med kollegan Bengt Robertsson fram medlet och det räddade för första gången livet på en pojke år 1983. Pojken hade dött om han inte fått medlet. Men hur tänker Tore själv om att ett inte färdigt medel användes på barn utan att vara godkänt? Vilka är de avgörande skillnaderna från dagens Macchiarini-fall? I båda fallen talades det om "vital indikation", sista utvägen för en som håller på att dö. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Oct 23, 2016
Sömnforskare Christian Benedict: "Kroppen är som en orkester - alla delar måste fungera"
00:09:15
Som nybliven pappa började Christian Benedict fundera över vad som händer i kroppen när vi inte får sova ordentligt. I dag arbetar han som sömnforskare vid Uppsala universitet.

Hur påverkas vi av sömnbrist? Det är en fråga som sömnforskare Christian Benedict har spenderat många nätter på sömnlaboratoriet för att få svar på. Han menar att det är dags att vi börjar se kroppen som en helhet, där alla delar måste fungera för att vi ska må bra. Agnes Faxén agnes.faxen@sverigesradio.se
Oct 16, 2016
Läkaren Björn Olsen: "Jag är världens ende medicinske ornitolog"
00:09:39
Läkaren och forskaren Björn Olsen kombinerar två stora intressen i sitt yrkesliv: fåglar och infektionssjukdomar. Han säger att han borde kalla sig medicinsk ornitolog, en specialitet som inte finns.

Björn Olsen arbetar som läkare vid Akademiska sjukhuset. Där driver han bland annat en klinik för utredningar av fästingburna sjukdomar. Han forskar också om infektionssjukdomar som professor vid Uppsala universitet. Han har otaliga gånger citerats och intervjuats i ämnet smittsamma sjukdomar, inte minst när fågelinfluensan och svininfluensan har dominerat rubrikerna.Björn Olsen säger sig blir arg och ledsen av dumhet i organisationer. Han ser också en skönhet, säger han, i att rasera egna och andras vetenskapliga "sandslott".Lisen Forsberg Liselotte.forsberg@sverigesradio.se
Oct 09, 2016
"Man känner sig väldigt liten när man står bredvid en glaciär"
00:09:22
Nina Kirchner älskade matte, och snö och is. Av en slump hittade hon en perfekt karriär där hon kunde kombinera allt det. Hon blev glaciärforskare.

Hon ägnar sig åt teoretisk glaciärforskning, och forskar mycket om modeller över glaciärernas förändring. Så en hel del av jobbet handlar om ekvationer, datorer och beräkningar. Men varje år åker hon på en fältresa, oftast till Svalbard eller Grönland. Då jobbar man på ett annat sätt och det handlar om praktiskt arbete, mätningar och problemlösning. Men även om att laga mat på forskningsfartyget.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Oct 02, 2016
"Om alla kunde lite mer kemi skulle världen vara lite bättre"
00:09:24
Ulf Ellervik vann en manustävling för sex år sedan och fick ge ut boken Ond kemi. Sen dess har det kommit fyra till och han brinner för att lära oss mer om kemi. Men skriva gör han på fritiden det är forskare som är hans jobb.

Han är professor i bioorganisk kemi och forskar om kolhydrater på cancerceller, både för att bättre förstå hur cancercellerna fungerar och för att kunna hitta nya mediciner. Men när han skriver böcker kan det handla om allt från giftmordens kemi, till kemin bakom kärlek och glass.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Sep 25, 2016
Angela Christiano forskar om en hårsjukdom hon själv har
00:09:34
När hudforskaren Angela Christiano själv fick en sjukdom där håret började falla av ändrade hon forskningsinriktning och började forska om den.

Angela var 30 år när hon fick sjukdomen alopecia areata, en automimmun sjukdom, Hon var då redan forskare i dermatologi, så hon hade många kunniga kolleger att fråga. Men trots att hon var på ett av världens bästa universitet, Columbia University, visste de inte särskilt mycket om alopeci, varken om orsaker eller förlopp. Och det fanns inga botemedel, bara möjlighet att tillfälligt bromsa det hela med. Det var helt enkelt en sjukdom man inte forskat så mycket om.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Sep 18, 2016
Professor Marina Xaba-Mokoena var först med det mesta
00:09:16
Marina Xaba-Mokoena fick chansen att utbilda sig till lungläkare i Sverige på 60-talet och startade senare en medicinsk fakultet i Transkei i Sydafrika som idag har utbildat tusentals läkare.

Tack vare toppbetyg och ett SIDA-stipendium fick Marina Xaba-Mokoena år 1966 möjlighet att läsa till läkare vid Karolinska institutet i Stockholm. Nu är hon tillbaka i Sverige för att fira 50-års jubileum med sina gamla kursare. När jag återvände till Transkei var jag den första kvinnliga, svarta överläkaren. Men man kan inte komma ifrån att det största jag gjort för Transkei och Sydafrika var att starta den medicinska fakulteten som nu har utbildat 2000 läkare.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se
Sep 11, 2016
Designforskaren Maja Gunn vill utmana våra normer
00:09:27
Maja Gunn är utbildad modedesigner och har i sin forskning försökt tänja på gränserna att med kläder och design utmana heteronormen, vårt könsstereotypa sätt att klä oss.

Som när hon klädde en man, en väldigt hetero man, i tydligt feminina kläder, i ett projekt som varade under ett år.Det var ett forskningsprojekt som egentligen kom till lite av en slump Maja Gunn hade bara tänkt låta honom prova lite gränsöverskrivande feminina kläder till en kommande kollektion, men hans reaktion fick henne att vilja utforska mer.I ett annat projekt har hon jobbat med brandmäns uniformer, och utgått från kvinnliga önskemål om en sportbehå, när hon tog fram en sorts skyddstopp för både kvinnor och män. Och så har hon jobbat med sin egen tolkning av "den lesbiska skjortan", en rutig flanellskjorta.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Sep 04, 2016
Med passion för det okända mikroskopiska livet
00:09:17
Under sommaren har biologen Sarah Atherton åkt runt i hela Sverige för att kartlägga plattmaskar. De finns nästan överallt men trots det vet vi väldigt lite om dem.

Projektet är en del av det svenska Artprojektet som Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet håller i. Det handlar om att ta reda på var plattmaskarna finns och vilka arter som finns.Sarah Atherton har själv sin bas vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, och hon beskriver det som en passion att ta reda på mer om den här typen av små djur.Intresset väcktes när hon började plugga biologi på universitetet. Då fick hon upp ögonen för att det här är djur som kan leva på ett sätt som kan verka både främmande och fascinerande för oss människor. Jag visste att jag ville ägna mig åt den här sortens djur som kan göra de här fantastiska sakerna och har de här egenskaperna.Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se
Aug 28, 2016
Erika Sigvardsdotter: Att studera de som är utanför, lär oss något om samhället
00:10:00
Kulturgeograf Erika Sigvardsdotter blev intresserad av migrationsfrågor när hon cyklade till Moldavien med ett gäng kompisar.

Efter upplevelsen av de stora migrationsströmmarna ur Moldavien skrev hon sin avhandling om papperslösa i Sverige. ldag forskar Erika Sigvardsdotter kring flyktingars psykiska hälsa vid Röda korsets högskola i Stockholm. En viktig fråga som jag ställer mig är hur kan jag förstå hur en annan person upplever saker och ting. Det kan vara svårt men man kan försöka och det kan finnas parallella upplevelser som hjälper mig förstå hur en annan människa har det.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se
Aug 20, 2016
Armita Golkar vill bota rädslor
00:09:59
Psykologiforskare Armita Golkar ville från början bli fotbollsproffs, men valde istället den akademiska banan.

Armita Golkars mål är att fortsätta som lagspelare i forskarvärlden. Detta för att bättre förstå mänskligt beteende och mer specifikt öppna upp för en framtida bot mot rädslor. Idag gör hon psykologiska experiment vid Karolinska institutet och är delaktig i forskargruppen Emotion lab.Förra året 2015 tilldelades Armita Golkar priset till yngre forskare i psykologi, ett pristigefullt pris instiftat av Svenska nationalkommittén för psykologi vid Kungliga Vetenskapsakademien. Priset innebär bland annat en stor fördel när det ska sökas pengar till nya forskningsprojekt. Som fotbollsspelare var jag defensiv innermittfältare. Som forskare har jag nog kvar lite av den här hårt arbetande innermittfältarpositionen, men har kanske med åren lärt mig att vara lite mer offensiv, säger Armita Golkar.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se 
Aug 13, 2016
Historiker David Larsson Heidenblad avslöjar miljöfrågans genombrott
00:09:59
David Larsson Heidenblad spelar strategikortspel för att "träna hjärnan" och forskar för närvarande på hur miljöfrågan slog igenom i slutet av 1960-talet.

År 2012 doktorerade David Larsson Heidenblad med avhandlingen "Vårt eget fel" som handlar om likheterna mellan 1600-talets religiösa föreställningar om syndastraff och 2000-talets kollektiva skuldbeläggning för klimatförändringarna. Sedan dess har han studerat miljöfrågor ur ett historiskt perspektiv. Det var inte så längesedan jag upptäckte att 13 december 1967 är ett jätteviktigt datum i världens miljöhistoria.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se
Aug 06, 2016
Musikforskaren Nick Braae: "Det finns inte en Queen-låt jag tycker illa om"
00:09:33
Nick Braae från Nya Zeeland blir snart doktor i Queen. För när han skulle doktorera i musik ville han ta reda på vad det är som gör "queen-soundet" så speciellt.

Nu mot slutet av forskningen när avhandlingen egentligen är klar har Nick Braae varit ute på en flera månader lång turné i Europa och Usa, som han finansierar helt själv. Han föreläser och är med på olika musikkonferenser. Och då har han märkt att intresset för Queen är stort - nästan alla tycker om Queen oavsett om man är forskare i klassisk musik, popmusikforskare eller inte forskar alls.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Jul 30, 2016
"Första året ska man bara tänka 'surviving'" (R)
00:09:39
Anders Kottorp är forskare i arbetsterapi och intresserad av hur vi klarar av vardagstekniken när vi blir äldre. Forskningen har han tagit med sig till Chicago, där han nu bygger upp sin forskargrupp.

Men det har inte bara varit lätt att flytta ensam till USA. Och den största omställningen handlar om vardagslivet, i ett land som vi ofta tror är mer likt Sverige än det är. Även om jag har kommit hit som en lyxinvandrare med fast anställning och hög lön har det varit intressant att för första gången i livet uppleva hur det är att komma som immigrant. Innan man har ett social security number och kommit in i systemen, säger han.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Jul 23, 2016
"Jag tänker fortfarande wow när jag tittar på celler i mikroskop" (R)
00:09:33
Maria Thereza Perez har forskat länge om ögon och ögonsjukdomar. Den senaste tiden har hon börjat samarbeta med nanofysiker och de är ett spännande material på spåren - ett material där synceller kan växa och som de hoppas ska kunna användas till näthinneimplantat.

Det var lärare i São Paolo, Brasilien, där hon växte upp som inspirerade henne. Egentligen hade hon tänkt bli läkare men när hon läst halvvägs fastnade hon för ögat och ögats fysiologi tack vare en entusiastisk lärare. Fortfarande, många år senare, vid Lunds universitet, tänker hon tankar som hon vet grundlades hos den läraren.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Jul 16, 2016
Tumlande start på ett forskarliv till sjöss (R)
00:09:15
I veckans program möter vi marinbiologen Johanna Stedt, 26 år. Hon är i början av ett förhoppningsvis långt forskarliv om tumlare, som reporter Björn Gunér fick en snabb glimt av i Skåne.

Vi träffar henne i en båt vid Kullahalvön i nordvästra Skåne. Jacob Schenström som kör båten styr mot en flock fiskmåsar som kretsar ovanför vattenytan. Måsarna kan vara en signal om att här kan det finnas tumlare, eftersom de tycker om att äta samma fiskar.Men det krävs lite tur. Det är inte alltid man får se tumlare vid en tumlarsafaritur, även om det här nog är Sveriges bästa ställe för att se djuren.Vi får se uppåt 15 av de här små valarna som är väldigt lika delfiner men med rundad trubbig nos. De gör också korta besök vid ytan och visade oss snabbt bara en bit av rygg och fena.Johanna Stedt har sett många tumlare här, och även observerat dem med hjälp av särskilda undervattensmikrofoner, så kallade hydrofoner, i sitt masterarbete.Nu hoppas hon att kunna få fortsätta forskandet som doktorand för att ta reda på mer om var och hur tumlarna lever här i trakten. Sådan kunskap är viktig för att kunna skydda dem undan de hot som vi människor skapar.Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se
Jul 09, 2016
Sepideh Olausson forskar om existentiell hemlöshet och intensivvård (R)
00:09:19
Sepideh Olausson kom som 16-årig flykting till Sverige. Hennes erfarenheter av att då få stöd och hjälp har påverkat hennes forskning att handla om intensivvårdspatienters utsatta läge inom vården.

På högskolan i Borås arbetar Sepideh Olausson som post doc med ett forskningsprojekt kring patientkomfort. Mycket behöver bli bättre - för intensivvårdsrummets miljö med blinkande maskiner, höga ljud, skarpt ljus och stressad vårdpersonal kan bli en mycket traumatisk upplevelse för en svårt sjuk patient.Programmet sändes första gången 23 augusti 2015.Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se
Jul 02, 2016
Matz Berggren kartlägger havets hemligheter (R)
00:09:25
Den sista riktigt vilda och outforskade naturen idag finns nästan uteslutande under havsytan. Matz Berggren har ägnat sitt liv åt att kartlägga arterna som finns där under ytan.

Matz Berggren växte upp inåt landet i Västmanland, men är idag forskare vid institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet. Han bor nära havet i Fiskebäckskil och har promendavstånd till jobbet. Taket på Loven centrum för marina metenskaper skymtar på andra sidan kullen från hans lummiga trädgård. Arbetet lämnar honom nästan aldrig och hans mål är att kartlägga och studera konsekvenserna av att främmande kräftdjur från Asien blir allt vanligare utmed västkusten.Programmet är en repris från i augusti 2015 - men Havs- och vattenmyndighetens rapporteringsverktyg "Rappen" för kartläggning kustnära arter är fortfarande igång. Det är bara att lägga in i mobilen och fota på!Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se
Jun 24, 2016
Rolf Ohlsson om arvsmassans integritet och att se in i dödens svarta hål
00:09:06
Rolf Ohlsson forskar kring arvsmassan och hur den vecklar sig på ett avancerat sätt. När det går fel kan det leda till cancer. En sjukdom som han själv nu drabbats av.

Rolf Ohlsson är professor i genomets integritet på Karolinska institutet i Solna. Hans titel är konstig, tycker Vetenskapsradions Annika Östman, men titeln har sin förklaring. När arvsmassan inte lyckas behålla sin integritet kan det ske byten av delar i den, så kallade mutationer, vilket kan leda till cancer. Just en sådan cancer som Rolf Ohlsson själv har drabbats av. Hans cancer är väldigt ovanlig, men drabbar lymfkörtlarna och kan i också gå in i benmärgen.Hans forskningsfält kallas epigenetik, och handlar om hur det kommer sig att gener slås av och på när de påverkas av yttre faktorer. Ett fält som det nu sätts stora förhoppningar till, men när Rolf Ohlsson började med det för 25 år sedan var det ett ovanligt forskningsfält.Annika Östman annika.östman@sverigesradio.se
Jun 17, 2016
Denis Gaidashevs kamp mot de olösta ekvationerna
00:09:16
Matematikforskare Denis Gaidashev försöker knäcka ett av matematikens viktigaste olösta problem. En grupp ekvationer för mer exakta modeller av till exempel turbulens, tornados och havsströmmar.

Amerikanska Clay Mathematics institute har lovat en miljon dollar till de matematiker som lyckas knäcka Navier-Stokes ekvationerna. En lösning på ekvationerna kommer vara användbart vid till exempel tillverkning av nya fartyg och flygplan. Att arbeta med ekvationer är en kamp och kampen kan pågå under flera månader, men slutligen känner man ett stort behag: problemet är löst.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se
Jun 05, 2016
Ruth Palmers bananflugor kan avslöja behandlingar mot barncancer
00:09:16
Att studera bananflugor har lett Ruth Palmer till större förståelse för det som orsakar olika cancersjukdomar.

Slumpen har följt Ruth Palmer, professor i biokemi, på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Efter att ha börjat sin forskarkarriär kom hon slumpmässigt in på spåret mot bananflugors genetik. Samma slump styrde senare in hennes forskning på bananflugor till att handla om barncancer. Ruth Palmers upptäckter blev prisbelönade med Göran Gustafsson-priset i molekylär biologi 2016.Daniel Nord daniel.a.nord@sr.se
May 29, 2016
20-åriga Stefan Buijsman är Sveriges yngsta forskare
00:09:18
Stefan Buijsman tog sina första högskolepoäng när han var tolv, läste Kant när han var 13 och började på universitetet när han var 15. Nu är han troligen Sveriges yngsta doktor någonsin.

Bara 20 år gammal är holländaren Stefan Buijsman nu doktor i matematikfilosofi vid Stockholms universitet. För mig är det inte så konstigt, jag är van vid att vara yngst. Det känns kul med all uppmärksamhet, för det ger mig en chans att prata om min forskning.Stefan Buijsman sökte sig till Sverige för att få jobb som forskare i fiolosofi och till Stockholms universitet som hade gott rykte för sin filosofiska forskning. Han kom in direkt och på ungefär nio månader skrev han sin avhandling som handlar om olika teorier kring vad matematiken är för något egentligen; och hur vi lär oss matte. I min avhandling upptäckte jag att vi bara har teorier som gäller för professionella matematiker, inte för vanliga människor. Vi använder matematiken nästan varje dag och därför är det viktigt att förstå vad matematiken är för icke professionella och hur vi lär oss matematik.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se
May 19, 2016
Sten Stymne vill rädda landsbygden genom att göra åkern till kemifabrik
00:09:10
Han kan göra motorolja från genmodifierade jordbruksgrödor. Han vill rädda haven från utfiskning genom att låta bönder odla raps som producerar fiskolja.

Som student i Stockholm gick han i demonstrationstågen mot USA:s krig i Vietnam. Det var proggen som gällde. Intresset för musiken falnade men inte samhällsengagemanget. 1976, när forskare genom genmodifiering lyckades skapa insulinproducerande bakterier, vaknade Sten Stymnes fascination för den nya teknikens möjligheter.Sedan dess har ha byggt upp en forskargrupp på 25 personer på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Fokus har varit att skapa genmodierade jordbruksgrödor som kan producera värdefulla fetter.En del av forskningen handlar om att, i samarbete med den tyska kemikoncernen BASF, ta fram en raps som producerar fiskolja. 2020 är det tänkt att den grödan ska vara klar för att lanseras på marknaden, och Sten Stymne hoppas att den agrara fiskoljan ska kunna ersätta marin fiskolja och därmed skona haven från överfiske.Om det går att kommersialisera jordbruksgrödor som producerar till exempel motorolja skulle bondens åker kunna ersätta miljöskadliga kemifabriker. Bra för landsbygden, tror Sten Stymne.Gustaf Klarin Gustaf.klarin@sverigesradio.se
May 15, 2016
Malin Aronsson vill förstå järvarnas sociala liv
00:09:19
Efter mycket funderande kom Malin Aronsson på att det var forskning om vilda djur hon ville ägna sig åt. Och stort fokus ligger på järven med de stora tassarna och det lustiga sättet att springa.

I ekologen Malin Aronssons forskning ligger stort fokus på vårt största mårddjur järven med de stora tassarna och det lustiga sättet att springa. De är ju lite långa och har korta ben, så de skumpar nästan fram. Den ser ut lite som en groda, säger Malin Aronsson.Hon följer järvarnas rörelser för att försöka förstå hur de samspelar med varandra, och vilken betydelse det har för hur många de är och var de finns någonstans. Hon har även studerat lodjur som precis som järven är ensamlevande och revirhävdande djur.Men det var först efter en lång tids funderande som hon kom på att det var det här hon ville göra. Den första utbildningen hon hoppade på efter gymnasiet var civilingenjör och den andra var jägmästare.Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se
May 08, 2016
Sonia Sunny vill forska om kvinnors hälsa i Sverige
00:09:27
Forskaren Sonia Sunny flyttade från Indien till Sverige för ett och ett halvt år sedan. Drömmen är nu att skaffa yrkeslegitimation och sedan fortsätta forskningen om kvinnors hälsa här i Sverige.

Just nu går Sonia Sunny på programmet Korta Vägen vid Folkuniversitetet i Göteborg. Målet med Korta vägen, att så snabbt som möjligt fixa jobb till utländska akademiker när de fått uppehållstillstånd i Sverige. Min dröm är att få jobba på Göteborgs universitet som lektor och att få fortsätta forska kring kvinnors hälsa. Jag vill jämföra kvinnors hälsa i Indien med kvinnors hälsa här i Sverige.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se
May 01, 2016
Hjärtläkare Johan Sundström: Min vision är att ha så kul som möjligt på jobbet
00:09:29
Hjärtläkaren Johan Sundström hade tidigare som vision att bli professor innan han fyllde 50. Han skiftade fokus till "att ha roligt på jobbet" och blev professor vid 45.

Johan Sundström balanserar forskarlivet genom att grotta ner sig i stora datamängder från befolkningsstudier och att arbeta kliniskt som hjärtläkare på Akademiska sjukhuset:  Jag gillar att sitta med två meter statistikkod och trycka på enter och så rasslar det till. Om man får en kick av att sitta där med gamnacke, och missa lunchen, då ska man ju fortsätta med det tycker jag.Just nu driver Johan Sundström också ett nytt nationellt projekt som kallas för "The Swedish Cohort consortium" - eller cohorts.se. Tanken är att alla svenska befolkningsstudier där forskare följt en viss del av befolkningen under en viss tid ska kunna sammanställas med hjälp av ett nytt digitalt verktyg.Då kommer alla befolkningsstudier som gjorts kunna analyseras samtidigt och forskarna kommer kunna upptäcka nya riskfakorer och behandlingar för olika sjukdomar: Det är min dröm, att vi kan enas om att analysera våra kohorter samtidigt.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se
Apr 24, 2016
Annica Ekman har labbet bland molnen
00:09:28
Med en fascination för väder och vind vill meteorologiprofessorn Annica Ekman förstå hur jordens klimat fungerar.

För att förstå hur jordens komplicerade klimat fungerar använder sig Annica Ekman, professor i meteorologi vid Stockholms universitet, av datormodeller. Det räcker inte med att titta på enstaka moln för att förstå hur allting hänger ihop, utan alla moln och vindar och havströmmar ska simuleras. Det var med hjälp av klimatmodeller som hon var med och gjorde upptäckten av hur minskade utsläpp av kylande luftpartiklar i Europa förvånansvärt höjde temperaturen vid Arktis.- Det visar att vad vi gör här påverkar också andra delar av världen, vi kan inte tro att det bara påverkar oss, säger Annica Ekman.Daniel Nord daniel.a.nord@sverigesradio.se 
Apr 17, 2016
Genetiker Kristiina Tammimies kombinerar familjeliv med framgångsrik forskarkarriär
00:09:20
Kristiina Tammimies prisades nyligen i samband med internationella kvinnodagen för sin forskning om de genetiska faktorerna bakom autism.

Framöver hoppas Kristiina Tammimies kunna använda sina genetiska fynd kring vad som orsakar autism och kombinera dem med de individuella problem och unika förmågor som personer med autism faktiskt kan ha. Detta för att få en bättre helhetsförståelse för funktionsnedsättningen. Tack vare en stöttande sambo som följt med henne i forskarlivet från Finland till Sverige, vidare till Kanada och sedan tillbaka till Sverige igen, har hon kunnat fullfölja sina drömmar om att göra karriär som forskare. En sak som ligger mig varmt om hjärtat är att visa att kvinnliga forskare också kan göra karriär och samtidigt bilda familj.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se
Apr 10, 2016
Carl-Johan Haster utforskar rymdens mest extrema händelser
00:09:27
Att kunna studera de mest extrema förhållanden som finns i hela universum, har alltid lockat Carl-Johan Haster, doktorand i astrofysik vid universitet i Birmingham i Storbritannien.

Carl-Johan Haster är kanske den ende svensk som varit med i forskningen bakom genombrottet som offentliggjordes i februari 2016: att man kunnat uppmäta gravitationsvågor. Men det vardagliga arbetet är inte lika glamoröst i ett enkelt rum han delar med andra unga forskare på universitetet. Det svåraste för Carl-Johan har varit att våga tro på sig själv. På konferenser träffar jag ju forskare som hållit på med mitt forskningsområde mer än dubbelt så länge som jag. Då kan det vara svårt våga föra fram sin åsikt och säga att det här tror jag händer. Men när man väl gör det, märker man att de faktiskt är intresserade av att höra även vad en doktorand tänker. I och med att det vi håller på med är så nytt, är det inte säkert att någon annan har ett bättre svar, eller ett svar över huvud taget, på den fråga man vill ställa.Camilla Widebeck Camilla.widebeck@sverigesradio.se
Apr 03, 2016
Erika Sigvardsdotter: Att studera de som är utanför, lär oss något om samhället
00:09:35
Kulturgeograf Erika Sigvardsdotter blev intresserad av migrationsfrågor när hon cyklade till Moldavien med ett gäng kompisar.

Efter upplevelsen av de stora migrationsströmmarna ur Moldavien skrev hon sin avhandling om papperslösa i Sverige. ldag forskar Erika Sigvardsdotter kring flyktingars psykiska hälsa vid Röda korsets högskola i Stockholm. En viktig fråga som jag ställer mig är hur kan jag förstå hur en annan person upplever saker och ting. Det kan vara svårt men man kan försöka och det kan finnas parallella upplevelser som hjälper mig förstå hur en annan människa har det.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se
Mar 27, 2016
Robert Glinwood studerar insekternas hemliga språk
00:09:32
För många kan det se ut som kaos, men när Robert Glinwood lyfte på en sten i mormors trädgård och kikade på myrorna som irrade omkring, såg han struktur i deras beteende. Efter det var han fast.

Som barn visste inte Robert Glinwood att man kunde jobba med det han faktiskt ägnade mycket tid åt, att studera insekter. Men idag är det precis vad han gör. På Sveriges Lantbruksuniversitet forskar han på hur växter och insekter kommunicerar med hjälp av kemiska ämnen, med målet att skydda grödor från skadedjur.Karin Gyllenklav karin.gyllenklev@sverigesradio.se
Mar 20, 2016
Fysiker Annica Black-Schaffer: Man kan säga att elektronerna dansar
00:09:22
Fysiker Annica Black-Schaffer utvecklar material till framtidens kvantdatorer som kan bli oändligt mycket snabbare än dagens datorer. Hon älskar struktur och vill aldrig har tråkigt.

Annica Black-Schaffer vid Uppsala universitet prisades nyligen för sin forskning på materialet som kan bli grunden för framtidens kvantdatorer. "For women in Science"-priset delades för första gången ut i Sverige i samband med internationella kvinnodagen 2016. Priset på 150 000 kr syftar till att lyfta fram lovande kvinnor i början av deras forskarkarriär inom naturvetenskap, teknik och matematik. Inom mitt fält är bara tio procent av de aktiva forskarna kvinnor. Sedan kan man ju diskutera om det är ett problem eller inte. Men ignorerar man hälften av befolkningen så ignorerar man ju hälften av kompetensen som finns i befolkningen, säger Annica Black-Schaffer.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se
Mar 13, 2016
Säkerhetsforskare Lars Strömberg - hemligheternas man
00:09:27
Lars Strömberg återvände till Kungliga tekniska högskolan på 90-talet efter 20 år som professor i USA. Sedan dess har han forskat och föreläst om it-säkerhet och biometrisk identifiering.

Han började samarbeta med FRA i sjunde klass, har arbetat för en FBI-agent i USA, levererat fingersensorer i guld till shejken av Kuwait och varit med i utvecklandet av de nya EU-passen. Få forskare har varit med om så mycket som Lars Strömberg vid KTH under sitt forskarliv. Jag måste säga att det har varit otroligt intressant! Jag ger mina studenter och doktorander samma råd som jag ger mina barn och barnbarn: pyssla med det som ni tycker är intressant. För är du intresserad av det du jobbar med, spenderar du mer tid med det och du blir duktig på det. Så ta inte ett jobb bara för att mamma och pappa säger det, utan fundera på vad du verkligen är intresserad av.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se
Mar 06, 2016
Armita Golkar vill bota rädslor
00:09:24
Psykologiforskare Armita Golkar ville från början bli fotbollsproffs, men valde istället den akademiska banan.

Armita Golkars mål är att fortsätta som lagspelare i forskarvärlden. Detta för att bättre förstå mänskligt beteende och mer specifikt öppna upp för en framtida bot mot rädslor. Idag gör hon psykologiska experiment vid Karolinska institutet och är delaktig i forskargruppen Emotion lab.Förra året 2015 tilldelades Armita Golkar priset till yngre forskare i psykologi, ett pristigefullt pris instiftat av Svenska nationalkommittén för psykologi vid Kungliga Vetenskapsakademien. Priset innebär bland annat en stor fördel när det ska sökas pengar till nya forskningsprojekt. Som fotbollsspelare var jag defensiv innermittfältare. Som forskare har jag nog kvar lite av den här hårt arbetande innermittfältarpositionen, men har kanske med åren lärt mig att vara lite mer offensiv, säger Armita Golkar.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se 
Feb 28, 2016
Historiker David Larsson Heidenblad avslöjar miljöfrågans genombrott
00:09:27
David Larsson Heidenblad spelar strategikortspel för att "träna hjärnan" och forskar för närvarande på hur miljöfrågan slog igenom i slutet av 1960-talet.

År 2012 doktorerade David Larsson Heidenblad med avhandlingen "Vårt eget fel" som handlar om likheterna mellan 1600-talets religiösa föreställningar om syndastraff och 2000-talets kollektiva skuldbeläggning för klimatförändringarna. Sedan dess har han studerat miljöfrågor ur ett historiskt perspektiv. Det var inte så längesedan jag upptäckte att 13 december 1967 är ett jätteviktigt datum i världens miljöhistoria.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se
Feb 21, 2016
Antropologen Kristina Grünenberg vill undersöka våra gränser
00:09:25
Antropologen och migrationsforskaren Kristina Grünenberg ska i sommar starta sitt drömprojekt om gränser och ny gränskontrollteknik.

Biometrisk identifiering utgår från kroppen som det nya sanningsdokumentet för vem vi är. Kristina Grünenberg ska undersöka hur biometrisk identifiering vid gränskontroller utvecklas i gränslandet mellan politik, teknisk utveckling och kommersiella intressen. Vad innebär det att använda kroppen som det nya passet, kroppen som den "objektiva sanningen" om personers identitet? Hör henne berätta om sitt nya projekt och hur det var att leva med bosniska flyktingar på 90-talet.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se
Feb 14, 2016
Musikforskaren Nick Braae: "Det finns inte en Queen-låt jag tycker illa om"
00:09:33
Nick Braae från Nya Zeeland blir snart doktor i Queen. För när han skulle doktorera i musik ville han ta reda på vad det är som gör "queen-soundet" så speciellt.

Nu mot slutet av forskningen när avhandlingen egentligen är klar har Nick Braae varit ute på en flera månader lång turné i Europa och Usa, som han finansierar helt själv. Han föreläser och är med på olika musikkonferenser. Och då har han märkt att intresset för Queen är stort - nästan alla tycker om Queen oavsett om man är forskare i klassisk musik, popmusikforskare eller inte forskar alls.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Feb 07, 2016
Obesvarad ”kärlek” mellan manliga politiker i biografier
00:09:19
Politisk bromance. Så vill Margaretha Fahlgren beskriva det förhållande mellan förre statsministern Göran Persson och hans finansminister Pär Nuder som kommer fram i deras biografier.

Margaretha Fahlgren är professor i litteraturvetenskap och just nu på med en studie om politiska biografier. En sak som hon noterar är en ganska ojämlik relation mellan en tidigare svensk statsminister och hans finansminister.Margaretha Fahlgren har också mycket fokus på genusfrågan, ett intresse som vaknade när hon som ung forskare i Uppsala mötte stela patriarkala strukturer, säger hon. I Norge hade man på den tiden kommit längre på genusområdet, och en vistelse där satte henne på kurs. Idag är hon tillbaka i Uppsala som professor i litteraturvetenskap på universitet, där hon tidigare också varit vicerektor och dekan.Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se
Jan 31, 2016
Feng Zhang ville förstå mer om vännens depression
00:09:21
Feng Zhang är med och utvecklar den nya genkniven som utsågs till 2015 års viktigaste forskningsupptäckt. Det började med att en vän fick depression och han ville förstå mer om psykiatriska sjukdomar.

Genkniven CRISPR/Cas9 har både lett till en het patentstrid och etiska debatter. Själv vill Feng Zhang använda genkniven för att förbättra behandlingarna av psykiska sjukdomar.Han kom till USA från Kina som 11-åring, och efter en omvälvande filmupplevelse med Jurassic Parc blev han helt tagen av möjligheten som kunskapen om gener kan ge. Han har nu som 34-årig professor i biomedicinsk ingenjörskonst vid MIT i Boston varit med och utvecklat genkniven CRISPR/Cas9. En kniv som han menar kan vara farlig, eftersom den kan användas till att förändra mänskliga embryon men där han tror att den fungerar bättre till att skapa nya typer av försöksdjur och öppnar möjligheten att förändra genetiska sjukdomar hos vuxna. Han har grundpatentet för kniven i USA, men är ledsen över all uppmärksamhet som har riktats mot den konflikten i stället för själva vetenskapen. Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se 
Jan 24, 2016
Tv-ekologen gick på tvärs med miljörörelsen och valde bort livet som folkkär
00:09:09
Han kanske hade kunnat bli en ny Arne Weise i rutan men istället för att försöka bli folkkär har Torbjörn Fagerström ställt sig på barrikaderna och förespråkat den impopulära gmo-tekniken.

Torbjörn Fagerström, professor i teoretisk ekologi, dök upp de svenska tv-apparaterna på 80-talet i det populära programmet Fråga Lund. Han var en av sex lärda i en panel från Lunds universitet som svarade på kluriga frågor från tittarna.Vid sidan av att sprida biologisk ekologisk vetenskap till en vetgirig tv-publik gjorde sig den populäre tv-ekologen med tiden allt mer impopulär. Han engagerade sig nämligen i växtförädlingsfrågan, i klartext gmo-frågan, på ett sätt som gick stick i stäv med miljörelsen i Sverige och Europa.Nya jordbruksgrödor kan utvecklas med hjälp av genmodifiering, genmodifiering som kan handla om att forskare tar gener från en art och stoppar in i en annan för skapa nya önskvärda egenskaper. Företrädare inom miljörörelsen har varnat för att genmodfierade växter kanske kan var farliga för hälsan, att den gynnar multinationella bolag eller att gmo-växter kanske kan sprida sig i naturen och rubba den ekologiska balansen. Men vetenskapen har tydligt visat att gmo-tekniken inte är farlig, säger Torbjörn Fagerström.Vi sitter i den stora grå soffan hemma hos Torbjörn Fagerström i hans lägenhet som ligger på Gärdet i Stockholm, det är kaffe och croissanter och vi smular ner i den gröna ryamatten.I sovrummet bredvid sängen står tubkikaren. 8-9 år gammal börjadeTorbjörn Fagerström med fågelskådning på föräldrarnas lilla lantbruk Uppland. Naturintresset ledde vidare till biologistudier i Uppsala, han tog stort intryck av Rachel Carsons bok Tyst vår om den pågående miljöförstöringen, och han doktorerade på hur fisk tar upp kvicksilver.Som professor i Lund forskade han inom ämnet teoretisk ekologi. Det handlar att med matematiska modeller analysera populationsdynamik, till exempel under vilka förutsättningar olika arter invaderar ett område, något som Torbjörn Fagerström beskriver som viktigt ur biologisk mångfaldsperspektiv.Det som främst driver honom är vetenskapen, att vetenskapen inte ska få stå tillbaka för ovetenskap, antivetenskap eller pseudovetenskap.Reporter: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se
Jan 17, 2016
Hjärnforskaren Joseph LeDoux skriver rocklåtar om hjärnan
00:09:47
Joseph LeDoux är känd bland hjärnforskare. Han forskar om hur hjärnan hanterar faror och hot. Och så har han ett rockband Amygdaloids som spelar hjärnlåtar.

Jospeh LeDoux forskar vid New York University, och även om han ofta har kallats rädsleforskare, så forskar han faktiskt inte om rädslor, säger han. Han studerar hur hjärnans omedvetna system hanterar faror och hot, bland annat i hjärndelen amygdala. Rädsla är det vi känner när det äntligen går upp för den medvetna hjärnan att det finns en fara, men det är inte den känslan jag studerar, säger han. Utöver att skriva böcker och medverka i tv-program om hjärnan, bland annat, försöker han också nå ut med kunskap om hjärnan och medvetandet på ett lite ovanligare sätt.På senare tid har han tagit upp ungdomens rockdrömmar, och bildat ett band Amygdaloids. Men nästan alla bandmedlemmarna är hjärnforskare och de skriver låtar om hjärnan.Programmet sändes första gången i oktober 2015.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Jan 10, 2016
Ögonforskaren Erik Warrant: "När man lär känna dyngbaggar är de de sötaste djur man kan tänka sig"
00:09:29
Eric Warrant har studerat dyngbaggars sätt att orientera i månsken och stjärnljus, och hur nattfjärilar kan se så bra. Och varför jättebläckfiskar har så enorma ögon jämfört med andra djuphavsdjur.

Eric Warrant  brinner för att forska om  ögon och syn och hur naturen genom evolutionen har hittat så många olika lösningar. Han är både fysiker och entomolog (insektsforskare) en kombination som ingen hade hört om när han ville läsa det för över 30 år sedan i Australien. Det är ett val han inte ångrar eftersom han använder sig av båda områdena som ögonforskare på framför allt insekter.I Sydafrika gjorde han och bland andra Marie Dacke en sensationell upptäckt om dyngbaggars ögon, som hamnade i tidskriften Nature. (De två forskar fortfarande tillsammans och Marie Dacke ansvarar numera för dyngbaggeforskningen).Programmet sändes första gången i september 2015.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Jan 03, 2016
Emma studerar känselceller i huden: "De med många hårsäckar har oftare sex"
00:09:26
Emma Jönsson vill veta hur vi upplever smekningar. Hon har sett att de som har mest hår på huden också uppger att de har sex oftare.

Förklaringen är troligen så enkel som att de har fler nervceller som känner av beröring, så att de njuter mer av det, säger Emma: Och så leder det ena till det andra.Nyligen presenterade hon sina resultat på världens största neurokonferens i Chicago. Det är en utåtriktad del av forskarlivet som hon gillar. Vi är på väg bort från den tid då forskare kunde sitta bakom en pappershög och inte ha så mycket social kompetens, säger hon.Emma Jönsson är doktorand i neurovetenskap vid Göteborgs universitet.Programmet sändes första gången i november 2015. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Dec 27, 2015
Dane Clemenson - hjärnforskare som gillar datorspel
00:09:29
Dane Clemenson forskar om att orientera sig i datorspelens landskap kan påverka hjärnan på liknande sätt som att orientera sig i verkliga världen.

Dane Clemenson forskar alltså inte om datorspelens skadeverkningar - utan om hur de kan påverka våra hjärnor på ett bra sätt. Det handlar om tredimensionella spel, och hans studier visar att den del av hjärnan som vi använder när vi letar oss fram i verkligheten, lär oss saker och kommer ihåg, också kan påverkas och förändras när vi orienterar oss fram och lär oss hitta i datorspelens fantasivärldar.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Dec 20, 2015
William Campbell har respekt för parasiter
00:08:46
Nobelpristagaren William Campbell växte upp med fem kor i den lilla byn Ramelton i Irland. Det gjorde att han fick respekt för parasiter, en insikt som ledde till en upptäck av läkemedlet ivermektin, som räddat miljontals människor från flodblindhet och elefantiasis.

William Campbell menar att ett problem är att många känner avsky för parasiter. Själv älskar han dem, och tror inte att de egentligen vill skada någon. Han fascineras över deras liv, och själv skulle han vilja vara många slags parasiter, men till att börja med leverflundran den som kom att starta hans intresse för parasiter. Nu bor han i North Andover utanför Boston på amerikanska östkusten, efter ett långt yrkesliv inom läkemedelsbolaget Merck.
Dec 13, 2015
Nobelpristagaren Tomas Lindahl forskar vidare på deltid
00:09:00
77 år gammal fortsätter årets svenske nobelpristagare i kemi, Tomas Lindahl, med lite deltidsforskning hemma i radhuset i London, bland vacker konst, orientaliska mattor och med katten som sällskap.

Tomas Lindahl berättar om flytten till England och vad forskningsnationen Sverige kan lära av britterna. Monty Python passar Tomas Lindahls sinne för humor, han tycker det är viktigt med brittisk humor i labbet men strängt religiösa forskare har han svårt att samarbeta med. Tomas Lindahl har en positiv syn på framtiden. Han gick ur statskyrkan för länge sedan, han tror på naturvetenskapen.
Dec 06, 2015
Klimatarbete på en bräda
00:09:20
Han halkade in på sin forskningsbana om klimat på ett bananskal, säger han, och dessförinnan gled han genom London och Lund på sin skateboard.

Idag arbetar han med fokus på klimatet och menar att omställningen till ett hållbart samhälle inte behöver bli så värst svår.Lars J Nilsson är professor i energi och miljö vid Lunds tekniska högskola och har forskat inom området under hela den tid som världen långsamt på allvar har vaknat till klimatfrågan.
Nov 29, 2015
Pia Steensland vill ha bättre medicin mot alkoholberoende
00:09:21
Det handlar om att förstå sig på belöningssystemet i hjärnan när Pia Steensland försöker ta fram ett nytt läkemedel mot alkoholberoende. Hon hoppas kunna hjälpa många människor med sin forskning.

Det var när hon frågade den svenske nobelpristagaren Arvid Carlsson om hon kunde få använda sig av en läkemedelssubstans som han tagit fram, som Pia Steenslands forskning om alkoholberoende tog fart. Idag jobbar hon vid Karolinska institutet och har nyss gjort ett första försök med den nya läkemedelssubstansen på människor. Och lusten att hålla på med experiment och stå i labbet fick hon med sig redan i skolan.Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se
Nov 22, 2015
"Första året ska man bara tänka 'surviving'"
00:09:39
Anders Kottorp är forskare i arbetsterapi och intresserad av hur vi klarar av vardagstekniken när vi blir äldre. Den forskningen har han nu tagit med sig till Chicago, dit han nyss flyttat, till University of Illinois där han bygger upp sin egen forskargrupp.

Men det har inte bara varit lätt att flytta ensam till USA. Och den största omställningen handlar om vardagslivet, i ett land som vi ofta tror är mer likt Sverige än det är. Även om jag har kommit hit som en lyxinvandrare med fast anställning och hög lön har det varit intressant att för första gången i livet uppleva hur det är att komma som immigrant. Innan man har ett social security number och kommit in i systemen, säger han.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Nov 15, 2015
Emma studerar känselceller i huden: "De med många hårsäckar har oftare sex"
00:09:26
Emma Jönsson vill veta hur vi upplever smekningar. Hon har sett att de som har mest hår på huden också uppger att de har sex oftare.

Förklaringen är troligen så enkel som att de har fler nervceller som känner av beröring, så att de njuter mer av det, säger Emma: Och så leder det ena till det andra."Nyligen presenterade hon sina resultat på världens största neurokonferens, i Chicago. Det är en utåtriktad del av forskarlivet som hon gillar. Vi är på väg bort från den tid då forskare kunde sitta bakom en pappershög och inte ha så mycket social kompetens, säger hon.Emma Jönsson är doktorand i neurovetenskap vid Göteborgs universitet.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Nov 08, 2015
Anna-Sofia Maurin får tänka så det knakar när hon metafysik-forskar
00:09:33
Filosofen Anna-Sofia Maurin halkade in på sitt ämne när hon träffat sin gamla filosofilärare på jazzklubb. Hon har en sorts hatkärlek till forskningen som är svår och kräver mycket av hjärnan.

Hon har i sin tidigare forskning undersökt hur man ska förstå egenskaper hos objekt, som till exempel gulheten hos ett höstlöv. Men som ung så var det framförallt den filosofiska metoden som gjorde störst intryck på henne.Från början var det tänkt att filosofikurserna bara skulle fylla ut en utbildning i filmvetenskap för Anna-Sofia Maurin. Men sättet på vilket man angriper problem i filosofi - att man med ett kritiskt tänkande strukturera om en djungel av information till en vacker engelsk trädgård av information - fick Anna-Sofia att bli kvar inom filosofin istället. Dessutom ville hon reda ut vad det innebär när någonting genomgår en förändring.För ett par år sedan tillträdde hon som professor i teoretisk filosofi vid Göteborgs universitet, och nu sysslar hon med frågor som rör hur man bör angripa de olika frågorna som man närmar sig inom det metafysiska forskningsfältet.Tim Leffler tim.Leffler@sverigesradio.se
Nov 01, 2015
Hon trivs med att pyssla om cellerna
00:09:35
Malin Parmar är professor och stamcellsforskare vid Lunds universitet och försöker hitta behandlingar mot Parkinsons sjukdom.

Att få cellerna att trivas lika bra på labbet som hon själv, och att förmå dem att utvecklas till just de celler en patient behöver, tillhör hennes utmaningar. Möt Malin Parmar i Forskarliv. Programmet sänds söndagen den 26 oktober klockan 8.50.
Oct 25, 2015
"Jag tänker fortfarande wow när jag tittar på celler i mikroskop"
00:09:33
Maria Thereza Perez har forskat länge om ögon och ögonsjukdomar. Den senaste tiden har hon börjat samarbeta med nanofysiker och de är ett spännande material på spåren - ett material där synceller kan växa och som de hoppas ska kunna användas till näthinneimplantat.

Det var lärare i São Paolo, Brasilien, där hon växte upp som inspirerade henne. Egentligen hade hon tänkt bli läkare men när hon läst halvvägs fastnade hon för ögat och ögats fysiologi tack vare en entusiastisk lärare. Fortfarande, många år senare, vid Lunds universitet, tänker hon tankar som hon vet grundlades hos den läraren.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Oct 18, 2015
Etnologen Charlotte Hagström: Jag lever med cyklar hela tiden just nu
00:09:18
Charlotte Hagström är etnologiforskare. Hennes drivkraft är att få veta varför vi gör som vi gör - varför vi väljer att cykla, hur vi väljer namn eller har fredagsmys till exempel.

Hon hade ingen tanke på att bli forskare från början, men hennes drivkraft att få svar på frågor fick henne att börja. Som kulturvetare får hon ofta försvara sin forskning eller höra saker som "är det det här mina skattepengar går till?". Samtidigt är folk väldigt intresserade av att höra svar på just de frågor hon forskar om. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Oct 11, 2015
Hjärnforskaren Joseph LeDoux skriver rocklåtar om hjärnan
00:09:47
Joseph LeDoux är känd bland hjärnforskare. Han forskar om hur hjärnan hanterar faror och hot. Och så har han ett rockband Amygdaloids som spelar hjärnlåtar.

Jospeh LeDoux forskar vid New York University, och även om han ofta har kallats rädsleforskare, så forskar han faktiskt inte om rädslor, säger han. Han studerar hur hjärnans omedvetna system hanterar faror och hot, bland annat i hjärndelen amygdala. Rädsla är det vi känner när det äntligen går upp för den medvetna hjärnan att det finns en fara, men det är inte den känslan jag studerar, säger han. Utöver att skriva böcker och medverka i tv-program om hjärnan, bland annat, försöker han också nå ut med kunskap om hjärnan och medvetandet på ett lite ovanligare sätt.- på senare tid har han tagit upp ungdomens rockdrömmar, och bildat ett band Amygdaloids. Men nästan alla bandmedlemmarna är hjärnforskare och de skriver låtar om hjärnan.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Oct 04, 2015
Egor Babaev tänkte slänga forskningsartikeln i papperskorgen
00:09:38
Egor Babaev forskar om supraledare, material som leder ström helt utan motstånd. Men när han som ung forskare beskrev en dittills okänd typ av supraledare, fick han rejält mothugg.

Då var han nära att slänga forskningen i papperskorgen – nu har den prisbelönats. Det var efter ett besök i Sverige som student som ryske Egor Babaev blev sugen på att bo och bedriva forskning här. Han tog sin doktorsexamen vid Uppsala Universitet. – Där fick jag som ung forskare stor frihet att bedriva mitt arbete som jag ville. Den möjligheten hade jag nog inte fått i Ryssland på samma sätt, där är det mer hierarkiskt, konstaterar han. Nu arbetar Egor Babaev på Tekniska Högskolan i Stockholm. Tidigare i år fick han Göran Gustafsson-priset, som ges till särskilt lovande yngre forskare. Prisjuryn lyfter fram att Egor Babaev beslrivit en tredje typ av supraledare: utöver de som kallas typ 1 och typ 2, med olika magnetiska egenskaper, har han kommit fram till att det också finns vad som nu kallas typ 1,5. Men den idén tog det tid att få andra forskare att tro på.Den stora utmaningen för supraledarforskare är att hitta material som leder ström utan motstånd inte bara vid mycket låga temperaturer utan också vid rumstemperatur. -- Det kommer att lyckas till slut, tror Egor Babaev. Camilla Widebeck Camilla.Widebeck@sverigesradio.se
Sep 27, 2015
Ögonforskaren Erik Warrant: "När man lär känna dyngbaggar är de de sötaste djur man kan tänka sig"
00:09:29
Eric Warrant har studerat dyngbaggars sätt att orientera i månsken och stjärnljus, och hur nattfjärilar kan se så bra. Och varför jättebläckfiskar har så enorma ögon jämfört med andra djuphavsdjur.

Eric Warrant  brinner för att forska om  ögon och syn och hur naturen genom evolutionen har hittat så många olika lösningar. Han är både fysiker och entomolog (insektsforskare) en kombination som ingen hade hört om när han ville läsa det för över 30 år sedan i Australien. Ett val han inte ångrar eftersom han använder sig av båda områdena som ögonforskare på framför allt insekter.Här nedanför länkar vi till ett äldre program, kanske första gången Eric Warrant var med i Vetenskapsradion, i Vetandets värld från 2002. I Sydafrika gjorde han och bl a Marie Dacke en sensationell upptäckt om dyngbaggars ögon, som hamnade i tidskriften Nature. (De två forskar fortfarande tillsammans och Marie Dacke ansvarar numera för dyngbaggeforskningen).Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Sep 20, 2015
Tumlande start på ett forskarliv till sjöss
00:09:15
I veckans program möter vi marinbiologen Johanna Stedt, 26 år. Hon är i början av ett förhoppningsvis långt forskarliv om tumlare, som reporter Björn Gunér fick en snabb glimt av i Skåne.

Vi träffar henne i en båt vid Kullahalvön i nordvästra Skåne. Jacob Schenström som kör båten styr mot en flock fiskmåsar som kretsar ovanför vattenytan. Måsarna kan vara en signal om att här kan det finnas tumlare, eftersom de tycker om att äta samma fiskar. Men det krävs lite tur. Det är inte alltid man får se tumlare vid en tumlarsafaritur, även om det här nog är Sveriges bästa ställe för att se djuren. Vi får se uppåt 15 av de här små valarna som är väldigt lika delfiner men med rundad trubbig nos. De gör också korta besök vid ytan och visade oss snabbt bara en bit av rygg och fena. Johanna Stedt har sett många tumlare här, och även observerat dem med hjälp av särskilda undervattensmikrofoner, så kallade hydrofoner, i sitt masterarbete. Nu hoppas hon att kunna få fortsätta forskandet som doktorand för att ta reda på mer om var och hur tumlarna lever här i trakten. Sådan kunskap är viktig för att kunna skydda dem undan de hot som vi människor skapar. Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se
Sep 12, 2015
Bo Algers - om vikten av att känna en ko
00:09:27
Bo Algers trodde att han skulle bli en veterinär som opererade hundar. Men när han lärde känna lantbrukets djur som personligheter och kännande varelser, blev hans spår istället att forska kring deras välfärd och miljö - ett engagemang som fört honom ut i debattens hetluft.

- Debattartiklar ger bara genomslag om man tar i ordentligt. Men att många akademiker är försiktiga med det, tror jag beror på att så stor del av forskningen idag är externfinansierad, och forskarna själva är beroende av anslagsgivarna. Det är ett stort problem, säger Bo Algers.
Sep 06, 2015
Matz Berggren, marinbiolog: "Vi har bättre kartor av månen än av djuphaven"
00:09:25
Marinbiolog Matz Berggren kartlägger arter i havet och vad de kan ställa till med om de kommer från främmande miljöer. För den sista riktigt vilda och outforskade naturen idag finns nästan uteslutande under havsytan.

Matz Berggrens växte upp inåt landet i Västmanland, men är idag forskare vid institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet. Han bor nära havet i Fiskebäckskil och har promendavstånd till jobbet. Arbetet lämnar honom nästan aldrig och hans mål är att kartlägga och studera konsekvenserna av att främmande kräftdjur från Asien blir allt vanligare utmed västkusten.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se
Aug 30, 2015
Sepideh Olausson forskar om existentiell hemlöshet och intensivvård
00:09:19
Sepideh Olausson kom som 16-årig flykting till Sverige. Hennes erfarenheter av att då få stöd och hjälp har påverkat hennes forskning att handla om intensivvårdspatienters utsatta läge inom vården, och vad som kan göras för att förbättra deras välbefinnande.

På högskolan i Borås arbetar Sepideh Olausson som post doc med ett forskningsprojekt kring patientkomfort. Mycket behöver bli bättre - för intensivvårdsrummets miljö med blinkande maskiner, höga ljud, skarpt ljus och stressad vårdpersonal kan bli en mycket traumatisk upplevelse för en svårt sjuk patient.Ylva Carlqvist Warnborg lena.nordlund@sverigesradio.se
Aug 23, 2015
Misse Wester vet hur vi tänker om risker
00:09:10
Misse Wester är doktor i psykologi och undersöker hur vi människor tänker kring risker. Hon är intresserad av allt ifrån hur vi beter oss när det börjar brinna, till hur vi resonerar om miljöfrågor.

Hon är med i många tvärvetenskapliga projekt, via sina två arbetsplatser Kungliga Tekniska Högskolan och Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI). Det finns många fördomar om hur människor beter sig i en krissituation eller hur de resonerar kring risker som inte alls stämmer, berättar hon. Människor är kloka, och vår första instinkt är att hjälpa andra.Förtydligande: Misse Wester är doktor i psykologi men inte legitimerad psykolog.  Tobias Abrahamsson Tobias.abrahamsson@sverigesradio.se
Jun 14, 2015
Forskningen fick honom arresterad i Ryssland
00:09:09
Den finske forskaren Seppo Knuuttila har avslöjat miljöbovar i Ryssland men det var han själv som blev arresterad där under sitt arbete. Korruptionen i det stora grannlandet verkar sakna gränser, precis som de övergödande näringsämnena, som Seppo Knuuttila jagat, inte känner några gränser.

Det som släpps ut på den ryska sidan gränsen rinner ut i Finska viken och orsakar övergödning i Knuutilas hemtrakter. Och idag är han inte längre välkommen till Ryssland som forskare. Vetenskapsradion har tidigare uppmärksammat de övergödande utsläppen från ryska hönsfarmer utanför St Petersburg. Den som upptäcke utsläppen utanför Ryssland var den finske miljöforskaren Seppo Knuuttila, som vi möter i dagens Forskarliv. Han berättar om hur jakten på de ämnen som orsakar döda bottnar och algblomning i Östersjön förde honom till Ryssland, och hur han där mötte myndigheternas misstro efter sina upptäckter, hur han till och med hamnade i häkte, en upplevelse han inte rekommenderar någon. Han berättar också att en del av utvecklingen för Östersjöns miljö trots allt går åt rätt håll. Reporter: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se
Jun 07, 2015
Från kråkungar till bäbisar - djurpsykologen Ben Kenward blev barnpsykolog
00:09:28
Ben Kenward forskade förut om kaledoniska kråkors verktygsanvändning vid universitetet i Oxford. Men egentligen är det ganska likt att vara psykologiforskare på riktigt små barn, säger han.

I båda fallen måste man vara påhittig i hur man lägger upp försöken, för man kan inte förklara, och varken djur eller bäbisar kan svara på frågor. Hans rum är fullt av lådor, verktyg, dockor och brädspel, allt attiraljer som han använder i sin forskning.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
May 31, 2015
Marie Curie fick Tomoko Ohta att bli forskare
00:09:11
Tomoko Ohta drömde tidigt om att bli forskare. Och nu vid 81 års ålder har hon fått det prestigefyllda Crafoordpriset för sina banbrytande insatser inom genetiken.

När Tomoko Ohta var ung läste hon biografier om stora vetenskapspersonligheter som Marie Curie. Hon tyckte att det verkade vara ett spännande liv och hittade till slut sin bana inom genetiken. Under lång tid har hon arbetat på National Institute of Genetics i sitt hemland Japan. Det var där hon började med den forskning som sedan helt kom att förändra forskningens syn på genetisk variation. Fram till 1960-talet trodde forskarna nämligen att skillnader som kan uppstå mellan generna hos olika individer måste vara ganska liten. Tanken var då att avvikande genvarianter skulle vara skadliga och försvinna genom naturligt urval. Men Tomoko Ohta la fram en teori som förklarade varför det inte behöver vara så. Och även om hon är pensionär sedan flera år tillbaka går hon fortfarande till forskningsinstitutet varje dag för att läsa vetenskapliga artiklar och prata med de unga forskarna. Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se
May 24, 2015
Max Ortiz Catalan har tagit fram unik protes
00:09:32
Max Ortiz Catalan var robotutvecklare på ett stort företag i Mexico City, men kände att han ville göra något mer viktigt. Så han flyttade till Göteborg och började forska. Idag har hans forskning om proteser som styrs av hjärnan fått stor uppmärksamhet i världen.

Han driver två projekt, som båda, på skilda sätt handlar om att hjälpa personer som förlorat en arm eller ett ben, i en olycka eller på grund av sjukdom. Det ena går ut på att minska så kallad fantomsmärta genom att personen får styra en datorsimulerad version av den förlorade kroppsdelen med hjärnan och nerverna, och det andra, det som egentligen är hans huvudprojekt handlar om att utveckla en protes som styrs av hjärnan och som sitter helt integrerad ihop med skelett, nerver och muskler.
May 17, 2015
Överlevde förintelsen - har jobbat med dödsfall och mord i hela sitt liv
00:09:29
Jovan Rajs var rättsläkare och har haft med flera av de mest kända brottsfallen i Sverige att göra, som det mycket omdiskuterade styckmordet på 1980-talet, fallet Osmo Vallo och lasermannen. Men han har också en barndom som överlevare av förintelsen. Som elvaåring hamnade han i Bergen-Belsen.

Då hade resten av hans familj redan dödats. Att en person med så mycket i bagaget, en så tragisk barndom, väljer att ha så mycket med döda att göra, som rättsläkare, kan verka förvånande.  – Men rättmedicin handlar inte så mycket om döden, det handlar om livet, säger Jovan Rajs. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
May 10, 2015
Bättre solbränsle med skräddarsydd molekyl
00:09:30
Hon kom till Sverige som tioåring på flykt undan inbördeskriget i Jugoslavien. Nyfikenheten drev henne till fysiken och vidare till katalysforsking på det amerikanska toppuniversitetet Stanford.

Aleksandra Vojvodic är en av teoretikerna i ett internationellt forskarlag vid elituniversitetet Stanford,. Gruppen  försöker bland annat skapa artificiell fotosyntes och hitta nya effektiva katalysatorer för den kemiska industrin. Aleksandra Vojvodic räknar fram hur idealmolekylen ser ut, sedan framställer kollegorna den i laboratoriet. Efter det  är det upp till bevis - oftast visar testet i laboratoriet att något behöver räknas om. Så  bollas problemet i flera omgångar mellan teoretiker och experimentalister, allt i syfte att skräddarsy den perfekta molekylen för varje tillämpning. Reporter: Ulrika Björkstén
May 03, 2015
Gunno Renman vet värdet av rent vatten
00:09:18
Han skulle gärna bli av med några flaskor sprit, som står i ett hörn av sitt arbetsrum. Vi är hos Gunno Renman, som är professor vid avdelningen för mark och vattenteknik på KTH i Stockholm och flaskorna får han som gåvor under sitt miljöarbete i Östeuropa. Men vattenprovtagarna, som står bredvid flaskorna, är han rädd om.

Gunno Renmans miljöintresse vaknade när gruvbolaget i hans ungdom förorenade Vindelälven där han bodde. Redan då var hans tanke snarare att sådana problem måste lösas, än att kritisera miljöbovarna. Idag har han forskat fram ett filtermaterial som ska installeras i stor skala vid en beryktad kycklingfarm i Ryssland, för att förhindra att fosfor från kycklingarnas gödsel läcker ut i Östersjön och bidrar till övergödningen där. Och nu ett antal decennier senare är Gunno Renman inte bara professor vid KTH i Stockholm, han är också professor vid Lantbruksuniversitetet i Warszawa och tillbringar mycket tid i Polen som fortsätter att vara viktigt för honom. Han trivs med att jobba där, men en brist som han ser där det är dålig kontakt mellan universitetsvärlden och det övriga samhället och näringslivet, något som vi är klart bättre på i Sverige säger han. Reporter: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se
Apr 26, 2015
Gunilla Jarlbro: Jag föddes nog som feminist
00:09:12
Gunilla Jarlbro forskar på genus inom media. Intresset för jämställdhet startade tidigt och utvecklades under andra vågens kvinnorörelse på 60- och 70-talen. Idag är hon professor i medie-och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet.

Hon förklarar själv att hennes arbete är en slags demokratiforskning. Vi förstår omvärlden mycket via media, berättar hon. Att inte kvinnor på samma sätt som män representeras i media tycker hon är lite "fubbigt" - alltså orättvist. Men att forska på genus är inte alltid lätt. Gunilla Jarlbro har utsatts för en del hat på grund av sin forskning. Tove Nordén tove.norden@sverigesradio.se
Apr 19, 2015
Fatumo Osman utbildar barnmorskor i Somalia - på distans från Falun
00:09:35
Fatumo Osman är sjuksköterska och doktorand vid Högskolan i Dalarna i Falun. Hon forskar om hur man ska kunna utveckla föräldrastödet för somaliska föräldrar i Sverige. Men utöver sitt arbete med avhandlingen är hon med och driver ett SIDA-finansierat projekt att utbilda barnmorskor i Somalia, på distans från Falun.

Det går ut på att utbilda färdiga barnmorskor till barnmorskeutbildare, så att de i sin tur kan utbilda fler barnmorskor på plats. För bristen är stor, efter att Somalia länge varit krigsdrabbat. Både barnadödligheten och mödradödligheten är hög, och barnmorskorna behövs verkligen. Fatumo och hennes kolleger i projektet har skött det mesta av utbildningen via dator från Falun, men ungefär var sjätte månad har de åkt ner till studenterna. Nu skriver de uppsats och september tar de examen. Då åker Fatumo och hennes kolleger ner igen. Utbildningen bedrivs i Somaliland, som utropat sig självständigt men inte erkänts av andra länder. Det räknas alltså fortfarande som en del av Somalia. Där är det lite lugnare än i resten av landet, men Fatumo Osman hoppas att de färdigutbildade barnmorskorna ska kunna sprida kunskapen och utbilda fler i hela Somalia. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Apr 12, 2015
"Krokodiler har djurvärldens mest spännande hjärtan"
00:09:27
Michael Axelsson intresserar sig för hjärt- och kärlreglering i djurens värld. Vad är det för skillnade på en fisk som lever i ett hav i minusgrader och en som simmar runt i fyrtio plusgrader? Och varför svimmar inte girafferna när de lyfter på huvudet efter vattendrickning - en höjdskillnad på kanske fem meter?

Det handlar om grundforskning för att förstå hur hjärt- och kärlregleringen går till. Till exempel hur krokodilen har löst det, med en extra aortabåge, så att blodet inte alltid behöver flöda via lungorna. Krokodilerna kan aktivt reglera klaffarna för hur blodet ska flöda och är det enda kända exemplet på det i djurvärlden. För Michael Axelsson är krokodilerna favoritdjur – det var dem han började studera som doktorand och de har också ovanligt spännande hjärtan. På doktorandtiden hade de krokodiler i en bassäng på institutionen och opererade dem på Sahlgrenska sjukhuset. Idag studerar de hellre djuren i sina hemmiljöer. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Apr 05, 2015
Anna Höglund: Monstren är viktiga för oss
00:09:27
Anna Höglund är litteraturvetare och forskar om monster i litteraturen, men också i filmen. Hon är intresserad av vad monstren har och har haft för roll i vår kultur, både förr och nu.

Litteratur om monster tillhör en genre inom litteraturen som inte alltid haft så hög status. Det räknas som fantastisk litteratur, eller fantastik, och hit hör också fantasy och science fiction. I början fick hon försvara sin forskning en hel del. En gång fick hon till exempel som svar på en anslagsansökan att de inte tittat på den eftersom de bara behandlade seriösa ämnen. Anna Höglund är övertygad om att man kan lära sig minst lika mycket om en tid och ett samhälle genom att studera den här sortens litteratur som den mer realistiska. Monstren speglar våra rädslor, vår kultur och normer, och vilka monster som är mest populära i en viss tid varierar. Anna Höglund hör till Linnéuniversitetet i Växjö. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Mar 29, 2015
Astrofysikern Maria Sundin: "Hästar och galaxer är egentligen ganska lika"
00:09:21
Astrofysikern Maria Sundin har forskat länge om galaxer och deras rörelser. Men de senaste åren har hon utvidgat sitt forskningsområde till att också handla om hästsport.

Det kan tyckas som väldigt olika områden, men samma tekniker som man använder för att studera galaxers rörelser kan man dra nytta av vid studier av häströrelser, berättar Maria Sundin. Och tekniker som materialfysiker använder kan också fungera när man vill studera vad som är fel med en hästhov. Det här är en del av Chalmers forskningssatsning på idrottsteknologi, där Maria Sundin alltså ägnar sig åt hästsportsforskning. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Mar 22, 2015
Barnläkaren Andreas Ohlin: "Jag räddar inte livet på ett sjukt spädbarn genom att vara snäll"
00:09:25
Andreas Ohlin jobbar med nyfödda barn och forskar om bakterieinfektioner. Han vann en tävling i att berätta om sin forskning på tre minuter. På en rockklubb kom han in på scenen i läkarkläder medan Thåström sjöng "små, små barn" i högtalarna.

Nyfödda med sina outvecklade immunsystem är väldigt känsliga för bakterier – också ganska harmlösa bakterier, som våra hudbakterier kan bli väldigt farliga om de kommer in i blodbanan och leder till blodförgiftning. Extra utsatta är de för tidigt födda som får dropp och mediciner genom slangar. För via nålen och droppslangen kan bakterier ibland ta sig in. Men den smittorisken kan minskas på ett väldigt enkelt sätt - genom att gnugga kopplingen mellan slangen och nålen med sprit i 15 sekunder. På engelska kallas det "scrub the hub". Barnläkare får ofta höra att de är de snällaste bland läkarna. Men Andreas Ohlin skulle hellre vilja bli beskriven som handlingskraftig och kompetent än snäll. Andreas Ohlin är verksam på Universitetssjukhuset i Örebro, och det är där han forskar. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Mar 15, 2015
Barnmorskan Margareta Widarsson: "Papporna känner sig exkluderade"
00:09:26
Margareta Widarsson, är barnmorska och barnsjuksköterska. Hon doktorerade om det stöd blivande och nyblivna föräldrar får från vården. Och papporna känner sig utestängda, visade det sig.

I de intervjuundersökningar hon gjorde visade det sig att papporna känner sig mer utanför än de borde - ibland knappt sedda till exempel på mödravårdscentralen. Samtidigt finns det flera studier som visar på pappornas viktiga roll inför och under förlossningen - de flesta mammor säger att han är deras bästa stöd. Och då är det ju synd om de inte blir inkluderade från början, säger Margareta Widarsson. För en som jobbat mer än 30 år i vården och kan sitt jobb kan det vara svårt att bli nybörjare igen. Det var mycket som var tufft med att doktorera, men hon klarade det, säger Margareta Widarsson. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Mar 08, 2015
Anna-Karin Tornberg: "Det är otroligt vackert när man ser logiken i matematiken"
00:09:28
Anna-Karin Tornberg forskar om matematik, och är professor i numerisk analys. Det innebär att hon forskar om algoritmer och modeller som beskriver verkligheten. Hon forskar om algoritmer som används i olika sorters simuleringar som har med vätskor att göra och ofta är jobbar hon ganska tvärvetenskapligt.

Nu till exempel söker hon pengar till ett projekt, för att försöka lösa problem åt forskare inom ett helt annat ämnesområde - inom nanobioteknik. De forskarna håller på med analyssystem i mikroskala, inne i vattendroppar, något som kallas droppbaserad mikrofluidik, och Anna-Karin Tornbergs forskargrupp vill hitta modeller som beskriver hur de fungerar, så att de kan lösa de problem de har idag. Anna-Karin växte upp i Kiruna och hade aldrig hört talas om att man kunde doktorera eller bli forskare. Så det gick stegvis. Först började hon plugga i Uppsala – för att Stockholm verkade för stort – och hamnade sedan i Houston, Texas. Hon har också bott och forskat i New York, och är nu professor på KTH i Stockholm. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Feb 28, 2015
Han forskar om hur man blir bäst i skid-VM
00:09:21
Michail Tonkonogi är professor i medicinsk vetenskap, och idrottsfysiolog vid Högskolan i Dalarna i Falun. Nästan utanför fönstret pågår skid-VM, som är vetenskapligt intressant för honom. Hans forskargrupp har nämligen studerat vilka av alla olika faktorer som gör en till en riktigt bra längdskidåkare och de har studerat både den norska och svenska eliten.

Michail Tonkonogi var forskare i idrottsfysiologi i Moskva när Sovjetunionen föll. Då blev det omöjligt att fortsätta forska. Men i Sverige fanns en legend inom idrottsforskningen, fysiologen PO Åstrand på Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH. Utan att kunna ett ord engelska, och med knackig svenska sökte han upp forskarna på GIH och fick börja, oavlönad. Det var mycket han fick lära sig från grunden, inte bara språket, men han beskriver sig som en tävlingsmänniska som gärna övervinner svårigheter. Att han till en början jobbade utan lön och inte gav upp säger han beror på hur han såg på forskarna på GIH: – Bara att få vara där på fysiologen på GIH räckte för mig. Det var som ett tempel, säger han. Idag är han professor i medicinsk vetenskap, inriktning idrottsfysiologi, och forskar om hur våra kroppar förändras av träning, och längdskidåkning är bara en gren som denne tidigare sovjetiske juniormästare i judo intresserar sig för. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Feb 21, 2015
Sophie Scott forskar om skratt
00:09:22
Sophie Scott är en av få forskare som intresserar sig för skratt. När en av hennes kolleger skrev en spydig kommentar på hennes pappersbuntar vid skrivaren blev det tydligt att skratt inte står så högt i kurs som forskningsområde. Men elakheten blev till ett bra skämt, för hon är också ståupp-komiker på fritiden.

Det är inte så många som intresserar sig för positiva emotioner, eller känslor, inom psykologin. Men Sophie Scott säger att de är viktigare än vi tror för vår kommunikation. Hon är professor i kognitiv neurovetenskap, vid University College of London. Det hon särskilt intresserar sig för är hur vi uttrycker känslor med rösten, särskilt positiva känslouttryck och alltså allra mest skratt. Hobbyn som ståupp-komiker ger henne också ny kunskap för sin forskning. I programmet hör du också om när hon tänkte onda tankar om ett tonårsgäng men räddades av forskningen. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Feb 14, 2015
Hon bytte balett mot banbrytande bakterier
00:09:16
Emmanuelle Charpentier har under sin tid vid Umeå universitet gjort en upptäckt som av vissa anses kunna leda till ett Nobelpris. Det handlar om hur bakterier försvarar sig och hur gener kan förändras. Nu använder forskare i hela världen hennes metod.

Bakteriologiprofessor Emmanuelle Charpentier växte upp i Paris förorter. Hon hade gärna blivit balettdansös, men i stället fångade bakterier hennes intresse. Nu har hon upptäckt exakt hur det går till när halsflussbakterier försvarar sig mot anfallande virus. Den kunskapen visade sig vara mer eftertraktad än hon kunde ana. För hon skapade därmed en ny slags molekylär kniv, som effektiv, snabbt och lätt kan förändra gener hos växter, djur och mänskliga celler. En metod som på forskarspråk förkortas till CRISPR/cas 9. Annika Östman
Feb 07, 2015
Jonas Frisén, stamcellsforskare i världsklass, gjorde Dylan-bus
00:09:51
Jonas Frisén är professor och stamcellsforskare, och har fått mycket uppmärksamhet i världen, sedan han för första gången i slutet av 1990-talet såg att stamceller bildas i den vuxna mänskliga hjärnan. Men i höstas blev han uppmärksammad för en helt annan grej, ett akademikerbus.

Som hängivet Bob Dylan-fan började han och en kollega smyga in Dylan-citat i forskningen.Jonas Frisén gillar inte att vara i ett labb, utan trivs bäst när han får sitta och klura på hur man ska lösa olika problem. Och det kan han numera som ledare för en stor forskargrupp på Karolinska institutet.Programmet sändes första gången den 31 januari 2015.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Jan 31, 2015
Jurassic Park fick Johan Lindgren att bli forskare
00:09:30
Johan Lindgren är Sveriges ende mosasaurieforskare. Mosasurier är de ofta jättestora ödlor som levde i haven under dinosauriernas tid och dog ut samtidigt som dem, och det var när Johan Lindgren i gymnasieåldern såg filmen Jurassic park som han bestämde att han ville bli forskare på urgamla djur. Repris från den 25/1.

världen är det inte heller många som ägnar sig åt de här jättedjuren, medan det finns tusentals dinosaurieforskare. Det gör forskningsområdet så mycket roligare eftersom de känner varandra och det finns mer att forska om, säger Johan Lindgren, som själv gjort flera stora upptäckter som hamnat i ansedda tidskriften Nature. Forskningsområdet är väldigt tvärvetenskapligt - ibland liknar det någon sorts precisionsstenhuggeri, ibland är det matemati.kemi och ibland fysik, vilket gör att man hela tiden får samarbeta med forskare inom andra områden. Lena Nordund lena.nordlund@sverigesradio.se
Jan 25, 2015
Hon skriver bok om aktiveringsinspektörerna - en bortglömd yrkesgrupp
00:09:31
Åsa Lundqvist forskar i sociologi och har den senaste tiden ägnat sig åt en grupp tjänstemän som var viktiga under 1960-talet, för att få ut kvinnor i yrkeslivet. Det var ett forskningsområde hon ramlade över av en slump.

När Åsa Lundqvist intervjuade en kvinna i ett annat projekt nämnde hon att hon jobbat som aktiveringsinspektör. Det var en yrkesgrupp Åsa aldrig tidigare hört talas om, trots att de verkar ha varit viktiga för familjepolitiken på 1960-talet. Det fick henne att vilja skriva en bok om denna bortglömda del nutidshistoria. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Jan 17, 2015
Bill Hansson samlade kadaver hemma på gräsmattan
00:09:31
Bill Hansson ville redan som fyraåring bli djurforskare och som några år äldre dissekerade han påkörda djur hemma på tomten. Idag har han blivit en riktig höjdare inom europeisk grundforskning med ansvar för 10 000 anställda inom biologisk och biomedicinsk forskning på olika Max Planck-institut.

Förra året blev han nämligen utsedd till vicepresident för det stora tyska forskningsinstitutet Max Planck-sällskapet, en av de viktigare organisationerna för grundforskning i världen. Det är första gången en som inte är tysk får den titeln. Och det betyder att han numera är ansvarig för all deras forskning inom biologi och biomedicin på nästan 30 olika Max Planck-institut. Plus flera center och samarbetspartners över hela världen, som han ska hålla kontakt med och hinna besöka under de närmsta sex åren. Reporter: Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Jan 10, 2015
Från usla betyg till Nobelpris
00:09:14
Han var inte klassens ljus precis, Shuji Nakamura, under sina barnaår. Betygen var i botten och att han skulle sluta som Nobelpristagare var det nog få som anade då.

− Jag bodde på en liten ort och ville vara ute och klättra i bergen eller vara på stranden med mina kompisar, någon tid för att plugga fanns inte, berättar han. Men i andra klass fick han av sin pappa lära sig hur man löser matteproblem. Och det hade han fallenhet för, därför blev matte snart ett favoritämne. Tillsammans med teckning. – Både konst och vetenskap måste kan komma på något eget, gå på sina egna idéer. Där är de ganska lika, konstaterar Shuji Nakamura som numera inte har mycket tid till just teckningen eftersom han lägger så mycket av den på forskningen. Tillsammans med två andra japaner fick han 2014 års Nobelpris för att ha uppfunnit LED-lampan. Camilla Widebeck Camilla.widebeck@sr.se
Jan 03, 2015
Nobelpristagaren Eric Betzig älskar att byta karriär
00:09:00
Eric Betzig hade inga planer på att ägna livet åt att vara forskare. Faktum är att han faktiskt sade upp sig efter att ha inlett en lovande forskarkarriär, trots det får han ett av årets Nobelpriser.

Eric Betzig fick årets kemipris för att ha utvecklat mikroskop som gör det möjligt att se enskilda molekyler inuti celler, något som länge ansågs vara teoretiskt omöjligt. Men Betzig ser sig själv som fysiker och ingenjör, inte som kemist. Harn har för länge sedan tröttnat på det mikroskop han får priset för, och har precis blivit klar med att utveckla ett helt nytt. Nu håller han och hans fru, som också är forskare vid Janelia research campus utanför Washington, på att utveckla ytterligare en ny typ av mikroskopteknik. Den här gången inspirerade av hur teleskop kan se igenom tunna moln på himlen. Själv tror Eric Betzig att han nog kommer att tröttna på det också, och kanske lämna hela forskarvärlden igen. I programmet medverkar Eric Betzig, Nobelpristagare i kemi vid Janelia research campus och Harald Hess, fysikforskare, Janelia research campus Reporter: Torill Kornfeldt torill.kornfeldt@sverigesradio.se
Dec 27, 2014
Hiroshi Amano tar bara ledigt på nyårsafton
00:09:13
Hiroshi Amano forskar alla dagar på året utom på nyårsafton då han åker till sin mamma och säger gott nytt år.

De nya tekniska framsteg han gör på labbet kan få en avgörande betydelse för att lösa Japans svåra energisituation.Japan brottas med stora miljöutmaningar som engagerar Hiroshi Amano. Sedan kränkraftshaveriet i Fukushima 2011 är alla japanska kärnkraftverk nedstänga, och landet tvingas till stor import av fossila bränslen som smutsar ner miljön.Hiroshi Amano fick i år Nobelpriset i fysik tillsammans med Isamu Akasaki och Shuji Nakamura för uppfinningen av den blå lysdioden, som är grunden för dagens ledlampor som är mycket mer energisnåla än glödlampor och lysrör.Amano har räknat ut att om alla japaner bytte ut sina gamla lampor mot ledlampor skulle landets el-förbrukning minska med över sju procent.
Dec 20, 2014
Filosofi fick flygplansbyggaren att bli forskare
00:09:23
 Jag är en sådan som vandrat runt, säger John O'Keefe om sin tidiga karriär när det inte alls var självklart att han skulle bli hjärnforskare i London.

Uppvuxen i ett arbetarhem i Bronx, New York, ville han bli ingenjör och bygga flyg eller rymdfarkoster. Och han hann jobba både taxichaufför, inom aktiehandeln, inom filmindustrin och som flygplanskonstruktör innan han började läsa filosofi och tänkte om. – Jag ville få svar på de stora frågorna, som väcktes under filosofikurserna, säger John O'Keefe, som lämnade flygindustrin och började läsa psykologi. Efter att ha doktorerat i Kanada, hamnade han i London, och han har varit kvar på samma ställe sedan 1967. Men nu, efter mer än 40 års forskning om hjärnans hippocampus och platsminnet, vill han också gå tillbaka till sin första kärlek - amygdala, som har med många sociala frågor att göra. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Dec 13, 2014
Molekyler spåras i Moerners källare
00:09:05
Nobelpristagaren i kemi W.E. Moerner trivs som fisken i vattnet på Stanforduniversitetet, där det är nära mellan olika forskningsgrenar.  Det är det jag gillar allra bäst, samarbetet med forskare på andra områden, säger han.

Han var först i världen med att detektera en enskild molekyl, och det framsteget banade väg för den högupplösta mikroskopi som belönas med årets Nobelpris i kemi. Nu handlar W.E. Moerners forskning både om att vidareutveckla metoderna och om att i samarbete med andra forskare studera till exempel bakterieceller och mänskliga celler, som förändras vid sjukdom. Camilla Widebeck har besökt honom i laboratoriet som finns under marknivå, för att experimenten mår bäst av det.
Dec 06, 2014
Freud banade väg för Edvard Mosers hjärnforskning
00:09:05
Ett intresse för psykologi och mekanismer i hjärnan som kan kopplas till vårt beteende. Det blev startpunkten för medicinpristagaren Edvard Mosers forskning om hur vårt lokalsinne fungerar.

Edvard Moser växte upp på en ö i havsbandet och ingen i hans omgivning var så värst vetenskapligt intresserad. Men redan i tidiga tonår visste Edvard Moser att det var forskare han skulle bli. Hans föräldrar skaffade honom böcker om allt han intresserade sig för. Och det var tunga vetenskapliga områden som universum, kärnfysik och biokemi. Efter gymnasiet flyttade han till Oslo och prövade att studera biokemi, men det blev för mycket plugg. I stället läste han Freud och blev mer intresserad av psykologi. Ungefär samtidigt träffade han blivande hustrun May-Britt som också läste psykologi. De intresserade sig båda för de mekanismer i hjärnan som kunde kopplas till vårt beteende. Där saknades kunskap, tyckte paret. Därför bestämde de sig redan i tjugoårsåldern för att ta reda på saken. Så började deras bana inom neurovetenskapen – och en gemensam forskningsinsats som ledde till ett Nobelpris i medicin. Edvard Moser delar numera sin tid mellan Trondheim och München, och befann sig på ett flygplan mellan städerna när priset tillkännagavs. – Resten av världen visste om det och jag visste ingenting, säger Edvard Moser. Parets forskning handlar om hur vårt lokalsinne byggs upp i hjärnan, med funktioner som har beskrivits som vår inbyggda gps, och upptäckten som de belönas för gäller de så kallade rutnätsceller som är en viktig del av det hela. Reporter: Björn Gunér
Nov 28, 2014
Råttmys, choklad och Nobelpris
00:09:18
Startpunkten för Nobelpristagaren May-Britt Mosers forskarkarriär kan ha varit barndomens möte mellan en liten flicka och en... snigel! Nu ägnar hon sig åt att locka råttor med choklad för att se hur deras hjärnceller beter sig.

Som liten flicka låg May-Britt Moser på marken och tänkte "wow" när hon såg en snigel äta ett blad. Vad var det som som fick snigeln att äta just det bladet och inte ett annat, undrade hon. Hon är född med förstoringsglas sade en släkting om den unga May-Britt Moser, i stället för med skidor som andra norrmän. Men May-Britt växte upp på en liten ö vid kusten där det inte var så mycket skidåkning. På en annan ö i närheten bodde Edvard Moser och honom lärde hon känna på gymnasiet. Han var skolans duktigaste elev, säger hon. Några år senare blev de tillsammans. Hon beskriver det som en gåva att få samarbeta med en så ambitiös person som Edvard Moser.  Men vad gör henne själv till en sådan framgångsrik forskare?  Ja, framför allt kärleken till ämnet säger hon. Och kärleken till människor och djur, plus en önskan att skapa ett framstående forskningscenter. När samtalet från svenska Nobelkommittén kom i oktober trodde hon att det gick ut på att hon skulle kommentera att någon annan fått priset. Hon var med andra ord långtifrån beredd på att få Nobelpriset i år. Förmodligen har världen aldrig sett en lyckligare pristagare där hon stod och hoppade, skrek och dansade efter beskedet inför filmkamerorna. Och där på skrivbordet i hennes arbetsrum i Trondheim står nu några fina presentpåsar som hon fick efter att priset tillkännagavs... Vad finns i dem? - Vin, champagne, världens bästa choklad från Trondheim... Reporter: Björn Gunér
Nov 21, 2014
Stefan Hell gjorde det omöjliga - och fick Nobelpris
00:09:13
I början var det ingen som tog Stefan Hell, en av årets tre nobelpristagare i kemi, på allvar. Han påstod nämligen att det måste gå att överlista den 100 år gamla regeln för hur bra mikroskop kan förstora objekt.

 Omöjligt, sa fysikersamhället. Men Stefan Hell fick rätt till slut.Stefan Hells väg till Nobelpriset har varit lång. Han växte upp i en tysktalande stad i kommunistdiktaturens Rumänien. I ett nyckfullt politiskt system som godtyckligt kunde ta ifrån dig hus och egendom lärde han sig snart att utbildning är den värdefullaste tillgång en människa kan äga.Som tonåring kom han till dåvarande Västtyskland och blev snart intresserad av optik. Det var ett forskningsområde som stått i stort sett stilla i 100 år. Gränsen för hur mycket det var möjligt att förstora ett objekt var uppnådd och gick inte att ta sig förbi, enligt gällande uppfattning.Men Stefan Hell var övertygad om att det på något sätt måste gå. Men ingen trodde på hans idéer och därför fick han heller inget jobb i Tyskland. Han vände Tyskland ryggen och hamnade till slut i Åbo i Finland. Men Stefan Hell fick rätt till slut. Han tilldelas nu nobelpriset i kemi för ett supermikroskop som kan studera levande celler i oöverträffad förstoring.Reporter: Marcus Hansson vet@sverigesradio.se
Nov 15, 2014
Åke Bergman: Jag är en kemikaliedetektiv
00:09:16
Miljökemiprofessor Åke Bergman är ett känt namn bland forskare och kemikalieindustrifolk, med ett cv som är långt som en Sverigekarta. 

Karriären fram till dagens topposition på Swetox har varit lång. Men nu när pensioneringen närmar sig är han i högform.Han syns och hörs i många sammanhang, miljökemiprofessorn från Stockholms universitet. Nu är han också chef för det nyskapade Swetox med huvudkontor i Södertälje. Jag är en kemikaliedetektiv, säger Åke Bergman som inte tar ett nej som ett avslag.Det är nämligen inte lätt att få reda på hur nya kemikalier är uppbyggda. Företagshemligheter, säger industrin. Dumheter, säger Åke Bergman som menar att vi måste få veta vad vi stoppar i oss och om det är skadligt.Så han larmar och står i, både akademiskt och medialt. Han deltar gärna i publika sammanhang, från film och tv-medverkan till folkbildande uppträdanden.Åke Bergman har flera internationella engagemang inom det område som handlar om hur vi och vår planet påverkas av industriella kemikalier. Dagens topposition på Swetox är inte slutet på karriären trots att pensioneringen närmar sig. Han har börjat träna och är i bättre form än någonsin, säger han.Reporter: AnnLouise Martin
Nov 08, 2014
Gunnar Kratz bygger nya penisar och vaginor
00:09:19
Gunnar Kratz är professor i plastikkirurgi. Han varvar forskning och klinikarbete och tycker att det bästa är när han som kirurg får använda sig av något han själv varit med och forskat fram. Som till exempel de odlade urinrör som används när man bygger upp en ny penis vid könskorrigering.

Forskningsområdet är brett och det handlar om allt från sårläkning, till odling av ny vävnad. Nu tycker Gunnar Kratz att det är extra spännande med de upptäckter om att många celler hos en vuxen människa kan byta skepnad åtminstone på labb. En hudcell kan bli en broskcell, till exempel. Kanske är det rentav så att det sker av sig själv i våra kroppar, till exempel vid skador, spekulerar Gunnar Kratz. – Det är en hisnande tanke, säger han. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Nov 01, 2014
Anna Hedlund bodde med ansvariga för folkmord
00:09:18
Socialantropologen Anna Hedlund bodde i tre månader i hutumilisens läger i Demokratiska republiken Kongo och intervjuade både dem som deltagit i folkmordet i Rwanda och den yngre generationen som fått ärva samma världsbild. Hennes forskning handlar om att försöka förstå förövarna bättre.

Under folkmordet i Rwanda dödades närmare en miljon människor, framför allt tutsier. Efter det flydde minst lika många hutuer till grannländerna, många av dem till Kongo-Kinshasa. 20 år senare lever hutumilisen fortfarande i läger där, i ett av världens mer våldsamma hörn, och för strider mot olika grupper. Många var barn eller inte ens födda när folkmordet inträffade. Andra var med. Men målet för dem alla är att komma tillbaka till Rwanda. Anna Hedlund deltog i det vanliga livet och intervjuade samtidigt flera av de boende i lägret. De direkta frågorna om våldsutövandet ställde hon inte här, utan till avhoppade gerillamedlemmar där hon kunde få andra svar. Totalt sett var hon 15 månader i Kongo, så tiden i gerillalägret var alltså en mindre del. Där handlade det mer om att försöka förstå vilken världsbild och ideologi de förmedlade till varandra, från den äldre generationen till den yngre. Allt blev till en doktorsavhandling vid Lunds universitet, som hon försvarade i somras. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Oct 25, 2014
Från halsbränna till global hälsa
00:09:03
Helena Nordenstedt är forskare i global hälsa på Karolinska institutet och läkare på Danderyds sjukhus. Hon har tidigare forskat om sjukdomar i strupen och magen, men en hjäpinsats som hon var med i i Kongo fick henne att byta spår. Nu är hon på väg till Liberia för att hjälpa ebolasjuka.

– Tidigt under mina läkarstudier åkte jag till Tanzania och gjorde intervjuer om malaria och sen dess har jag saknat att arbeta med hälsa ur ett globalt perspektiv. Jag har studerat halsbränna länge nu och lärt mig mycket av det, men nu känns det jättebra att jobba med bredare hälsofrågor, säger Helena Nordenstedt. Den 20 oktober reser Helena till Bryssel för utbildning, och därefter tar hon sig vidare till Monrovia i Liberia.  
Oct 18, 2014
Per Becker, riskforskare: "Intresset väcktes under den stora svälten i Etiopien"
00:09:16
Per Becker forskar om riskreducering vid Lund universitet. Det handlar om hur man ska kunna förebygga katastrofer, framför allt de som har med ett förändrat klimat att göra, som till exempel torka, översvämningar, stormar, men även jordbävningar och andra stora katastrofer.

En av de svåraste frågorna med riskreducering är hur man motiverar folk att investera i förebyggande säkerhet innan det har börjat gå illa. Så länge inget har hänt, eller bara har hänt enstaka gånger har vi svårt att motivera oss till att investeringar i säkerhet. Oavsett om det handlar om att undvika framtida översvämningar genom bättre dagvattensystem i Sverige eller förebyggande smittskydd i ett fattigt eboladrabbad land i Afrika, säger Per Becker.
Oct 11, 2014
Daniel Västfjäll vill veta vad som gör oss mänskliga
00:09:25
Daniel Västfjäll doktorerade i både akustik och psykologi samtidigt. Idag är han professor i psykologi och väver ihop båda områdena i sin forskning, som handlar om känslor, musik och beslutsfattande.

Senast kom en studie om empati och vår vilja att hjälpa. Men han forskar också om vad olika ljud och musik väcker för känslor. För en utomstående kanske det kan verka lite spretigt, men för Daniel Västman handlar allt om en och samma fråga – vad gör oss mänskliga, vad gör oss speciella som människor? Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Oct 04, 2014
Fåglarna flyttade in i en tioåring
00:09:22
Under en lektion i femte klass slog det plötsligt till för Susanne Åkesson: som i ett slag var hon helt fascinerad av fåglar och deras beteende. Idag är hon professor i zooekologi i Lund med fokus på fåglars flyttmönster.

Samma dag som lektionen gjorde den 10-åriga flickan sin första fågelskådarexkursion på egen hand med anteckningsblock och nylånad facklitteratur från biblioteket. Det hon såg den dagen minns hon tydligt än idag. 39 år senare är hon professor i zooekologi i Lund och koordinator för linnécentret Canmove, som studerar djurs rörelser, med fokus på flyttmönster. Tornseglare är hennes favorit bland fåglarna, en fågel som lever nästan hela sitt liv i luften och ibland inte landar på flera år! I Ekologihusets fasad ryms 144 tornseglarholkar som arkitekten fick rita in från början, och som det går att titta in i genom luckor och med "övervakningskameror". Men mest uppmärksamhet har Susanne Åkesson fått för en studie om varför zebran är randig. Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se
Sep 27, 2014
Paul Sereno har hittat dinosaurier på fem kontinenter
00:09:29
Paul Sereno har hittat fler dinosauriesorter än de flesta, och är en av forskarna bakom en ny studie om att den största rovdinosaurie som någonsin funnits, spinosaurien, troligen var ett vattendjur.

Han är en kändispaleontolog som beskrivs som självupptagen av andra forskare, och har hittat så många dinosaurier att man nästan skulle kunna börja tvivla på om det är sant. Men det är sant – alla finns och är vetenskapligt publicerade och på labbet ligger originalfossil både av Tyrannosaurus rex, Spinosaurus och en superkrokodil med ett två meter långt huvud. För samtidigt som han brinner för populärvetenskap och vill synas på många håll ser han till att ha vetenskapligt på fötterna inför sina forskarkolleger, säger han. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Sep 20, 2014
Predrag Petrovic försöker förstå hur psykoser ser ut i hjärnan
00:09:14
Predrag Petrovic är hjärnforskare inom det som kallas kognitiv neuropsykiatri. Han vill förstå psykiatriska tillstånd genom att förstå hur hjärnan bearbetar information. Speciellt intresserad är han av psykoser och borderline personlighetsstörning. Och vad placeboeffekten är för något. Och om alla har olika sätt att uppfatta verkligheten. .

Som ung ville han ha svar på livets stora frågor och redan efter gymnasiet bestämde han sig för att han ville ägna sig åt en av dem - vad är medvetande? Och det gör han på sätt och vis idag, i sin forskning om hur hjärnan fungerar vid olika psykiska tillstånd. Han trivs också med den del av jobbet som går ut på att arbeta kliniskt med patienter, men det han verkligen brinner för är själva forskningen. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Sep 13, 2014
Patricia Gray fick dvärgschimpans att jamma med Peter Gabriel
00:09:18
Patricia Gray är konsertpianisten som gick över till att forska om apors rytmkänsla. Hon leder ett forskarprogram om biomusik och vill förstå hur musikalitet uppstår.

Bland annat vill hon veta om dvärgschimpanser, bonoboer, har rytmkänsla, och har lagt ner en hel del forskning på att rumma med bonoboer på ett zoo. I ett annat experiment fick hon världsartisten Peter Gabriel att improvisera med en dvärgschimpans som är välkänd i forskarvärlden, Panbanisha. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Sep 06, 2014
Han fascineras av de enkla bakteriernas komplexitet
00:09:28
Farshid Jalalvand forskar om luftvägsbakterier och är snart färdig doktor i mikrobiologi. Han snubblade in på detta ämnesområde, efter att först ha velat bli läkare, men säger att han snubblade helt rätt.

På Skånes universitetssjukhus i Malmö försöker han förstå mekanismerna hos en viss luftvägsbakterie och hoppas att kunskaperna ska kunna leda till ett vaccin. Att en så "enkel" organism som en bakterie kan vara så komplicerad, fascinerar honom. Farshid Jalalvand brinner för att föra ut sina kunskaper även utanför labbet, och tycker att han har en plikt som forskare att göra det. Han både bloggar och skriver på Twitter om forskning och mikrobiologi. Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se
Aug 30, 2014
Laserfysikern Ursula Keller: "För mycket jämlikhet gör allt mediokert"
00:09:14
- För mycket jämlikhet och ingen kan bli riktigt bra, allt blir mediokert, säger Ursula Keller, den första kvinnliga professorn i fysik vid ärevördiga tekniska högskolan i Zürich. För att få verkligt intressanta resultat, måste man satsa på de allra bästa forskarbegåvningarna. Den som inte håller måttet får helt enkelt acceptera att bli utkonkurrerad, menar hon.

När vi träffar henne pågår en flera dagar lång utvärdering av det stora forskningssamarbete hon leder. Det handlar om höghastighetslasrar och nya mätmetoder som kan avslöja detaljer från materians inre. Lika full av självförtroende, och lika avog som Ursula Keller är mot tanken på jämlikhet inom forskningen, lika brinnande engagerad är hon när det gäller jämställdhetsfrågor. Att hon själv skulle bli forskare var långt ifrån självklart. Som ung kvinna i åttiotalets Schweiz, och dessutom med arbetarbakgrund, var studier vid den prestigefyllda tekniska högskolan i Zürich knappast ett naturligt val. Men det var matte och fysik Ursula Keller var bra på, att läsa och att lära sig saker utantill hade hon däremot svårt för i skolan berättar hon Ulrika Björkstén ulrika.bjorksten@sverigesradio.se
Aug 23, 2014
Han samlar mollusker i världshaven
00:09:07
Anders Warén på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm är en av världens främsta experter på snäckor och musslor. Han har själv beskrivit 300 för människan nya arter av mollusker. - Att hitta nya arter är vardagsmat, nya släkten däremot är ovanligare, säger han.

Anders Warén har deltagit i expeditioner världen runt och samlat mollusker från världshaven. Han är specialiserad på de mollusker som lever vid varma källor i djuphaven. Trots att han är pensionerad fortsätter han sitt arbete med att beskriva nya arter och undersöka hur de lever. – Genom att analysera maginnehållet på snäckor kan man få fram information om hur de lever, det är ett pilligt jobb att titta i magsäcken på en snäcka som är två millimeter, berättar Anders Warén entusiastiskt. Pelle Zettersten pelle.zettersten@sr.se
Jun 20, 2014
"Ni svenskar kommer nog aldrig att förstå"
00:09:26
Det säger statsvetare Steven Schier om den amerikanska synen på politiker. Han är professor i statskunskap, vid Carleton College, USA, och specialintresserad av svensk politik. Som student läste han om det svenska välfärdssystemet, som fick honom extra intresserad

Sedan dess har han också hållit många universitetskurser om svensk politk. 1981 hörde han Olof Palme i Washington, men det är först nu som han har fått möjligheten att komma till Sverige. Poltikintresset började tidigt. Hans första politiska minne är av president Dwight Eisenhower från 1950-talet från när han bara var fem år gammal. Och som åttaåring klädde han ut sig till John F Kennedy när de gick på sin godis eller busvandring på Halloween. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Jun 14, 2014
Katastrofen vid Hillsborough Stadium gjorde honom till fotbollsforskare
00:09:16
Torbjörn Andersson är fotbollsforskare vid Malmö högskola. Han skriver om fotbollens kulturhistoria i Sverige . Men det var katastrofen vid Hillsborough Stadium 1989, där 96 Liverpoolanhängare dog, som fick honom att inse att man kan forska om fotboll.

Efter katastrofen stod det i tidningarna att olyckan berodde på huliganism. Torbjörn Andersson, som då läst kulturvetenskap och samtidgt var passionerat intresserad av engelsk fotboll, ilsknade till för det stämde inte alls. När han blev uppmanad att skriva en kulturartikel om händelsen kom han i kontakt med brittisk fotbollsforskning. Det var då han insåg att han skulle kunna ägna sig åt sitt stora intresse som forskare. Nu har han i tjugo års tid forskat om om fotbollens kulturhistoria och kommer snart ut med andra delen av en bok om svensk fotbollskultur : Sparka fotboll, bondjävlar! Det handlar om vad fotbollsklubbarna har betytt i olika svenska samhällen - för identiteten, känslan för orten och också rivaliteten mellan olika orter.
Jun 07, 2014
Han väntar på svar från rymden efter 10 år
00:09:16
I nästan hela sitt yrkesliv har Anders Eriksson arbetat med rymdsonden Rosetta, som under de senaste 10 åren varit på väg genom rymden på jakt efter kometen den ska utforska. I sommar når sonden fram, och om allt går som det ska så får han och hans kolleger runtom i Europa svar på många frågor om vårt solsystem.

På Anders Erikssons arbetsrum på Institutet för rymdfysik i Uppsala är det lite extra stökigt i år. För nu har den rymdsond där han har ett instrument med vaknat ur en lång dvala i rymden och börjat skicka bilder och signaler hem till jorden. "Vi har vetat sedan 2004 när sonden lyfte att det skulle bli en arbetstopp i år" säger han. Men just i år sker också flera kritiska steg där det finns viss risk att sonden går förlorad och att arbetet varit förgäves. Hur ser han på det? Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se
May 31, 2014
Hjärnforskaren Rafael Yuste: Obama valde vårt projekt
00:08:58
Rafael Yuste, neurobiolog vid Columbia University i New York är en av forskarna bakom BRAIN Initiative, det stora hjärnforskningsprojekt som Obama-administrationen ska satsa många miljoner dollar på i minst tio år.

Flera forskargrupper ska samarbeta och forska fram nya tekniker för att vi ska kunna kartlägga och förstå hur varenda en av de mer än 100 miljarder nervceller vi har i hjärnan kommunicerar och hur de fungerar tillsammans. I år ska de första dryga 100 miljonerna dollar delas ut. 2015 är det tänkt att anslagen dubblas till 200 miljoner. Och en av hjärnorna bakom projektet är alltså Rafael Yuste, spanskfödd hjärnforskare som forskat i New York i 26 år, bland annat hos svenske nobelpristagaren Torsten Wiesel vid Rockefeller University. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
May 24, 2014
"Utan problem, inget att lösa" säger Craig Venter
00:09:01
Craig Venters forskning har ofta skapat rubriker. Han var en av de ledande bakom kartläggningen av den mänskliga arvsmassan. Dessutom först i världen med att skapa syntetiskt, alltså konstgjort, liv.

Idag driver han tre olika privata organisationer som ägnar sig åt genetisk spjutspetsforskning på närmast science fiction-nivå. – Visst stöter vi på motgångar och det är frustrerande, men det är ju det som experimenterande handlar om. Om det inte fanns problem så skulle det inte finnas något att lösa, säger Craig Venter. Michael Borgert vet@sverigesradio.se
May 17, 2014
Max Tegmark, fysikforskare med dubbelliv
00:09:14
Max Tegmark, svensk fysiker verksam i USA, är besatt av de allra största frågorna. Han har fått gömma undan sitt sökande efter de märkligaste svaren bakom forskning som haft större utsikter att gå hem i de vetenskapliga finrummen.

Allt är matematik. Och all matematik som finns har också en motsvarighet i den fysiska världen. Så lyder Max Tegmarks verklighetsbeskrivning. Har han rätt finns det mängder av parallella universum - varav en del med helt andra naturlagar än vårt. Men forskning på det temat har länge ansetts så spekulativ, att han ägnat sig åt dubbla forskarkarriärer. En som bygger på klara och enkla mätvärden och som ingen kan avfärda. Och så en annan, till en början på fritiden - med de frågor han verkligen brinner för. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
May 10, 2014
Agnes Wold: Det viktigaste är redan gjort
00:09:13
Agnes Wold är professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet. På 1990-talet blev hon och forskarkollegan Christine Wennerås världsberömda när de gjorde vetenskap av könsdiskrimineringen i medicinska forskningsrådet, och fick det publicerat i ansedda tidskriften Nature.

Det började med att de, trots fina meriter, inte fick forskningsassistent-tjänster som tillsattes av Medicinska forskningsrådet. 22 av 26 tjänster gick till män, trots att runt 40 procent av de sökande var kvinnor. När Wold och Wennerås begärde fram ansökningarna visade det sig att många av kvinnorna som ratats hade fler forskningsmeriter. De skrev de först debattartiklar men gick sedan vidare och gjorde en riktig vetenskaplig studie av hur urvalet hade skett. Idag forskar hon om allergi och tror att hon är orsaken på spåren. Skulle hon komma på det skulle det nog vara ännu viktigare och större, säger hon. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
May 03, 2014
Bronwen Currie, marinbiolog, oroar sig för gruvbrytning på havsbotten
00:09:12
Bronwen Currie och Lena Nordlund träffades i hotellpoolen på en konferens. Bronwen Currie är marinbiolog på Namibias marina forskningsinstitut och har jobbat med havs- och fiskefrågor i hela sitt liv. Nu oroar hon sig för vad framtidens gruvdrift på havsbotten kan föra med sig.

Flera gruvföretag ligger nämligen i startgroparna – prospektering pågår – och just utanför Namibia vill de bryta fosfat. Men havet här är så speciellt, och Bronwen Currie tror att det kan få stor inverkan på till exempel fisktillgången - en annan viktig näring. Institutet hon jobbar på hör till regeringen, som nu har infört ett tillfälligt stopp för den sortens gruvdrift till man vet mer om konsekvenserna. Bronwen Currie tycker att politikerna i Namibia tar miljöfrågorna på allvar, men hon säger att hon som forskare också har en viktig roll - att förklara sambanden för politiker och ekonomer. Många forskare tar för givet att alla andra ska förstå det som är självklart för dem, säger hon.
Apr 26, 2014
Narkomanen som blev doktor
00:09:10
Christer Ahlman tillhörde den första generationens ungdomsnarkomaner på 1960-talet i Göteborg. Men han tog sig ur både missbruk och kriminalitet. Idag är han nästan 70 år och med de erfarenheterna som grund har han skrivit en avhandling i socialt arbete.

Christer Ahlman växte upp i ett fattigt arbetarhem i Majorna i Göteborg, och hamnade i de tuffaste kriminella gängen i Göteborg. De gjode inbrott, stal, och slogs. Som tonåring på 1960-talet blev han också en del av den första generationens ungdomsnarkomaner. Det var en brokig samling av konstnärer, kriminella och prostituerade. Men efter en tid på Tidaholmsfängelset och flera års drogbruk lyckades han ta sig ur det, utan den professionella hjälp man idag får på behandlingshem. Vid 70 års ålder har han nu doktorerat i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Han vill visa att det finns alternativa vägar att ta sig ur missbruk. Med rätt stöd kan det fungera utan att man går den utstakade vägen.
Apr 19, 2014
Elza Dunkels forskar om barn och internet
00:09:12
I mer än femton år har Elza Dunkels vid Umeå universitet studerat barns och ungas vanor på internet. Hon tycker att den alarmistiska bild som målas upp av nätmobbning och pedofiler på nätet behöver nyanseras och att föräldrars oro ibland kan ställa till det.

En orolig förälder som vill övervaka vad barn gör på nätet bygger inte upp ett förtroende. Då får man inte heller reda på vad som händer, anser Elza Dunkels. Forskning visar att vuxnas oro motverkar säkerheten hos unga. Hon har gjort mängder av intervjuer med barn om deras internetvanor och är nu bland annat inblandad i en bok om nätmobbning.
Apr 12, 2014
Maria Genander söker hårets ursprung
00:09:14
Maria Genander vill förstå kroppens ursprungliga celler, stamcellerna, och tittar därför närmare på där håret kommer upp - hårsäcken. Hon är gästforskare vid Rockefeller University i New York och har en härlig utsikt, även om hon oftast tittar ner i mikroskopet.

Det var inte alls självklart för Maria Genander från Täby att börja forska. Båda hennes  föräldrar jobbade i bankvärlden. Maria var intresserad av medicin, men skulle inte ha tålamod att möta sjuka människor varje dag. Det gjorde att hon valde biomedicin i Uppsala. Under en sommarforskarskola kom hon sedan i kontakt med forskning, och på den vägen har hon fortsatt. Hon har hela tiden varit inriktad på att förstå våra ursprungliga celler, stamcellerna. Hon har valt att titta på de celler som finns i hårsäcken, där våra hår kommer upp. Kanske blir hon rik en dag – om hon råkar förstå vad skallighet beror på. Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se
Apr 05, 2014
Elisabet Lindgren - en pionjär som inte längre får mothugg
00:09:04
Elisabet Lindgren är läkaren som tidigt insåg att klimatfrågan är sammanflätat med hälsofrågor. Nu är hon en av de stora experterna, rådgivare åt WHO, europeiska smittskyddsinstituet och svenska regeringen.

När hon började forska om klimatets påverkan på fästingburna sjukdomar fick hon mycket mothugg. Men idag är det nästan ingen som ifrågasätter att sjukdomar kommer att bre ut sig till nya områden när det blir varmare i världen. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Mar 29, 2014
Sue Moore ser klimatförändringarna med egna ögon
00:09:13
Sue Moore är oceanograf och ekolog vid NOAA, amerikanska havs- och väderinstitutet. Hon har forskat om marina däggdjur i Arktis i över trettio år - en period då havsisarna krympt med närmare 30 procent.

Hon kallar det "det nya normala", som vi måste vänja oss vid. Berings sund kommer vara öppet längre tid varje år, det blir varmare vattentemperaturer och mindre is. Det har redan hänt, och vi kommer inte att komma tillbaka till hur det var förut. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Mar 22, 2014
Mandela och brevvän ledde till forskning
00:09:10
När Marianne Millstein var i tioårsåldern på 1980-talet blev hon väldigt tagen av nyheterna från Sydafrika, om protesterna innan Nelson Mandela frigivits. Hon skaffade en brevvän, en vit jämnårig sydafrikan som kallade Mandela för terrorist. Det väckte ett engagemang som gjorde att hon nu är forskare inom kulturgeografi, med specialitet på demokratisering i Sydafrika

Nu har Marianne Millstein forskat om Sydafrika i över 20 år och tillbringat mycket tid i en förstad till Kapstaden – Delft – ett township som byggdes samtidigt som Sydafrika blev demokrati. Där studerar hon hur vanliga människor försöker påverka politiken, bland annat genom att bilda föreningar för bättre och fler bostäder. Delft är en ganska fattig och kriminell del av Kapstaden och ibland önskar Marianne Millstein att hon valt en lugnare plats att studera. Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se
Mar 15, 2014
Svante Pääbo lär känna gamla människosläktingar
00:09:29
Svante Pääbo var med och byggde upp ett helt nytt forskningsområde - det att analysera urgammalt DNA från människosläktingar. Det som började med olydig smygforskning på fritiden har gjort honom och hans forskargrupp i Leipzig världsledande.

Från smyganalyserade av mumier i Uppsala, blev Svante Pääbo forskaren som leder ett forskningsinstitut, Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig i Tyskland. Där har man specialiserat sig på att förstå vad som gör människan unik bland andra primater och tidiga människosläktingar. Nu har han också precis gett ut en populärvetenskaplig bok om sitt ovanliga jobb "Neanderthal Man - In Search of Lost Genomes" som kommer på svenska senare i år. I programmet berättar han om hur han blev just specialiserad på gammalt DNA, och vad som driver honom. Men också lite om tankarna på att ha en känd pappa som höll sonen hemlig i alla år. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Mar 08, 2014
Peder Olofsson - Nerver styr hans liv
00:09:12
Peder Olofsson blev forskare i New York. Han ägnar sig åt hur nerver kan styra vårt immunförsvar. Ett nytt forskningsfält med stora möjligheter.

Han jobbade tidigare som narkosläkare på Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Nu forskar han i New York vid Feinstein Institute. Där finns den starkaste gruppen inom det nya forskningsområdet kring den antiinflammatoriska reflexen. Det handlar om hur kroppens längsta nerv kan styra immunförsvaret. Men han har också andra intressen, som musik och att återvinna burkar i ett arkivskåp! Reporter Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se
Mar 01, 2014
Emma Ternman vill veta hur kor sover
00:09:29
Emma Ternman är agronom och sömnforskar på kor. Man misstänker nämligen att i moderna ladugårdar där korna går lösa får korna som är längst ner i rang inte sova tillräckligt.

Ofta undanskuffade från mjölkningsmaskinen får de passa på när de andra korna har lagt sig.Som doktorand har Emma tillbringat många nätter i SLUs ladugård, eller kostall, som det heter. Hennes försökskor får nio elektroder fästa på sig under ett dygn, sju i pannan och två på halsen, för att mäta hjärnaktivitet, ögonrörelser och muskelrörelser. Man vet nämligen inte så mycket om hur mycket kor sover, så först gäller det att ta reda på hur mycket en ko sover om den får sova så mycket den vill.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Feb 22, 2014
Andreas Andersson vågsurfar och kollar koraller på jobbet
00:08:57
Första gången Andreas Andersson snorklade på ett korallrev på ön Tonga var han fast. Det förändrade hans liv. Nu är han framgångsrik korallforskare på Scripps havsforskningsinsititut i Kalifornien.

Världshaven har redan blivit uppvärmda och försurade av koldioxidutsläppen. Om det fortsätter så blir det allt svårare för koraller att kunna göra kalk till sina skal. Utanför Bermuda på vintern kan Andreas Andersson redan se hur korallreven börjar lösas upp, men exakt vad som kommer att hända i framtiden vet inte forskarna ännu. Johan Bergendorff johan.bergendorff@sverigesradio.se
Feb 15, 2014
Alasdair Skelton studerar jordbävningar i grundvattnet
00:09:27
Alasdair Skelton ville bli geolog redan som barn, när han växte i trakten av Loch Ness. Nu studerar han jordbävningar på Island och hoppas kunna förutspå dem med hjälp av förändringar i grundvattnet.

Sammansättningen i grundvattnet ändrar sig nämligen när det uppstår sprickor i jordskorpan och de förändringarna vill forskarna dra nytta av. Det var en lärare som väckte Alasdair Skeltons intresse, och idag tittar han på stenar vart han än kommer. Där vi andra bara ser en gråsten kan han se en hel historia om jordens ursprung. Alasdair Skelton är professor i geokemi och petrologi vid Stockholms universitet. Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se
Feb 08, 2014
Danica Kragic vill ha robotar som gör tråkigt hemarbete
00:09:24
Danica Kragic är professor i datalogi på KTH, och forskar om robotar. Hon vill ha robotar som hjälper oss hemma, i vardagen.

Hon hoppas på att kunna utveckla robotar som hjälper till med tråkiga hushållsarbeten som vi gör mekaniskt utan att lägga ner vår själ i dem, sådant som att plocka undan leksaker, eller vika tvätt. Eller laga mat om man tycker det är tråkigt. Hon hoppas också att vi ska kunna få hemrobotar som kan hjälpa oss när vi blir gamla, eller hjälpa en förälder som är ensam hemma att hinna både laga mat och vara sällskap och övervakare åt ett barn i badkaret. De här frågorna har hon börjat tänka på på ett annat sätt sen hon fick barn för sex år sedan, eftersom sonen har en hjärnskada och alltid kommer att behöva extra hjälp. Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se
Feb 01, 2014
Marius Sommer forskar om timing i sportens värld
00:09:23
Marius Sommer är doktorand i idrottspsykologi inne på slutspurten med sin avhandling. Han forskar om timing inom sport, och hur en viss sorts timingträning kan göra både fotbolls- och golfspelare bättre. Och nu ska han dessutom till OS i Sotji som mental tränare åt snowboardslandslaget.

Disputationen är i mars, men han har bara en vecka på sig till slutseminariumet. Så han har tagit med sig sovsäcken till jobbet och räknat ut hur många timmars sömn han minst behöver för att fortfarande fungera. – Det är lite ironiskt att jag som forskar om timing nu har det så stressigt, säger han, men det är lättare med timing på millisekundnivå än när det handlar om år. Extra stressigt blev det eftersom Marius Sommer mitt i slutspurten fick det här extra uppdraget – att följa med svenska snowboardslandslaget som mental coach på vinter-OS i Sotji. Han har nämligen själv en bakgrund som snowboardproffs. Han var rankad 6:a i världen och tävlade för Norge, innan han började forskar vid Umeå universitet. Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se
Jan 25, 2014
Francesco Gentilis alger äter koldioxid och avloppsvatten
00:09:33
Francesco Gentili kom från Italien till Umeå för att forska för femton år sedan. Att han skulle bli algforskare visste han inte då, men han hade redan formats som forskare när han som barn tillbringade mycket tid i morföräldrarna växthus.

Han forskar om hur man ska odla mikroalger i stor skala, alger som ska kunna leva av det som vi annars förorenar naturen med – avloppsvatten och koldioxid från rökgaser. Han spenderar mycket tid vid Umeås värmeverket där han har sin pilotanläggning – ett samarbetesprojekt mellan universitetet, energimyndigheten och Umeå kommun m fl. 2012 invigdes den nya pilotanläggningen med fyra odlingsbassänger, på marken, men innan dess tillbringade han dagar och kvällar i ett växthus på värmeverkets dag, där han också har två algodlingsbassänger. Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se
Jan 18, 2014
Rajita Sinha, dansande stressforskare
00:09:16
Rajita Sinha har tre professorstitlar och ett eget stressforskningsinstitut vid Yale i USA. Men allt började med dans i forna hemlandet Indien.

Numera är hon chef för Yale Stress Center i New Haven och forskar om hur stress påverkar våra beroenden av alkohol och droger, bland annat. Hon har lärt mycket av hur dansare tolkar känslor och har också genom åren fört in nya tankesätt inspirerade av indisk tradition i sin forskning. Vetenskapsradions Annika Östman träffade henne i New Haven.
Jan 11, 2014